<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254</id><updated>2011-04-22T06:12:07.899+08:00</updated><category term='bid&apos;ah'/><category term='knowledge'/><category term='Muwazanah'/><category term='Sayings'/><category term='Saf'/><category term='Tuntutan'/><category term='pengajaran'/><category term='da&apos;wah'/><category term='2007'/><category term='Answers'/><category term='Kedudukan'/><category term='Ittiba&apos;'/><category term='Cinta'/><category term='Perintah'/><category term='Aqidah'/><category term='Solat'/><category term='Saum'/><category term='Questions'/><category term='hijrah'/><category term='Hafiz Firdaus'/><category term='Daurah'/><category term='Quran'/><category term='Fiqh'/><category term='seeking'/><category term='Batam'/><category term='Nabi'/><title type='text'>Knowledge Seeker</title><subtitle type='html'>Always in the search of ridhAllah. 
This blog is created to provide us with a platform to post articles which we think will benefit both us and the readers, insyaAllah.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>26</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-695811232865924401</id><published>2009-04-14T15:08:00.001+08:00</published><updated>2009-04-14T15:10:34.220+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ittiba&apos;'/><title type='text'>Ittiba' Sebagai Bukti Kecintaan Kepada Nabi</title><content type='html'>ITTIBA’ SEBAGAI BUKTI KECINTAAN KEPADA NABI&lt;br /&gt;Oleh Mohd Yaakub bin Mohd Yunus&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mencintai Rasulullah s.a.w. merupakan satu perkara yang diwajibkan ke atas setiap umat Islam. Seseorang itu tidak dianggap beriman sehingga dia benar-benar mencintai Nabi Muhammad s.a.w melebihi dirinya sendiri, kaum kerabat dan harta-bendanya. Firman Allah S.W.T: "Katakanlah (wahai Muhammad): Jika bapa-bapa kamu, anak-anak kamu, saudara-saudara kamu, isteri-isteri (atau suami-suami) kamu, kaum keluarga kamu, harta benda yang kamu usahakan, perniagaan yang kamu bimbang akan merosot dan rumah-rumah tempat tinggal yang kamu sukai (jika semua itu) menjadi perkara-perkara yang kamu cintai lebih daripada Allah dan Rasul-Nya dan (dari) berjihad untuk agama-Nya, maka tunggulah sehingga Allah mendatangkan keputusan-Nya (azab seksa-Nya); kerana Allah tidak akan memberi petunjuk kepada orang-orang yang fasik (derhaka)." – Surah al-Taubah (9) : 24.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Firman-Nya lagi: "Nabi itu (hendaklah) lebih diutamakan bagi orang-orang yang beriman berbanding diri mereka sendiri." – Surah al-Ahzab (33) : 6.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oleh itu saban tahun menjelangnya 12 Rabiulawal umat Islam diseluruh dunia menyambut hari yang dianggap sebagai ulangtahun kelahiran Nabi Muhammad s.a.w. Pelbagai upacara seperti perarakan, ceramah-ceramah khas, majlis marhaban dan lain-lain lagi dianjurkan demi untuk menunjukkan kecintaan kepada Nabi s.a.w.. Namun begitu secara realitinya program-program tersebut kurang membangkitkan kecintaan yang hakiki kepada baginda s.a.w.. Umat Islam diseluruh dunia masih mengabaikan sunnah-sunnah baginda dan lebih memilih untuk melakukan amalan-amalan bidaah yang dianggap baik oleh mereka. Ini tidak lain tidak bukan kerana kurang penekanan konsep ittiba’ di dalam majlis-majlis sempena Mawlidurasul tersebut walaupun perbelanjaan yang dikeluarkan mencecah puluhan ribu ringgit. Ittiba’ merupakan cara yang paling efektif untuk menterjemahkan hakikat sebenar mencintai Rasulullah s.a.w.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apakah itu ittiba’? Ittiba’ dari segi bahasa bermaksud mengikuti atau mencontohi. Bila dikatakan Ittiba’ al-Rasul ianya bermakna mencontohi baginda s.a.w., mengikuti jejaknya dan menjadikannya sebagai contoh teladan yang baik. Ittiba’ dari segi syariat bermaksud mencontohi Nabi s.a.w. dalam hal-hal berkaitan akidah, ibadah, akhlak, dakwah, politik, syariat dan muamalah dengan beramal seperti amalannya menurut cara yang baginda lakukan baik dalam perkara yang diklasifikasikan sebagai wajib, sunat, harus, makruh mahupun haram dengan disertai niat dan kehendak di dalamnya untuk mencapai keredhaan Allah s.w.t..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk kita lebih memahami konsep ittiba’ mari kita melihat kaedah-kaedah yang membelakanginya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a) Agama Islam adalah agama yang ilmiah. Ianya ditegakkan di atas dasar dalil-dalil dari al-Qur’an dan al-Sunnah yang sahih. Ianya bukan satu agama yang didirikan menurut rekaan akal manusia dengan sewenang-wenangnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;b) Hendaklah kita pastikan kesahihan sesuatu perkara berkaitan dengan hukum-hukum Islam sebelum kita mengamalkannya. Oleh itu setiap amal ibadah yang tidak didirikan atas dalil-dalil yang sah maka ianya terbatal. Ini sebagaimana sabda Rasulullah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Barangsiapa yang mengada-adakan di dalam urusan kami (iaitu di dalam perkara berkaitan agama) apa-apa yang tidak ada padanya, maka tertolaklah ia.” - Hadis riwayat Imam al-Bukhari, hadis no: 2697&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Barangsiapa yang melakukan satu amal yang bukan dari suruhan kami (iaitu di dalam perkara berkaitan agama), maka tertolaklah ia.” - Hadis riwayat Imam Muslim, hadis no: 1718.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c) Ittiba’ al-Rasul ialah mengamalkan segala yang dibawa oleh baginda dan meninggalkan segala larangannya. Jika baginda s.a.w. telah menetapkan sesuatu hukum maka tidak boleh sesiapapun yang menentangnya atau mengutamakan pandangan orang lain di atas perintah baginda tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d) Apa juga bentuk-bentuk peribadatan yang ditinggalkan oleh Rasulullah s.a.w. dan tidak pernah dikerjakan oleh baginda padahal ianya boleh diamalkan pada masa baginda masih hidup, maka mengerjakannya adalah bidaah dan meninggalkannya adalah sunnah. Ini adalah kerana Islam telah sempurna sebelum baginda wafat. Sekiranya sesuatu ibadah itu tidak wujud pada zaman Rasulullah s.a.w. dan ianya dianggap bukan sebahagian dari agama semasa itu maka sehingga kini ibadah itu juga dianggap tidak termasuk sebahagian dari Islam. Imam Malik r.h berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sesiapa yang membuat bidaah dalam Islam dan menganggapnya baik (hasanah) maka dia telah mendakwa Muhammad s.a.w. mengkhianati risalah. Ini kerana Allah telah berfirman: “Pada hari ini aku telah sempurnakan agama kamu.” (al-Maaidah (5) : 3) Apa yang pada hari tersebut bukan sebahagian dari agama, maka ia tidak menjadi sebahagian dari agama pada hari ini. – Diriwayatkan oleh Imam al-Syathibi di dalam al-I’tishom, jilid 1, ms. 49.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e) Segala perkara yang diperlukan dalam kehidupan seharian manusia telah diperjelaskan oleh syariat. Ini sebagaimana firman Allah S.W.T.:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kami turunkan kepadamu Al-Quran menjelaskan tiap-tiap sesuatu dan menjadi hidayah petunjuk, serta membawa rahmat dan berita yang mengembirakan, bagi orang-orang Islam.” – al-Nahl (16) : 89&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;f) Syarat-syarat berkaitan ittiba’ adalah seperti berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) SEBAB: Setiap ibadah yang dihubungkaitkan dengan sesuatu sebab yang tidak disyariatkan oleh Allah S.W.T. maka ianya termasuk dalam perkara bidaah dan tertolak. Sebagai contohnya berpuasa sempena dengan Mawlidurasul. Puasa pada asalnya adalah ibadah, namun tidak ada dalil yang menunjukkan bahawa berpuasa pada tanggal 12 Rabiulawal itu adalah sunat, maka mengkhususkan hari tersebut dengan berpuasa adalah bidaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2) JENIS: Setiap ibadah yang dikerjakan memerlukan untuk menggunakan sesuatu jenis barang maka hendaklah jenis barang tersebut bertepatan dengan kehendak syarak. Sebagai contohnya menyembelih ayam atau itik sebagai haiwan korban pada hari raya Aidiladha adalah bidaah. Ini adalah kerana haiwan yang dibolehkan untuk disembelih untuk ibadah korban adalah unta , lembu, kambing dan biri-biri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3) KADAR: Setiap ibadah yang mempunyai kadar tertentu yang ditetapkan oleh syarak maka hendaklah kita menepati kadar tersebut tanpa menambahi mahupun menguranginya. Sebagai contohnya bilangan rakaat solat subuh adalah 2. Oleh itu menambahkannya menjadi 3 rakaat adalah bidaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4) TATACARA: Kita juga hendaklah menuruti tatacara yang telah ditetapkan oleh Allah dan Rasul-Nya bagi sesuatu ibadah. Sekiranya kita menambahi atau mengurangi sesuatu perbuatan mahupun bacaan yang tidak dibenarkan oleh syarak dalam sesuatu ibadah maka ibadah tersebut terbatal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5) WAKTU: Kita juga hendaklah menepati waktu yang telah ditetapkan oleh syarak bagi sesuatu ibadah. Sebagai contohnya menyembelih haiwan korban sebelum mengerjakan solat hari raya Aidiladha membatalkan ibadah korban tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6) TEMPAT: Kita hendaklah mematuhi penetapan tempat untuk mengerjakan sesuatu ibadah tertentu seperti yang telah termaktub di dalam al-Qur’an dan al-Sunnah. Ibadah haji hendaklah dikerjakan ditempat-tempat yang telah ditetapkan di Makkah dan kawasan sekitarnya. Oleh itu mengerjakan ibadah haji di Malaysia adalah terbatal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;g) Apabila seseorang itu mengerjakan sesuatu ibadah ianya hendaklah di atas dasar kepatuhan secara total kepada Allah dan Rasul-Nya baik hikmah yang membelakangi ibadah tersebut diketahui mahupun tidak. Sebagai contoh bagi pengharaman babi hendaklah kita mematuhinya tanpa perlu kita mengetahui terlebih dahulu kajian saintifik tentang bahaya daging tersebut terhadap kesihatan manusia. Ini bukan bermakna kita langsung tidak dibenarkan mencari hikmah disebalik perintah Allah S.W.T. kerana tedapat banyak anjuran di dalam al-Qur’an memikirkan hikmah disebalik kejadian seluruh alam semesta, akan tetapi kita tidak perlu untuk memaksa diri untuk mencari hikmah-hikmah tersebut. Kita tetap perlu menuruti perintah Allah dan Rasul-Nya walaupun hikmahnya tidak dapat dicapai oleh akal kita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekiranya konsep ittiba’ ini difahami serta diamalkan dengan bersungguh-sungguh maka ianya dapat memberikan manfaat yang amat besar kepada seluruh umat Islam. Manfaat mengamalkan ittiba’ adalah seperti berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a) Ittiba’ merupakan suatu perbuatan yang membangkitkan kecintaan Allah S.W.T. terhadap hamba-Nya. Firman Allah S.W.T.: “Katakanlah (wahai Muhammad): "Jika benar kamu mengasihi Allah maka ikutilah daku, nescaya Allah mengasihi kamu serta mengampunkan dosa-dosa kamu. Dan (ingatlah), Allah Maha Pengampun, lagi Maha Mengasihani.” – Aali Imraan (3) : 31&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;b) Ittiba’ merupakan suatu amalan yang dapat menghapuskan dosa sebagaimana firman Allah di atas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c) Mereka yang menyanggahi seruan untuk ittiba’ temasuk di dalam golongan orang-orang kafir. Firman Allah S.W.T.: “Katakanlah (wahai Muhammad): "Taatlah kamu kepada Allah dan Rasul-Nya. Oleh itu, jika kamu berpaling (menderhaka), maka sesungguhnya Allah tidak suka kepada orang-orang yang kafir.” - Aali Imraan (3) : 32&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d) Mengamalkan ittiba’ membuktikan kekukuhan iman seseorang. Firman Allah S.W.T.: “Maka demi Tuhanmu (wahai Muhammad)! Mereka tidak disifatkan beriman sehingga mereka menjadikan engkau hakim dalam mana-mana perselisihan yang timbul di antara mereka, kemudian mereka pula tidak merasa di hati mereka sesuatu keberatan dari apa yang telah engkau hukumkan, dan mereka menerima keputusan itu dengan sepenuhnya.” – al-Nisaa’ (4) : 65&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e) Menolak untuk berittiba’ akan menyebabkan seseorang itu ditimpa azab yang pedih dari Allah S.W.T.. Firman-Nya: “Oleh itu, hendaklah mereka yang mengingkari perintahnya (Rasulullah), beringat serta berjaga-jaga jangan mereka ditimpa bala bencana, atau ditimpa azab seksa yang tidak terperi sakitnya.” – al-Nuur (24) : 63&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;f) Ittiba’ boleh mendatangkan rahmat Allah serta kebahagian di akhirat. Firman Allah S.W.T.: “Demi sesungguhnya, adalah bagi kamu pada diri Rasulullah itu contoh ikutan yang baik, iaitu bagi orang yang sentiasa mengharapkan (keredhaan) Allah dan (balasan baik) hari akhirat, serta dia pula menyebut dan mengingati Allah banyak-banyak (dalam masa susah dan senang).” – al-Ahzaab (33) : 21&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;g) Menolak untuk berittiba’ membuka pintu kesesatan terhadap seseorang. Firman Allah S.W.T.: “Dan tidaklah harus bagi orang-orang yang beriman, lelaki dan perempuan - apabila Allah dan Rasul-Nya menetapkan keputusan mengenai sesuatu perkara - (tidaklah harus mereka) mempunyai hak memilih ketetapan sendiri mengenai urusan mereka. Dan sesiapa yang tidak taat kepada hukum Allah dan Rasul-Nya maka sesungguhnya dia telah sesat dengan kesesatan yang jelas nyata.” – al-Ahzaab (33) : 36&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;h) Ittiba’ menyebabkan seseorang itu masuk syurga. Rasulullah s.a.w. bersabda: “Setiap umatku akan masuk syurga kecuali yang enggan.” Para sahabat bertanya: “Siapa yang enggan?”Rasulullah menjawab: “Barangsiapa yang taat kepadaku maka dia masuk syurga dan barangsiapa yang durhaka kepadaku maka dialah yang enggan.” – Hadis riwayat Imam al-Bukhari, no: 7280.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;i) Ittiba’ merupakan syarat sah untuk sesuatu amal ibadah itu diterima Allah S.W.T. Para Ulamak ahli sunnah wal jamaah telah menetapkan satu kaedah asas dalam menentukan sama ada amal ibadah kita diterima atau ditolak oleh Allah. Adalah penting bagi kita untuk benar-benar memahami kaedah asas ini agar kita tidak melakukan amalan yang sia-sia kerana ia tidak diterima Allah. Kaedah yang dimaksudkan oleh penulis adalah amal ibadah tersebut hendaklah dikerjakan semata-mata ikhlas kerana Allah dan mengikuti (ittiba’) sunnah Nabi s.a.w&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekiranya kedua syarat yang telah digariskan di atas atau salah satu darinya tidak dipenuhi, maka amal ibadah tersebut dianggap terbatal. Firman Allah S.W.T: "Dialah yang telah mentakdirkan adanya mati dan hidup (kamu) untuk menguji dan menzahirkan keadaan kamu, siapakah di antara kamu yang lebih baik amalnya dan Dia Maha Kuasa (membalas amal kamu) lagi Maha Pengampun (bagi orang-orang yang bertaubat)." - Surah al-Mulk: 2.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut Fudhail bin ‘Iyaadh r.h: "Maksud 'amalan yang lebih baik' ialah yang paling ikhlas dan paling benar. Mereka bertanya: Wahai Ali (nama gelaran untuk Fudhail bin ‘Iyaadh)! Apakah yang dimaksudkan dengan paling benar dan yang paling ikhlas? Jawab Fudhail bin ‘Iyaadh: Sesungguhnya amal itu apabila dikerjakan dengan ikhlas tetapi tidak benar nescaya tidak akan diterima dan apabila amal itu dikerjakan dengan benar tetapi tidak ikhlas juga tidak akan diterima sehingga amal itu dikerjakan dengan ikhlas dan benar. Yang dimaksudkan dengan ikhlas ialah amal itu kerana Allah dan yang dimaksudkan dengan benar ialah amal itu di atas dasar sunnah.” - Dinukil daripada kitab al-Masaa-il (Masalah-Masalah Agama), karya Abdul Hakim bin Amir Abdat, Darul Qalam, Jakarta 2002, jilid 2, ms. 258.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menerusi penjelasan yang serba ringkas ini maka tidak hairanlah sekiranya kita simpulkan bahawa cara yang paling utama untuk membuktikan kecintaan kita kepada Rasulullah s.a.w. adalah dengan memahami, mengamalkan serta menyebarkan konsep ittiba’. Untuk kita menerapkan konsep ittiba’ ini ternyata ianya bukan satu proses yang datang hanya sekali dalam setahun iaitu ketika sambutan Mawlidurasul. Ianya perlu disemaikan ke dalam minda setiap umat Islam sepanjang masa. Oleh itu sempena sambutan Mawlidurasul tahun ini marilah kita berusaha sedaya upaya untuk mengamalkan ittiba’ dan membanteras sehingga ke akar umbi segala perkara maksiat yang dilarang oleh syarak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- www.akob73.blogspot.com&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-695811232865924401?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/695811232865924401/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=695811232865924401&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/695811232865924401'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/695811232865924401'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2009/04/ittiba-sebagai-bukti-kecintaan-kepada.html' title='Ittiba&apos; Sebagai Bukti Kecintaan Kepada Nabi'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-8723089229596424314</id><published>2009-03-08T21:21:00.002+08:00</published><updated>2009-03-08T22:58:28.296+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Nabi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cinta'/><title type='text'>Cinta Nabi Muhammad Shollallahu Alaihi Wasallam</title><content type='html'>Bismillahirrahmanirrahim,&lt;br /&gt;   &lt;br /&gt;Orang yang benar- benar mencintai Nabi Shollallahu Alaihi Wasallam adalah orang yang menampakkan tanda- tanda tertentu pada dirinya. Di antara tanda- tanda kecintaannya kepada Nabi Shollallahu Alaihi Wasallam itu adalah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Mengikuti Nabi Shollallahu Alaihi Wasallam, mengerjakan sunahnya, mengikuti perkataan dan perbuatannya, menjalankan perintahnya, menjauhi larangannya, beradab dengan adabnya, serta senang susah bersamanya. Allah berfirman,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;' Katakanlah, ' Jika kamu ( benar- benar ) mencintai Allah, ikutilah aku, nescaya Allah mengasihi dan mengampuni dosa- dosamu. ' Allah Maha Pengampun lagi Maha Penyayang. '&lt;/em&gt; (  Ali Imran: 31 )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Lebih mendahulukan apa yang disyariatkan dan diperintahkan Rasulullah Shollallahu Alaihi Wasallam daripada hawa nafsunya dan keinginannya sendiri. Allah Subhanahu Wa Ta'ala berfirman,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;' Dan orang- orang yang telah menempati kota Madinah dan telah beriman ( Anshar ) sebelum ( kedatangan ) mereka ( Muhajirin ), mereka mencintai orang yang berhijrah kepada mereka. Dan mereka tiada menaruh keinginan dalam hati mereka terhadap apa- apa yang diberikan kepada mereka ( orang Muhajirin ); dan mereka mengutamakan ( orang- orang Muhajirin ) atas diri mereka sendiri, walaupun mereka memerlukan ( apa yang mereka berikan itu ). Dan siapa yang dipelihara dari kekikiran dirinya, mereka itulah orang- orang yang beruntung. '&lt;/em&gt; ( Al- Hasyr: 9 )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Banyak mengingat Rasulullah Shollallahu Alaihi Wasallam. Orang yang cinta kepada sesuatu, dia akan selalu mengingatnya. Allah Subhanahu Wa Ta'ala berfirman,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;' Sesungguhnya Allah dan malaikat- malaikatNya bershalawat untuk nabi. Hai orang- orang yang beriman, bershalawatlah kamu untuk Nabi dan ucapkanlah salam penghormatan kepadanya. '&lt;/em&gt; ( Al- Ahzaab: 56 )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Di antara tanda kecintaan seseorang kepada Nabi adalah mencintai orang yang dicintai Nabi, baik dari keluarga maupun Sahabatnya dan dari kalangan Muhajirin maupun Anshar; memusuhi orang yang memusuhinya, dan membenci orang yang membencinya. Siapa yang mencintai sesuatu, dia juga akan cinta kepada siapa yang mencintai sesuatu itu. Rasulullah Shollallahu Alaihi Wasallam bersabda, &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;' Janganlah kalian mencela Sahabat- Sahabatku - setelah aku meninggal - dengan perkataan yang jelek seperti sasaran yang ditembak dengan anak panah. Siapa yang mencintai mereka, aku akan mencintainya. Dan siapa yang membenci mereka, aku akan membencinya. Siapa yang mencelakai mereka, dia telah mencelakai Allah. Dan siapa mencelakai Allah, maka dikhuatirkan begitu dekat Dia akan mengazabnya. '&lt;/em&gt; &lt;br /&gt;( Diriwayatkan Ahmad dalam musnadnya, V, 54- 55; At- Tirmidzi dalam sunannya, V, 358, Bab ' Al- Munafik ', hadith no. 3954, dan berkata, ' Ini adalah hadith hasan gharib yang tidak kami ketahui, kecuali dari sisi ini. )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rasulullah Shollallahu Alaihi Wasallam bersabda,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;' Tanda keimanan seseorang adalah mencintai Anshar, dan tanda kemunafikan seseorang adalah membenci Anshar '&lt;/em&gt; ( Diriwayatkan Al- Bukhari dalam sahihnya dicetak bersama Fath Al-  Baari, VII, 113, kitab Manaqib Al- Anshar, hadith no. 3784; dan Muslim dalam sahihnya, I, 85, Kitab Al-  Iman, hadith no.74 )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. Di antara tanda kecintaan kepada Rasulullah lainnya adalah mencintai Al- Qur'an yang diturunkan kepada beliau, mencintai sunahnya, dan mengetahui batas- batasnya. Sahal Bin Abdullah berkata: ' Tanda cinta kepada Allah adalah cinta Al- Qur'an; tanda cinta Al- Qur'an adalah cinta kepada Nabi Shollallahu Alaihi Wasallam; tanda cinta kepada Nabi adalah cinta sunah; tanda cinta sunah adalah cinta akhirat; tanda cinta akhirat adalah benci dunia; dan tanda membenci dunia adalah tidak menyimpannya, kecuali sekadar untuk bekal dan sarana mencapai akhirat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- &lt;em&gt;hope it will benefit you and me as well. Wallallahu Ta' alaa A' lam.&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-8723089229596424314?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/8723089229596424314/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=8723089229596424314&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8723089229596424314'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8723089229596424314'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2009/03/cinta-nabi-muhammad-shollallahu-alaihi.html' title='Cinta Nabi Muhammad Shollallahu Alaihi Wasallam'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-6497304881738975602</id><published>2008-12-13T23:58:00.001+08:00</published><updated>2008-12-13T23:59:51.155+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bid&apos;ah'/><title type='text'>Persoalan Tasbih</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Bolehkah Menghitung Zikir Dengan Tasbih?&lt;/strong&gt;  &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Oleh : Abu Al-Jauzaa'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum ke inti permasalahan, ada baiknya kita telusuri kerangka berpikir sebagai berikut :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PERTAMA : KAIDAH-KAIDAH MENGENAL BID’AH&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syaikh Muhammad bin Husain Al-Jizani telah menulis sebuah buku yang cukup bagus dan komprehensif dengan judul : Qawaaid Ma’rifaatil-Bida’ [ قوائد معرفة البدع ] yang menjelaskan tentang sub judul di atas. Dalam ‘Ilmu Ushulil-Bida’-nya Syaikh ‘Ali Al-Halaby terdapat secara menyebar. Akan diambil hal-hal yang relevan diantaranya :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a) Setiap Ibadah yang Berlandaskan pada Hadits Maudlu’ yang Disandarkan pada Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam, Maka Itu Adalah Bid’ah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;b) Setiap Amalan yang Berlandaskan pada Pendapat Semata dan Hawa Nafsu, Maka Itu Bid’ah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c) Jika Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam Meninggalkan Suatu Ibadah yang Ada, Padahal Faktor dan Sebab yang Menuntut untuk Dikerjakannya Ada, Sementara Faktor Penghalangnya Tidak Ada, Maka Melaksanakan Ibadah Tersebut Adalah Bid’ah. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d) Semua Ibadah yang Tidak Dilakukan oleh As-Salafush-Shalih dari Kalangan Shahabat, Tabi’in, dan Tabi’ut-Tabi’in; Atau Mereka Tidak Menukilnya (Tidak Meriwayatkannya) Atau Tidak Menukilnya dalam Kitab-Kitab Mereka Atau Tidak Pernah Menyinggung Masalah Tersebut dalam Majelis-Majelis Mereka, Maka Jenis Ibadah itu Adalah Bid’ah dengan Syarat Faktor Penuntut untuk Mengerjakan Ibadah Tersebut Ada dan Faktor Penghalangnya Tidak Ada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e) Setiap Ibadah yang di dalam Syari’at Berdasarkan Bentuk (Dibatasi dengan Tata Cara) Tertentu, Maka Menambah Bentuk (Tata Cara) Ini Adalah Bid’ah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;f) Setiap Keyakinan, Pendapat, dan Ilmu yang Bertentangan dengan Nash-Nash Al-Kitab dan As-Sunnah, Atau Menyelisihi Ijma’ Salaful-Ummah, Maka Itu Adalah Bid’ah (Jami’ Bayanil-‘Ilmi wa Fadllihi 2/1052; Dar’ut-Ta’arudl 1/208-209, I’lamul-Muwaqqi’in 1/67, dan lain-lain).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;g) Menyerupai Orang-Orang Kafir dalam Hal-Hal yang Khusus Bagi Mereka, Baik Berupa Ibadah, Adat, Kebisaaan, Atau Keduanya; Maka Itu Adalah Bid’ah (Ahkaamul-Janaaiz hal. 242).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HADITS-HADITS YANG DIANGGAP SEBAGAI HUJJAH MASYRU’NYA BIJI TASBIH&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a) نعم المذكر السبحة&lt;br /&gt;“Sebaik-baik pengingat adalah subhah/biji tasbih” (Diriwayatkan oleh Ad-Dailami dalam Musnad Firdaus).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Status hadits : MAUDLU’, dikarenakan :&lt;br /&gt;- sanadnya sangat gelap, yaitu para perawinya tidak dikenal;&lt;br /&gt;- sebagian rawinya ada yang tertuduh berdusta (muttaham).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;b) عن أبي هريرة كان صلى الله عليه وسلم يسبح بالحصى&lt;br /&gt;Dari Abu Hurairah secara marfu’ : Adalah Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam bertasbih dengan kerikil” (Diriwayatkan oleh Abul-Qasim Al-Jurjani dalam Tarikh Jurjaan nomor 68).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Status hadits : MAUDLU’, dikarenakan terdapat rawi yang bernama Abdullah bin Muhammad bin Rabi’ah Al-Qudami yang sering meriwayatkan hadits-hadits munkar dan palsu (Lihat Adl-Dla’iifah nomor 1002).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c) عن سعد بن أبي وقاص انه دخل مع رسول الله صلى الله عليه وسلم على امرأة وبين يديها نوى أو حصى تسبح به&lt;br /&gt;Dari Sa’ad bin Abi Waqqash radliyallaahu ‘anhu : Bahwasannya ia bersama Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam pernah menemui seorang wanita dan di tangan wanita tersebut ada bijian atau kerikil yang ia gunakan untuk bertasbih/dzikir (Diriwayatkan oleh Abu Dawud nomor 1500, At-Tirmidzi nomor 3568, dan lain-lain).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Status hadits : DLA’IF, dikarenakan terdapat rawi yang bernama Khuzaimah yang majhul; juga Sa’id bin Abi Hilal, walaupun Ibnu Hajar berkata : Shaduq, akan tetapi Imam Ahmad telah menjarh-nya dimana Sa’id bin Abi Hilal ini rusak hafalannya di akhir umurnya. (Kesimpulan : Hadits ini tidak lepas dari kritik).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d) عن كنانة مولى صفية قال سمعت صفية تقول دخل علي رسول الله صلى الله عليه وسلم وبين يدي أربعة آلاف نواة أسبح بها&lt;br /&gt;Dari Kinanah maula Shafiyyah berkata : Aku mendengar Shafiyyah berkata : Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam pernah menemuiku dan ditanganku ada empat ribu nawat (bijian kurma) yang aku pakai untuk menghitung dzikirku….” (Dikeluarkan oleh Tirmidzi nomor 3554).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Status hadits : DLA’IF, dikarenakan terdapat rawi yang bernama :&lt;br /&gt;- Hasyim bin Sa’id. Ibnu Ma’in berkata tentangnya bahwa ia tidak ada apa-apanya (maksudnya dla’if). Ibnu Hajar dalam At-Taqrib menyebutnya dla’if.&lt;br /&gt;- Kinanah Maula Shafiyyah adalah majhul haal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KEDUA : SEJARAH TASBIH&lt;br /&gt;(bisa dibaca dalam Da’iratul-Ma’arif Al-Islamiyyah 11/233-234, Al-Mausu’at Al-‘Arabiyyah Al-Muyassarah 1/958, Al-Mausu’at Al-Arabiyat Fatawa Rasyid Ridla 3/435-436, dan lain-lain).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syaikh Bakr bin Abdillah Abu Zaid menjelaskan bahwa tasbih telah dikenal sejak sebelum Islam. Tahun 800 M orang-orang Budha telah menggunakan tasbih dalam ritualnya. Begitu juga Al-Baraahimah di India, pendeta Kristen, dan rahib Yahudi. Dari India inilah kemudian berkembang ke benua Asia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orang Katolik menggunakan 50 biji tasbih kecil yang dibagi menjadi empat yang diberi pemisah dengan biji tasbih besar dengan jumlah yang sama. Juga dijadikan sebagai kalung yang terdiri dari dua biji besar dan tiga biji kecil, kemudian “matanya” dibuat dengan tanda salib. Mereka membaca puji Tuhan dengan biji tasbih yang besar, dan membaca pujian Maryamiyyah dengan biji tasbih yang kecil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orang-orang Budha diyakini sebagai orang yang pertama menggunakan biji tasbih untuk menyelaraskan antara perbuatan dan ucapannya ketika sedang melakukan persembahyangan. Juga dilakukan oleh orang-orang Hindu di India, dan dipraktekkan oleh orang-orang Kristen pada abad pertengahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perkembangan tasbih yang pesat terjadi pada abad 15 dan 16 M. Dalam kitab Musaahamatul-Hindi disebutkan bahwa orang-orang Hindu terbiasa menggunakan tasbih untuk menghitung ritualnya. Sehingga menghitung dzikir dengan biji tasbih diakui sebagai inovasi dari orang Hindu (India) yang bersekte Brahma. Dari sanalah kemudian menyebar ke berbagai penjuru dunia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sudah disepakati oleh ahli sejaranh bahwa orang-orang Arab Jahiliyyah tidak mengenal istilah dan penggunaan tasbih dalam peribadatan mereka. Itulah sebabnya, tidak satupun ada syair jahiliyyah yang menyebutkan kalimat tasbih. Ia merupakan istilah mu’arrabah (di-arab-kan). Begitu juga pada jaman Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam dan para shahabatnya. Mereka tidak mengenal istilah tasbih, apalagi menggunakannya. Hal ini berlangsung sampai akhir masa tabi’in. Jika mendapatkan hadits yang memuat lafadh “subhah” [سبحة], jangan sekali-kali membayangkan bahwa makna lafadh tersebut adalah alat tasbih seperti yang dipergunakan orang sekarang ini. Karena Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam berbicara dengan shahabat dan umatnya dengan bahasa yang mereka pahami dan ketahui. Sedangkan tasbih – seperti yang beredar sekarang ini – tidak dikenal oleh shahabat dan juga tabi’in.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PEMBAHASAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah 3 point muqaddimah di atas, maka kita akan masuk ke inti pembahasan. Perlu ditekankan di sini bahwa menghukumi status tasbih tidak terlepas pada kondisi riil masyarakat tentang tasbih ini. Kondisi riil tersebut adalah :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Masyarakat banyak yang beranggapan bahwa penggunaan tasbih ini masyru’ dan sesuai dengan contoh dari Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Masyarakat banyak yang menganggap bahwa penggunaan tasbih dalam dzikir ini lebih afdlal daripada menggunakan jari tangan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Masyhurnya penggunaan tasbih ini dalam kehidupan masyarakat muslim beserta I’tiqad-I’tiqad penyertanya sebagaimana terdapat pada dua poin sebelumnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pembahasan di sini berusaha akan menjawab pertanyaan : “Apakah penggunaan tasbih itu bid’ah atau sunnah ? Jikalau Bid’ah tentu amal tersebut adalah mardud (tertolak). Sebaliknya, jikalau dikatakan Sunnah, maka amal tersebut adalah maqbul (diterima).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka, mari kita perhatikan Kaidah-Kaidah Mengenal Bid’ah di atas, kemudian kita cocokkan dengan syari’at tasbih yang sedang kita bahas ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a) MEMENUHI : hadits-hadits yang disandarkan kepada Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam yang dijadikan dasar amalan tasbih ini adalah termasuk dalam klasifikasi hadits mardudu (maudlu’ dan dla’if).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;b) MEMENUHI : karena hadits-hadits yang dipakai hujjah masyru’nya tasbih adalah mardud, maka otomatis orang yang menyatakan masyru’nya tasbih hanyalah berdasarkan perkataan dan pendapat saja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c) MEMENUHI : Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam ketika berdzikir adalah menggunakan tangan kanannya sebagaimana riwayat sebagai berikut :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;عن عبد الله بن عمرو قال رأيت رسول الله صلى الله عليه وسلم يعقد التسبيح قال بن قدامة بيمينه&lt;br /&gt;Dari Abdullah bin ‘Amr radliyallaahu ‘anhuma ia berkata : “Aku melihat Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam menghitung bacaan tasbih (dengan jari-jari) tangan kanannya” (HR. Abu Dawud 1502, At-Tirmidzi 3486, Hakim 1/547, dan Baihaqi 2/253. Dishahihkan oleh Syaikh Al-Albani dalam Shahih Abu Dawud 1/280 no. 1330 dan Shahih Tirmidzi 3/146 no. 2714).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;عن يسيرة قالت: قال لنا رسول الله صلى الله عليه وسلم : عليكن بالتسبيح والتهليل والتقديس. ولا تغفلن فتنسين التوحيد (وفي رواية : الرحمة) واعقدن بالأنامل فإنهن مسئولات مستنطقات&lt;br /&gt;Dari Yasirah (seorang perempuan Muhajirin), ia berkata : Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam pernah bersabda kepada kami : “Hendaklah kalian selalu tetap bertasbih, dan bertahlil, dan bertaqdis. Dan janganlah kalian lalai, yang nanti akibatnya kalian akan melupakan tauhid (dalam riwayat yang lain : rahmat). Dan hendaklah kalian hitung dengan jari-jari (kalian), karena sesungguhnya jari-jari itu nanti akan ditanya dan akan diminta untuk berbicara” (HR. Abu Dawud 1501. Dihasankan oleh An-Nawawi dan Ibnu Hajar Al-‘Asqalani).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dua riwayat di atas menunjukkan fi’il (perbuatan) dan qaul (perkataan) Nabi shallallaahu ‘alaihi wasallam untuk berdzikir dengan jari tangan. Beliau tidak berdzikir dengan biji tasbih/biji/kerikil, dan tidak pula memerintahkannya. Sedangkan berdzikir dengan tasbih/biji/kerikil saat itu sangat dimungkinkan, namun beliau tetap tidak melakukannya dan memerintahkannya. Apakah ada halangan untuk melakukannya ? Tidak ! Bahkan telah tetap dalam hadits shahih celaan beliau terhadap orang-orang yang berbuat laghaa dengan memainkan kerikil saat hari Jum’at.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d) MEMENUHI : lihat penjelasan “Sejarah Tasbih”. Hal ini dikuatkan oleh atsar-atsar Ibnu Mas’ud radliyallaahu ‘anhu sebagai berikut :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;كان عبد الله بن مسعود يقول : أيمن على الله حسناته&lt;br /&gt;Adalah Abdullah bin Mas’ud membenci hitungan (dengan tasbih/kerikil) dan berkata : “Apakah mereka menyebut-nyebut kebaikannya di hadapan Allah?” (Diriwayatkan oleh Ibnu Abi Syaibah dalam Al-Mushannaf no. 7667 dengan sanad shahih).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Juga atsar Ibnu Mas’ud lain yang sangat masyhur ketika beliau mengingkari halaqah dzikir di Masjid Kuffah (lihat Silsilah Ash-Shahiihah nomor 2005).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibnu Mas’ud merupakan salah satu ulama di kalangan shahabat selain Khulafaur-Rasyidin, Ibnu ‘Abbas, Mu’adz, dan lainnya. Pengingkaran Ibnu Mas’ud ini adalah sebagai penjelas kaifiyah dzikir Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam (yaitu tidak secara berjama’ah dan tidak pula dengan kerikil/biji/tasbih) sekaligus pemahamannya akan Sunnah beliau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e) MEMENUHI : Dzikir dengan menggunakan biji tasbih menyalahi kaifiyat dzikir yang dicontohkan oleh Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam (dimana beliau menggunakan jari tangan kanan).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;f) MEMENUHI : Banyak masyarakat yang meyakini tentang afdlaliyyahnya dzikir dengan menggunakan biji tasbih. I’tiqad semacam ini tentu bukan merupakan i’tiqad yang didasari dalil shahih dan petunjuk Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;g) MEMENUHI : Pada asalnya, penggunaan biji tasbih dalam ibadah ini bukan merupakan syari’at agama Islam yang dibawa oleh Rasulullah shallaaahu ‘alaihi wasallam. Ia merupakan syi’ar agama Budha, Hindu, dan Ahli Kitab. Lihat kembali penjelasan dalam “Sejarah Tasbih”. Rasulullah shallallaahu ‘alaihi wasallam telah bersabda :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;من تشبه بقوم فهو منهم&lt;br /&gt;“Barangsiapa yang bertasyabbuh (menyerupai) suatu kaum, maka ia termasuk mereka” (HR. Ahmad 2/50, 92; Abu Dawud 4031, Ath-Thahawi dalam Musykilul-Atsar 1/88; dan lain-lain. Dishahihkan oleh Syaikh Al-Albani dalam Al-Irwa’ 5/109 dan Al-‘Iraqi dalam Takhrij Al-Ihya’ 1/342. Lihat pula Nashbur-Rayah 4/347).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pembahasan mengenai tasyabbuh ini, silakan untuk merujuk detailnya dalam Iqtidlaa’ Shiraathal-Mustaqiim karya Ibnu taimiyyah. Ada bahasan yang sangat bagus di sana !!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari beberapa point Kaidah Pengenalan Bid’ah di atas, ternyata amalan dzikir dengan biji tasbih ini masuk dalam katagori BID’AH. Bukan Sunnah !! Setidaknya tabdi’ atas hal tersebut di atas telah dinyatakan oleh Syaikh Al-Albani dan Syaikh Bakr Abu Zaid yang mana si miskin Abu Al-Jauzaa’ banyak mengambil manfaat ilmu darinya. Allaahu a’lam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pembahasan di tutup dengan kalimat emas sebagai berikut :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;إقتصاد في سنة خير من اجتهاد في بدعة&lt;br /&gt;“Sederhana dalam Sunnah lebih baik daripada bersungguh-sungguh dalam bid’ah” (Syarah Ushul I’tiqad Ahlis-Sunnah 114 oleh Al-Laalikai – dari perkataan Ibnu Mas’ud radliyallaahu ‘anhu).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ولو تركتم سنة نبيكم لضللتم&lt;br /&gt;“Apabila kalian meninggalkan sunnah Nabi kalian, niscaya kalian akan tersesat” (Diriwayatkan oleh Muslim 5/156 – An-Nawawi; juga dari perkataan Ibnu Mas’ud radliyallaahu ‘anhu).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ما ابتدع قوم بدعة في دينهم إلا نزع الله سنتهم مثلها&lt;br /&gt;“Tidaklah suatu kaum membuat satu bid’ah dalam agama mereka, kecuali Allah akan cabut dari mereka Sunnah yang semisal dengannya” (Diriwayatkan oleh Ad-Darimi 1/45; shahih – dari Hassan bin ‘Athiyyah rahimahullah, seorang tabi’in yang mulia)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allaahu a'lam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abu Al-Jauzaa’ 1428&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt; credits to: www.al-fikrah.net&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-6497304881738975602?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/6497304881738975602/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=6497304881738975602&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6497304881738975602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6497304881738975602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/12/persoalan-tasbih.html' title='Persoalan Tasbih'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-7810743014006339049</id><published>2008-12-01T00:19:00.009+08:00</published><updated>2008-12-02T00:13:02.270+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Aqidah'/><title type='text'>Di Mana?</title><content type='html'>Bismillahirrahmanirrahim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Assalamulaikum Warahmatullah Wabarakatuh...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Exam period has passed so I have a lot of time to spare. There will be no excuse for me not to update the blog, I suppose. Well, a thought sprung into my head lately and I thought of blogging about it and before I proceed, I will like to apologise - in advance - to the readers for writing this post in a mixture of Malay and English.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagai seorang Muslim, aku tidak pernah menafikan kewujudan Allah. Allah memang ada. &lt;em&gt;Rabb&lt;/em&gt; sekalian alam. Akan tetapi, persoalan 'Di Mana Allah?' tidak pernah terlintas di kepalaku sewaktu aku belajar di tingkatan rendah dahulu. Bahkan, aku berasa jika 4 atau 5 tahun yang lalu, ada yang bertanyakan kepadaku soalan yang sebegitu, sudah tentu aku terpinga-pinga untuk menjawabnya. Mungkin saja jawapanku, "Ermm, Allah kat mana-mana kan?" Allah tidak ada di hadapan, tidak ada di belakang, tidak ada di atas, tidak ada di bawah. Ini kerana aku sudah dididik bahawa Allah tidak bertempat. Jawapan yang aku rasakan sekarang ini, jika ianya keluar dari mulutku, memang patut aku menempelak diriku sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minatku untuk membaca buku-buku agama terbit semenjak aku di sekolah menengah lagi. Dari situlah, aku mengetahui berdasarkan nas-nas yang shahih bahawa bila seseorang itu jikalau ditanya akan 'Di Mana Allah?', jawapan yang tepat adalah Allah &lt;em&gt;fis sama'&lt;/em&gt; (di langit). Bahawa Allah Subhanahu wa Ta’ ala berada di atas semua langit, [1] bersemayam di atas &lt;em&gt;‘Arsy&lt;/em&gt;, [2] Maha Tinggi di atas segala makhluk-Nya, Allah tetap bersama mereka dimana saja mereka berada, yaitu Allah Maha Mengetahui apa yang mereka lakukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini telah membuka mataku terutamanya akalku untuk terus berfikir, adakah benar dan tepat jawapan sebegini? Ada dalil untuk menyookong kenyataan sebegini? Aku 'disajikan' dengan banyak dalil untuk menyokong kenyataan ini. Islam itu adalah dalil. Itulah prinsipku sejak dahulu lagi. Dalil-dalil yang membuktikan akan bersemayamnya Allah di atas &lt;em&gt;'ArasyNya&lt;/em&gt; banyak sekali. Antaranya ialah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Lalu Dia bersemayam di atas ‘Arsy." [Al-A’raaf: 54]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"(Yaitu) Yang Maha Pemurah, Yang bersemayam di atas ‘Arsy." [Thaahaa: 5]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terdapat juga kata-kata para ulama' yang mengulas tentang ayat-ayat ini,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al-Hafizh Ibnu Katsir rahimahullah berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"...Pandangan yang kami ikuti berkenaan dengan masalah ini adalah pandangan Salafush Shalih seperti Imam Malik, al-Auza’i, ats-Tsauri, al-Laits bin Sa’ad, Imam asy-Syafi’i, Imam Ahmad, Ishaq bin Rahawaih dan Imam-Imam lainnya sejak dahulu hingga sekarang, yaitu membiarkannya seperti apa adanya, tanpa &lt;em&gt;takyif&lt;/em&gt; (mempersoalkan kaifiyahnya/hakikatnya), tanpa &lt;em&gt;tasybih&lt;/em&gt; (penyerupaan) dan tanpa &lt;em&gt;ta’thil&lt;/em&gt; (penolakan). Dan setiap makna zhahir yang terlintas pada benak orang yang menganut faham &lt;em&gt;musyabbihah&lt;/em&gt; (menyerupakan Allah dengan makhluk), maka makna tersebut sangat jauh dari Allah, karena tidak ada sesuatu pun dari ciptaan Allah yang menyerupai-Nya. Seperti yang difirmankan-Nya."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika Imam Malik (wafat th. 179 H) rahimahullah ditanya tentang istiwa’ Allah, maka beliau menjawab:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Istiwa’-nya Allah ma’lum (sudah diketahui maknanya), dan kaifiyatnya tidak dapat dicapai nalar (tidak diketahui), dan beriman kepadanya wajib, bertanya tentang hal tersebut adalah perkara bid’ah, dan aku tidak melihatmu kecuali dalam kesesatan."&lt;br /&gt;Kemudian Imam Malik rahimahullah menyuruh orang tersebut pergi dari majlisnya. [ 3 ]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imam Abu Hanifah (hidup pada tahun 80-150 H) rahimahullah berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Barangsiapa yang mengingkari bahawa Allah berada di atas langit, maka ia telah kafir." [ 4 ]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oleh itu, memang benarlah bahawa Allah bersemayam di atas '&lt;em&gt;ArasyNya&lt;/em&gt; manakala kaifiatnya diserahkan kepada Allah kerana akal ini tidak mampu untuk mengetahui keadaannya. Sebagaimana kita harus patuh kepada Firman Allah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Dan tidak ada satu pun yang sama/sebanding dengan-Nya." [Al-Ikhlas : 4]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Tiada sesuatu pun yang sebanding dengan-Nya (dengan zat-Nya, sifat-Nya dan pentadbiran-Nya)." [Asy-Syura : 11]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walaubagaimanapun, aku dapat merasakan bahawa hakikatnya ramai yang masih berpegang kepada fahaman bahawa Allah ada di mana-mana. Pemahaman ini mungkin kerana pada pendapat segelintir masyarakat, agama itu meruapakan satu ritual '&lt;em&gt;sami'naa wa atho'naa&lt;/em&gt;', di mana apa sahaja dapat diajarkan oleh guru-guru agama itu bagaikan dalil-dalil qat'ii yang merupakan kata pemutus. Aku tidak meragui kredibiliti guru-guru agama bahkan aku amat menghormati mereka - cuma, aku mohon kepada para penuntut ilmu untuk membuka minda mereka supaya mengkaji akan apa yang mereka dengar itu. Supaya kita semua dapat berpegang dengan yakin bahawa apa yang menjadi keyakinan dan fahaman kita selama ini mempunyai nas-nas yang sabit daripada Al-Qur'an dan As- Sunnah. Bukan setakat ianya bersumber daripada guru-guru kita sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tulisan ini merupakan satu wadah untuk aku sentiasa mengingati diri ini yang dhaif untuk terus mengkaji dan mengkaji. Bukan sekadar mengambil bulat-bulat apa yang didengar khususnya perkara berkaitan aqidah kerana aqidah yang diterima oleh Allah adalah aqidah yang benar mengikuti fahaman salafus-salih berdasarkan dalil-dalil yang sabit daripada &lt;em&gt;Kitabullah&lt;/em&gt; dan &lt;em&gt;Sunnah Rasulihi&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wallahu Ta'ala A'lam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;01 Disember 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19:13 Hours.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Footnote&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[1]. Dalil-dalil Allah berada di atas langit: QS. Al-Mulk: 16-17, al-An’aam: 18, 61, an-Nahl: 50 dan Faathir: 10.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[2]. Dalil-dalil tentang Istiwa’ Allah di atas ‘Arasy-Nya disebut di tujuh tempat: QS. Al-A’raaf: 54, Yunus: 3, ar-Ra’d: 2, Thaahaa: 5, al-Furqaan: 59, as-Sajdah: 4 dan al-Hadiid: 4.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[3]. Lihat Syarhus Sunnah lil Imaam al-Baghawi (I/171), Mukhtasharul ‘Uluw lil Imaam adz-Dzahabi (hal. 141), cet. Al-Maktab al-Islami, tahqiq Syaikh al-Albani.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[4]. Lihat Mukhtashar al-‘Uluw lil ‘Aliyyil Ghaffaar (hal. 137, no. 119) tahqiq Syaikh al-Albani dan Syarhul ‘Aqiidah ath-Thahaawiyyah (hal. 386-387) takhrij dan ta’liq Syu’aib al-Arnauth dan ‘Abdullah bin ‘Abdil Muhsin at-Turki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Credits go to the following:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Ahlus Sunnah Menetapkan Istiwa' ( Bersemayam )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oleh: Al-Ustadz Yazid bin Abdul Qadir Jawas&lt;br /&gt;- &lt;em&gt;Abu Usamah's blog&lt;/em&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-7810743014006339049?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/7810743014006339049/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=7810743014006339049&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7810743014006339049'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7810743014006339049'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/12/di-mana.html' title='Di Mana?'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-1436714793443413976</id><published>2008-11-05T20:14:00.004+08:00</published><updated>2008-12-01T23:55:29.378+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sayings'/><title type='text'>Back For The Moment</title><content type='html'>Bismillahirrahmanirrahim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Assalamualaikum Warahmatullah Wabarakatuh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To our dearest ( few ) readers, we will like to apologise for not updating for quite a time. This is due to we, having our major examinations and will probably not update this blog until the 27th of November. Although we will not be updating, we will try to post some things which will benefit readers including ourselves in a way.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Found this saying which we think is very suitable and relevent in our lives now. Do ponder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;'Abdullah b. ‘Umar – Allah be pleased with them both – said:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Every bid’ah (religious innovation) is misguidance, even if people think it is good.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al-Lâlakâ’î in Sharh Usûl I’tiqâd Ahl Al-Sunnah wa Al-Jamâ’ah Vol 1. P134, no.111; and Ibn Battah in Al-Ibânah Al-Kubraa Vol.1 p219, no. 213&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam.&lt;br /&gt;05 November 2008.&lt;br /&gt;20:20 hours.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-1436714793443413976?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/1436714793443413976/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=1436714793443413976&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1436714793443413976'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1436714793443413976'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/11/back-for-moment.html' title='Back For The Moment'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-4831330485835071869</id><published>2008-08-29T17:02:00.004+08:00</published><updated>2008-08-29T17:15:27.630+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fiqh'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Saum'/><title type='text'>Keistimewaan Bulan Ramadhan</title><content type='html'>&lt;p&gt;Kehadiran bulan ramadan merupakan satu rahmat daripada ALLAH. Ia merupakan bulan di mana ALLAH melimpahkan pelbagai ganjaran pahala kepada hamba-hamba-NYA. Oleh itu, tidak hairanlah sekiranya golongan yang benar-benar beriman dan bertakwa sentiasa menantikan kehadiran bulan Ramadan ini seraya menyambut kedatangannya dengan penuh kegembiraan dan menanggung perasaan yang amat sedih apabila berakhirnya bulan yang penuh berkat ini. Bulan Ramadan telah dimuliakan oleh ALLAH dengan pelbagai keistimewaan berbanding bulan-bulan ALLAH yang lain. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Antara keistimewaan yang terdapat pada bulan Ramadan ialah: &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;1. Disyariatkan Ibadah Puasa&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Bulan Ramadan merupakan bulan yang penuh dengan keberkatan yang mana pada bulan ini disyariatkan ibadah yang amat mulia di sisi ALLAH, iaitu puasa. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w:"Telah tiba kepada kamu bulan Ramadan, iaitu bulan yang penuh keberkatan. ALLAH telah mewajibkan ke atas kamu agar berpuasa pada bulan itu." &amp;shy;- Hadis riwayat Imam Ahmad di dalam Musnadnya , hadis no: 9133. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;2. Bulan Diturunkan Al-Quran&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Kalamullah al-Quran telah diturunkan pada bulan ini. Seluruh umat Islam beriman bahawa al-Quran merupakan kitab yang menjadi petunjuk bagi sekalian hamba ALLAH untuk membezakan di antara kebenaran dan kebatilan. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Firman ALLAH S.W.T:"(Kamu diwajibkan berpuasa) pada bulan Ramadan yang mana diturunkan al-Quran pada bulan itu. (Al-Quran itu) menjadi petunjuk bagi sekalian manusia dan juga membawa keterangan yang menjelaskan petunjuk dan perbezaan antara yang benar dengan yang salah." - Surah al-Baqarah: 185.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;3. Pintu Syurga Terbuka Luas&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pada bulan Ramadan yang penuh berkat ini juga dibuka seluas-luasnya pintu syurga bagi mereka yang beriman dan taat kepada perintah ALLAH. Bahkan, di bulan yang mulia ini jugalah ALLAH melimpahkan pelbagai ganjaran pahala kepada hamba-NYA yang menjadi penyebab memudahkan mereka masuk ke syurga. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w :"Apabila datang bulan Ramadan, pintu-pintu syurga akan dibuka." - Hadis riwayat al-Bukhari dalam Sahihnya, hadis no: 1898.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;4. Pintu Rahmat (Belas Kasihan Terhadap Hamba-NYA) Terbuka Luas&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pada bulan Ramadan pintu-pintu Rahmat dibuka. ALLAH meluaskan rahmat-NYA agar menaungi seluruh hamba-hamba-NYA yang tekun beribadah dan taat kepada-NYA dengan memberi ganjaran pahala yang berlipat kali ganda. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w :"Apabila tiba bulan Ramadan maka dibuka pintu-pintu rahmat." &amp;shy;- Hadis riwayat Muslim di dalam Sahihnya, hadis no: 1079.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;5. Pintu Langit Terbuka Luas&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;ALLAH membuka pintu langit seluas-luasnya pada bulan Ramadan yang mulia ini untuk menurunkan limpahan rahmat-NYA kepada sekalian hamba-hamba-NYA serta segala amalan-amalan berbentuk ketaatan kepada-NYA akan naik secara terus kepada-NYA. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w :"Apabila masuk bulan Ramadan, pintu-pintu langit dibuka." - Hadis riwayat al-Bukhari dalam Sahihnya, hadis no: 1899.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;6. Pintu-Pintu Neraka Tertutup Rapat&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pintu-pintu neraka pula ditutup serapat-rapatnya pada bulan Ramadan. Ia menunjukkan bahawa pada bulan Ramadan yang mulia ini hamba-hamba ALLAH yang tekun beribadah dan menurut segala perintah-NYA terlindung daripada dorongan untuk melakukan perbuatan-perbuatan terlarang yang boleh menjadi penyebab untuk mereka dicampakkan ke dalam api neraka. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w:"Apabila masuk bulan Ramadan, pintu-pintu langit dibuka dan pintu-pintu neraka jahanam ditutup." - Hadis riwayat al-Bukhari dalam Sahihnya, hadis no: 1899.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;7. Syaitan dan Jin Dirantai&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pada bulan Ramadan syaitan dan jin dirantai untuk menghindari mereka dari mengganggu atau menghasut orang-orang yang beriman. Ada juga ulama mentafsirkan maksud syaitan dibelenggu ialah syaitan tidak dapat merosakkan ibadah manusia pada bulan Ramadan kerana ketekunan manusia melakukan ibadah puasa serta ibadah-ibadah lain. Ini kerana, ibadah puasa itu dapat mengawal nafsu mereka dari terdorong melakukan perkara mungkar.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w:"Apabila tibanya malam pertama bulan Ramadan dibelenggu syaitan-syaitan dan jin yang derhaka." - Hadis riwayat al-Tirmizi di dalam Sunan al-Tirmizi, Kitab al-Shaum, hadis no: 618.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Namun, persoalan yang timbul di sini bahawa sekiranya syaitan dan jin dibelenggu pada bulan Ramadan mengapa manusia masih melakukan kemungkaran pada bulan ini? &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Menurut al-Hafiz Ibn Hajar al-'Asqalani, Imam al-Qurthubi r.h telah berkata:"Apabila semua syaitan terbelenggu tidak bermakna langsung tidak akan berlaku kejahatan dan kemaksiatan. Ini kerana, punca berlakunya kemaksiatan mungkin berpunca daripada faktor selain (hasutan) syaitan seperti diri manusia itu yang sememangnya berperangai buruk, sentiasa melakukan perbuatan mungkar serta manusia yang nafsunya masih terdorong mengikut hasutan syaitan." - Rujuk Fath al-Baari Syarh Sahih al-Bukhari, Tahqiq oleh Syeikh Abdul Aziz bin Abdullah bin Baz, edisi terjemahan oleh Amiruddin, Pustaka Azzam, Jakarta (1997), jil. 11, ms. 43.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Mungkin ada yang akan tertanya-tanya tentang kebenaran fakta kewujudan syaitan mahupun jin dari jenis manusia. Sebenarnya ALLAH sendiri telah memerintahkan kita agar berwaspada dan memohon perlindungan kepada-NYA dari hasutan kelompok seperti ini.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Firman ALLAH S.W.T:"Katakanlah (wahai Muhammad): AKU berlindung kepada (ALLAH) Pemelihara sekalian manusia, yang Menguasai sekalian manusia, TUHAN yang berhak disembah oleh sekalian manusia, dari kejahatan pembisik yang timbul tenggelam, yang melemparkan bisikan dan hasutannya ke dalam hati manusia, (iaitu pembisik) dari kalangan jin dan manusia." – Surah al-Nas: 1-6.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Oleh itu, tidak hairanlah sekiranya maksiat dan kemungkaran masih wujud pada bulan Ramadan yang mulia ini. Malah, pada bulan ini kita sebenarnya berkesempatan untuk berkenalan dengan spesis syaitan atau jin dari kalangan kaum manusia. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Ya! kita dapat mengenali spesies ini melalui sikap mereka yang enggan mentaati perintah ALLAH. Semoga kita semua terhindar dari tergolong dalam kelompok yang hina ini.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;8. Pada Bulan Ini Terdapat Lailatul Qadar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pada bulan ini juga terdapat satu malam yang lebih mulia berbanding 1000 bulan, iaitu lailatulqadar.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Firman ALLAH S.W.T:"Sesungguhnya KAMI telah menurunkan (al-Quran) itu pada malam al-Qadar. Apakah cara yang membolehkan engkau mengetahui kebesaran lailatulqadar itu? Lailatulqadar ialah malam yang paling baik berbanding 1000 bulan. Pada malam itu, para malaikat dan Jibril turun dengan izin TUHAN mereka membawa segala perkara (yang ditakdirkan berlakunya pada tahun berikutnya). Sejahteralah malam (yang berkat) itu hingga terbit fajar." – Surah al-Qadr: 1-5.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Oleh itu, sesiapa yang beribadah pada bulan Ramadan dan menepati malam lailatulqadar, ganjaran pahala amalannya itu melebihi ibadah yang dilakukannya selama 1000 bulan.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Apakah itu Lailatulqadar?&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Tentang makna al-Qadr, sebahagian ulama berpendapat ia bermaksud pengagungan. Dari sini dapat kita fahami bahawa lailatulqadar bermaksud malam yang memiliki keagungan kerana diturunkan al-Quran pada malam tersebut, turunnya para malaikat, melimpahnya rahmat dan keampunan ALLAH serta ALLAH akan menganugerahkan keagungan (kemuliaan) kepada mereka yang beribadah pada malam itu. Selain itu, apa sahaja yang ditakdirkan untuk kita pada tahun berikutnya ditetapkan oleh ALLAH pada malam itu.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Al-Qadr juga bermaksud penetapan.&lt;/em&gt; Oleh itu, lailatulqadar juga bermaksud malam penetapan segala urusan yang bakal berlaku pada tahun berikutnya. Ini jelas bertentangan dengan tanggapan kebanyakan umat Islam di Malaysia yang beranggapan bahawa malam Nisfu Sya’ban merupakan malam ALLAH menetapkan apa yang ditakdirkan untuk kita pada tahun berikutnya. Disebabkan oleh kekeliruan ini, mereka telah menciptakan pelbagai ibadah yang khusus seperti membaca surah Yasin sebanyak tiga kali diselang-selikan dengan doa-doa yang tertentu agar tahun yang mendatang bakal lebih baik dari tahun itu. Ternyata amal ibadah itu termasuk bid’ah paling mungkar kerana tidak ada contoh daripada Rasulullah s.a.w dan wajib ditinggalkan. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Rasulullah s.a.w telah mencela amalan bid’ah melalui sabdanya:"Sesungguhnya sebaik-baik ucapan adalah Kitabullah (al-Quran) dan sebaik-baik petunjuk adalah petunjuk Muhammad (sunnah) serta seburuk-buruk perkara adalah sesuatu yang diada-adakan dalam agama dan setiap yang diada-adakan termasuk kategori bid’ah dan semua bid'ah itu menyesatkan." - Hadis riwayat Muslim dalam Sahihnya, hadis no: 867.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Keistimewaan malam yang penuh berkat ini diperjelaskan lagi oleh ALLAH melalui firman-NYA:"Sesungguhnya KAMI telah menurunkan al-Quran itu pada malam yang penuh berkat. (KAMI berbuat demikian) kerana sesungguhnya KAMI sentiasa memberi peringatan dan amaran (agar hamba-hamba Kami tidak ditimpa azab). (KAMI menurunkan al-Quran) pada malam yang berkat itu, di samping menjelaskan (kepada malaikat) semua perkara yang mengandungi hikmah serta takdir yang akan berlaku." – Surah al-Dukhaan: 3-4.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Bilakah Berlakunya Lailatulqadar?&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w:"Carilah lailatulqadar pada malam-malam yang ganjil daripada sepuluh malam terakhir pada bulan Ramadan." - Hadis riwayat al-Bukhari di dalam Sahihnya, hadis no: 2017.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sabda Rasulullah s.a.w :"Carilah (lailatulqadar) pada sepuluh malam terakhir. Jika seseorang kamu lemah atau tidak mampu, janganlah dia kalah (putus asa) mencarinya pada baki tujuh malam terakhir." - Hadis riwayat Muslim di dalam Sahihnya, hadis no: 1165.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Kombinasi dari kedua-dua hadis di atas dapatlah kita simpulkan bahawa kita sepatutnya menggandakan ibadah pada malam yang ganjil bermula sepuluh malam terakhir pada bulan Ramadan terutamanya pada malam ke 23, 25, 27 dan 29. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Ini kerana, pada sepuluh malam terkahir inilah Rasulullah s.a.w mempergiatkan ibadahnya.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Aisyah r.a berkata:"Rasulullah s.a.w bersungguh-sungguh melakukan ibadah pada sepuluh hari terakhir yang tidak pernah dilakukannya pada waktu lain." - Hadis riwayat Muslim di dalam Sahihnya, hadis no: 1174.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Ibadah yang amat dianjurkan oleh Rasulullah s.a.w ketika berada di bulan Ramadan, antaranya mempergiatkan ibadah qiamullail (solat malam), memperbanyakkan doa, berzikir, membaca al-Quran dan amal soleh yang lain. Doa yang amat dianjurkan dibaca pada malam lailatulqadar selepas membaca tasyahhud adalah sebagaimana hadis yang telah diriwayatkan oleh Ali bin Abu Talib r.a:"Sesungguhnya Rasulullah s.a.w membaca pada solat witirnya (selepas tahiyat):"Ya ALLAH! Sesungguhnya AKU berlindung dengan keredhaan-MU daripada segala kemurkaan-MU. AKU juga berlindung dengan kemaafan-MU daripada segala balasan yang bakal ditimpakan. AKU juga berlindung dengan Zat-MU yang tidak terhitung segala nimat dan belas kasihan yang telah ENGKAU berikan, kami hanya mampu berusaha memuji-MU seperti mana pujian yang layak bagi Zat-MU." – Hadis sahih riwayat al-Tirmizi, al-Nasaai, Abu Daud, Ahmad dan selainnya. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;-&lt;em&gt;www.akob73.blogspot.com&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-4831330485835071869?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/4831330485835071869/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=4831330485835071869&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4831330485835071869'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4831330485835071869'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/08/keistimewaan-bulan-ramadhan.html' title='Keistimewaan Bulan Ramadhan'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-4034787169612552721</id><published>2008-08-16T21:05:00.003+08:00</published><updated>2008-08-16T21:12:41.523+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fiqh'/><title type='text'>Tuntutan al- Sunnah dalam bulan Sya'ban</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Tuntutan al-Sunnah dalam bulan Sya’ban:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam bulan Sya’ban, terdapat beberapa ajaran daripada sunnah Rasulullah s.a.w. yang dapat diamalkan oleh seseorang muslim.&lt;br /&gt;Di antaranya ialah seperti berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1- Perbanyakkan puasa dalam bulan ini:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أَنَّ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا حَدَّثَتْهُ قَالَتْ لَمْ يَكُنْ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَصُومُ شَهْرًا أَكْثَرَ مِنْ شَعْبَانَ فَإِنَّهُ كَانَ يَصُومُ شَعْبَانَ كُلَّهُ وَكَانَ يَقُولُ خُذُوا مِنْ الْعَمَلِ مَا تُطِيقُونَ فَإِنَّ اللَّهَ لَا يَمَلُّ حَتَّى تَمَلُّوا وَأَحَبُّ الصَّلَاةِ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا دُووِمَ عَلَيْهِ وَإِنْ قَلَّتْ وَكَانَ إِذَا صَلَّى صَلَاةً دَاوَمَ عَلَيْهَا&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn1" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftn1" name="_ftnref1"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maksudnya: ‘Aisyah berkata ‘Tidak pernah Nabi s.a.w. berpuasa pada satu bulan melebihi bulan Sya‘ban. Baginda berpuasa bulan Sya‘ban kesemuanya. Baginda sering berkata “Ambil amalan yang kamu mampu lakukan kerana Allah tidak akan bosan kecuali jika kamu bosan.” Sebaik-baik solat kepada Nabi s.a.w. ialah apa yang diteruskan walaupun sedikit. Jika baginda melakukan satu solat Baginda akan meneruskannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2- Apabila sampainya pertengahan Sya‘ban, pastikan kita mempunyai sifat-sifat mulia ini (mukmin, tidak bersengketa dan tidak berhasad):&lt;br /&gt;يطلع الله تبارك و تعالى إلى خلقه ليلة النصف من شعبان ، فيغفر لجميع خلقه ، إلا لمشرك أو مشاحن &lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn2" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftn2" name="_ftnref2"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maksudnya: Allah melihat kepada hamba-hambaNya pada malam pertengahan Syaaban, maka Dia ampuni semua hamba-hambaNya kecuali musyrik (orang yang syirik) dan yang bermusuh (orang benci membenci).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3- Apabila berada di pertengahan kedua Sya‘ban, puasalah pada hari yang biasa kita puasa sahaja, jika tidak biasa puasa pada hari itu elok jangan berpuasa:إِذَا بَقِيَ نِصْفٌ مِنْ شَعْبَانَ فَلَا تَصُومُوا &lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn3" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftn3" name="_ftnref3"&gt;[&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;3]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maksudnya: Apabila datangnya pertengahan Sya‘ban maka janganlah kamu berpuasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4- Pastikan tidak berpuasa pada hari yang diragui adakah masih Sya‘ban atau sudah masuk Ramadhan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;لَا تَقَدَّمُوا رَمَضَانَ بِصَوْمِ يَوْمٍ وَلَا يَوْمَيْنِ إِلَّا رَجُلٌ كَانَ يَصُومُ صَوْمًا فَلْيَصُمْهُ &lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn4" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftn4" name="_ftnref4"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maksudnya: Janganlah kamu mendahului Ramadhan dengan puasa satu hari atau dua hari kecuali orang yang biasa puasa hari tertentu bolehlah dia berpuasa pada hari itu.…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;فَقَالَ عَمَّارٌ مَنْ صَامَ الْيَوْمَ الَّذِي يَشُكُّ فِيهِ النَّاسُ فَقَدْ عَصَى أَبَا الْقَاسِمِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ &lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn5" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftn5" name="_ftnref5"&gt;[&lt;/a&gt;5]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maksudnya: Maka Ammar berkata ‘Siapa yang puasa pada hari yang manusia meraguinya maka dia telah membuat maksiat terhadap Abu al-Qasim s.a.w.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn1" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftnref1" name="_ftn1"&gt;[1]&lt;/a&gt; HR al-Bukhari, Kitab al-Saum, Bab Saum Sya‘ban, No. 1834. Juga Muslim, Kitab al-Siyam, Bab Siyam al-Nabi s.a.w. Fi Ghair Ramadhan Wa Istihbab An La Yukhliya Shahran ‘An Saum, No. 1957.&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn2" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftnref2" name="_ftn2"&gt;[2]&lt;/a&gt; HR Ibnu Abi ‘Asim, Ibnu Hibban dan lain-lain, dihukum Sahih oleh al-Albani dalam Silsilah al-Ahadith al-Sahihah, No. 1144.&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn3" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftnref3" name="_ftn3"&gt;[3]&lt;/a&gt; HR al-Tirmizi, Kitab al-Saum, Bab Ma Ja’ Fi Karahiyah al-Saum Fi al-Nisf al-Thani Min Sya‘ban Li Hal Ramadhan, No. 669.&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn4" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftnref4" name="_ftn4"&gt;[4]&lt;/a&gt; HR Muslim, Kitab al-Siyam, Bab La Taqaddamu Ramadhan Bi Saum Yaum Wa La Yaumain, No. 1912.&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="mso-footnote-id: ftn5" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=6904399244564153991#_ftnref5" name="_ftn5"&gt;[5]&lt;/a&gt; HR al-Tirmizi, Kitab al-Saum, Bab Ma Ja’ Fi Karahiyah Saum Yaum al-Syak, No. 622. Dihukum Sahih oleh al-Albani dalam Sahih Sunan Abi Daud, No. 686.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-4034787169612552721?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/4034787169612552721/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=4034787169612552721&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4034787169612552721'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4034787169612552721'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/08/tuntutan-al-sunnah-dalam-bulan-syaban.html' title='Tuntutan al- Sunnah dalam bulan Sya&apos;ban'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-5862758940370538993</id><published>2008-07-21T19:17:00.005+08:00</published><updated>2008-07-24T11:26:13.256+08:00</updated><title type='text'>Aku Ahlus Sunnah Pencinta Rasulullah???</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;em&gt;Thought this article is very refreshing and it opens my mind a lot on how sometimes we claim ourselves as the avid followers of our Beloved Prophet Sallallahu Alaihi Wasallam and yet most of us have not been able to read reputable books on Sunnah. We just depend on our teachers to tell us that 'This Is Sunnah' and 'This Is Not'. It's not that I am being doubtful of the teachers' knowledge but as a Muslim and a seeker who is constantly on the search of finding the right path, one must at least have the effort to look up the authentic dalils to support one's beliefs and one must also possess an open mind to be able to accept anything when it is proven to be supported by strong dalils thus letting go of what once we firmly believe in. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aku Ahlus Sunnah Pencinta Rasulullah???&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;http://an-nawawi.blogspot.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ramai sekali manusia zaman ini mengakui mencintai Rasulullah. Ramai sekali yang mengakui “aku seorang ahlus sunnah”. Dan banyak sekali ucapan di bibir bernada gencar, “Aku adalah pejuang Sunnah Nabi!”. Tidak kurang mereka yang menyeru, “Ayuh! Kembalilah kepada al-Qur’an dan as-Sunnah...” - Wallahu a'lam...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi... sungguh terasa peliknya apabila dibawakan hadis-hadis nabi dan sunnah-sunnah beliau Shallallahu ‘alahi wa Sallam, mereka menjadi marah, melenting serta menidakkan. Tidak kurang juga yang menjadi kepelikan dan memandang aneh. Sebahagian lagi ada juga yang mengatakan itu dan ini, begitu dan begini demi menolak sunnah yang sahih. Mereka tidak sanggup mengakui bahawa mereka tersalah memegang sunnah. Mereka tidak mahu mengakui manusia biasa mungkin silap dan mungkin tersalah dalam mengambil dan menganggap sunnah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati-hati wahai manusia, kerana Allah berfirman (maksudnya):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Maka ketika mereka berpaling (dari kebenaran yang mereka sedia mengetahui), Allah memalingkan hati mereka (dari mendapat hidayah); dan sememangnya Allah tidak memberi hidayah kepada kaum yang fasiq – derhaka.” (Surah al-Saf, 61: 5)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengapa begitu mudah di bibir mengakui “aku adalah pengikut sunnah dan pejuang sunnah”. Namun, tidak jua memiliki walau senaskhah kitab Shahih al-Bukhari, atau Shahih Muslim, atau jua Kitab Sunan Abi Daud, barangkali juga at-Tirmidzi, an-Nasa’i mahupun Ibnu Majah? Bukan jua tidak memilikinya, tidak juga terdetik di hati untuk mengusahakannya... Ataukah mungkin membeleknya barang sekali atau dua kali, pernahkah? Tidak kurang juga di luar sana langsung kosong tentang apa itu al-Bukhari, Muslim, dan selainnya tapi bijak bertutur “aku berpijak di atas sunnah”. Lantas kita berkata, “Sunnah yang mana yang engkau berdiri dengannya???”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengapa kita mengakui bermazhab dengan kaedah asy-Syafi’i, namun tidak jua pernah memiliki apatah lagi membuka dan membaca kalam imam asy-Syafi’i sendiri? Kitabnya yang mana pernah kita pegang dan buka?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dan janganlah kamu mengikuti apa yang kamu tidak mempunyai pengetahuan tentangnya. Sesungguhnya pendengaran, penglihatan dan hati, semuanya itu akan diminta bertanggung jawab.” (Surah al-Isra’, 17: 36)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sudah habiskah kita membelek al-Qur’an, kitabullah. Sudahkah kita fahami ia? Lembaran kitab tafsir yang mana satukah yang pernah kita buka dan baca isinya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Usah kita terburu-buru, bersabarlah kita dalam meniti dan berdiri untuk beristiqomah di atas titian ilmu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Katakanlah (Wahai Muhammad kepada mereka): "Jika kamu (benar-benar) mencintai Allah, ikutilah aku, niscaya Allah mengasihi dan mengampuni dosa-dosamu.” Allah Maha Pengampun lagi Maha Penyayang.” (Surah Ali Imran, 3: 31)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dan orang-orang yang mahu menerima petunjuk, Allah menambah petunjuk kepada mereka dan memberikan balasan ketaqwaannya.” (Surah Muhammad, 47: 17)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dan Allah akan menambahi hidayah bagi orang-orang yang menurut jalan hidayah...” (Surah Maryam, 19: 76)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kita juga mengakui beraqidah dengan aqidah golongan ahlus sunnah... Namun, kitab aqidah ulama ahlus sunnah manakah yang pernah kita hayati dari lembaran demi lembaran naskhahnya? Kitab manhaj mana yang pernah kita khatamkan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jika mereka berpaling (dari keimanan), maka katakanlah: “Cukuplah Allah bagiku; tidak ada Tuhan selain Dia. Hanya kepada-Nya aku bertawakkal dan Dia adalah Tuhan yang memiliki ‘Arsy yang agung”.” (Surah at-Taubah, 9: 129)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wallahu a’lam...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nawawi Subandi,&lt;br /&gt;12:49, 13 Julai 2008&lt;br /&gt;Bandaraya Anggerik (Shah Alam).&lt;br /&gt;Idea ini digarap dari kuliah Ustaz Armen Halim Naro (rahimahullah), berjudul “Firqah Munharifah”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-5862758940370538993?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/5862758940370538993/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=5862758940370538993&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5862758940370538993'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5862758940370538993'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/07/thought-this-article-is-very-refreshing.html' title='Aku Ahlus Sunnah Pencinta Rasulullah???'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-6765449292850476717</id><published>2008-06-03T21:38:00.002+08:00</published><updated>2008-06-03T21:40:52.415+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muwazanah'/><title type='text'>Muwazanah: Demolishing The False Principle</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Demolishing the False Principle of Muwaazanah&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AUTHOR:  Shaikh Saalih Al-Fawzaan   &lt;br /&gt;SOURCE:  Al-Ajwibat-ul-Mufeedah 'an As'ilat-il-Manaahij-il-Jadeedah (pg. 28-33) [2nd Edition] &lt;br /&gt;PRODUCED BY:  Al-Ibaanah.com &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[19] Question: It has become widely spread amongst the youth in these days: That one is required to make Muwaazanah (balance between good and bad qualities) when criticizing. So they say: “When a person is criticized for his innovation, and his errors are clarified, you are required to mention his good qualities. This is for the sake of fairness and balancing between his good and bad qualities.” So is this methodology for criticizing correct, and am I required to mention a person’s good qualities when criticizing? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[19] Answer: I have already answered this question previously. However, if the person being criticized is from Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah, and he has erred in matters that do not violate the Creed, then yes, this person’s good qualities and traits should be mentioned. So his faults will be covered by his aiding of the Sunnah. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But if the person being criticized is from the people of misguidance and deviance or from the people of destructive and doubtful ideologies, then it is not permissible for us to mention this person’s good qualities, if he does have good qualities. This is since if we mention his good qualities, this would mislead the people, and so they would have good thoughts about this deviant individual or this innovator, or this pretender or this partisan (hizbee). And they would then accept the ideologies of this deviant or that partisan. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allaah, Mighty and Sublime, has refuted the disbelievers, criminals and hypocrites and not mentioned any of their good qualities. Likewise, the Imaams amongst the Salaf would refute the Jahmiyyah, the Mu’tazilah and the people of deviance and not mention any of their good qualities while doing so. This was since their good qualities were outweighed by their misguidance or their disbelief or their heresy or their hypocrisy. So it is not proper that you refute a deviant or an innovator and then mention his good qualities, such as by saying: He is a good man, he has good qualities, he has such and such, however he has erred!! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We say to you: Your praising him is worse than his deviance, since the people will rely on your praise for him. So if it circulates and spreads around that you praised this deviant innovator, then you have deceived the people and this is opening the door to the acceptance of the ideologies of the misguided ones. [1]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And if the one who being refuted is from Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah, then the refutation should be done with good manners. And he should be cautioned about his errors in matters of Fiqh, the derivation of rulings and matters of legal judgement. So we say: “So and so has erred in such and such issue and the correct view is such and such based on this proof…may Allaah forgive him…This was his Ijtihaad (legal judgement)…etc” This was the way refutations were done between the Fiqh scholars of the four madhaahib and others. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This does not destroy his position in knowledge, if he is from Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah. The members of Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah are not infallible, they commit errors also. Perhaps one of them was not aware of the proof or he fell short when deriving a ruling. So we don’t remain silent with his error, rather we clarify it whilst making excuses for him. This is based on the Prophet’s saying: “When the judge makes a ruling, exerting his judgement, and is correct, he gets two rewards. And when he makes a ruling, exerting his judgement, and is incorrect, he gets one reward.” [2] This is with regard to matters related to Fiqh. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for matters related to Creed, then it is not permissible for us to praise the misguided ones and those who oppose Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah, such as the Mu’tazilah, the Jahmiyyah, the heretics, the apostates, and the deviant individuals in this time – and how many they are! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The origin of this misconception – that of making a balance between a person’s good and bad qualities when criticizing him – was stated by some of the youth and a treatise was written about it, so this overjoyed some of the youth. I came across this treatise in which the author claims that this Muwaazanah is required. And I came across the treatise of Shaikh Rabee’ bin Haadee Al-Madkhalee [3] in which he comprehensively refutes this treatise whose author claims that Muwaazanah is necessary. In this book, he clarified the incorrectness and the spreading of falsehood found in this view (of Muwaazanah), and he explained the methodology of the Salaf in criticizing and that they refuted misguided individuals and didn’t praise the, because if they had praised them, this would have been seen as a contradiction. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;--------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Footnotes:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[1] I will present here, my brother, a real-life incident that confirms the extent of the danger of deluding people by praising the people of innovation. This event was reported by Imaam Adh-Dhahabee and others:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abul-Waleed Al-Baajee said in his book “Ikhtisaar Firaq-ul-Fuqahaa”, whilst talking about the Judge Abu Bakr Al-Baaqilaanee: “Once when I asked Abu Dharr Al-Harawee, who inclined towards the Ash’aree beliefs, ‘Where did you adopt these beliefs from’, he informed me: ‘I was once walking with Abul-Hasan Ad-Daaraqutnee when we came upon the judge, Abu Bakr Ibn At-Teeb – the Ash’aree. So Ad-Daaraqutnee embraced him and kissed him on the face and eyes. So when we separated from him, I asked him: ‘Who is this person for whom you did that which I didn’t believe you would do, since you are the Imaam of your time?’ He replied: ‘He is the Imaam of the Muslims and the defender of the Religion: The Judge, Abu Bakr Ibn at-Teeb.’ So from that point on, I always went to see him and ended up following his (Ash’aree) beliefs.’” [Tadhkirat-ul-Huffaadh (3/1104-1105) and Siyar A’alaam an-Nubalaa (17/558-559)] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I say: So you see from this story that when Ad-Daaraqutnee did what he did with the Ash’aree Al-Baaqilaanee, praising him, calling him the “Imaam of the Muslims” and so on, those who saw him were deluded by it and adopted the Ash’aree beliefs because of that. This is the same case with everyone that praises the people of innovations and desires, for he will cause great amounts of people to enter into their beliefs, especially if he is regarded as one of the righteous and pious individuals, and Allaah knows best.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[2] Saheeh Al-Bukhaaree (6919) and Saheeh Muslim (1716)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[3] He is referring to the book “The Methodology of Ahlus-Sunnah wal-Jamaa’ah in Criticizing Individuals, Books and Groups.” It was released in a new format in its second edition and contains several important additions. We advise the student of knowledge to read it.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-6765449292850476717?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/6765449292850476717/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=6765449292850476717&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6765449292850476717'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6765449292850476717'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/06/muwazanah-demolishing-false-principle.html' title='Muwazanah: Demolishing The False Principle'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-4426898605683210647</id><published>2008-05-26T20:49:00.001+08:00</published><updated>2008-05-26T20:51:28.954+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fiqh'/><title type='text'>Forbiddance Of Shaving The Beard</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Statements of the Imaams on the Forbiddance of Shaving the Beard&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AUTHOR:  ‘Alee Hasan Al-Halabee   &lt;br /&gt;SOURCE:  Hukm-ud-Deen fil-Lihyaa wat-Tadkheen (pg. 29-32) &lt;br /&gt;PRODUCED BY:  Al-Ibaanah.com &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The majority of the scholars of Fiqh have asserted the forbiddance of shaving the beard. Some of them have stated that it is makrooh (disliked), however this ruling would be applied many times by them to forbidden things. This is because the people (scholars) of the past would designate the term makrooh (disliked) for Haraam (unlawful), as has been transmitted from them in the books of Usool-ul-Fiqh (The Principles of Jurisprudence). [1] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. The great scholar, Ibn Hazm Al-Andalusee said: “They – i.e. the Imaams – have unanimously agreed that shaving the beard is disfiguring (of Allaah’s creation) and it is not permissible.” [2] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Shaikh-ul-Islaam Ibn Taimiyyah said: “Shaving the beard is unlawful (Haraam).” [3] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Ibn ‘Aabideen, from the notables amongst the Hanafee scholars – said: “It is forbidden for the man to cut his beard – i.e. to shave it.” [4] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Al-‘Adawee, one of the elite among the Maalikee scholars, said: “It has been quoted from Maalik that he considered it makrooh (disliked) to shave what was below the palate, such that he said: ‘It is from the actions of the Majoos (fire-worshippers)…likewise it is forbidden to stop the growth of the beard.” [5] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibn ‘Abdil-Barr said in At-Tamheed: “It is forbidden to shave the beard. And no one does it except for those effeminate ones amongst the men.” [6] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. Shaikh Ahmad bin Qaasim Al-‘Ibaadee, one of the prestigious Shaafi’ee scholars, said: “Ibn Ar-Rif’ah said in Haashiyat-ul-Kaafiyah: ‘Imaam Ash-Shaafi’ee stated in (his book) Al-Umm that it is forbidden to shave the beard. Likewise, Az-Zarkashee, Al-Hulaymee in Shu’ab-ul-Eemaan, and his teacher, Al-Qaffaal Ash-Shaashee in Mahaasin Ash-Sharee’ah, stated that it was forbidden to shave the beard.” [7] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6. As-Safaareenee, one of the notables amongst the Hanbalee scholars, said: “The view that is approved of and sanctioned in the (Hanbalee) madh-hab is: The forbiddance of shaving the beard.” [8] &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7. Many of the contemporary scholars have ruled that shaving the beard is forbidden, such as: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Abdul-Jaleel ‘Eesaa, ‘Alee Mahfoodh, ‘Abdul-‘Azeez bin Baaz, Naasir-ud-Deen Al-Albaanee, Muhammad Sultaan Al-Ma’soomee, Ahmad ‘Abdur-Rahmaan Al-Bannaa As-Sa’aatee (watch-repairer), Abu Bakr Al-Jazaa’iree, Al-Kandahlaawee, ‘Abdur-Rahmaan bin Qaasim, Isma’eel Al-Ansaaree and many others.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;--------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Footnotes:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[1] You must also see what the great scholar Ibn Al-Qayyim wrote in his book I’alaam-ul-Muwaqqi’een (1/39-43) and Badaa’i-ul-Fawaa’id (4/6). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[2] Maraatib al-Ijmaa’ (157); also see Al-Muhallaa (2/189) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[3] Al-Ikhtiyaaraat al-‘Ilmiyyah (pg. 6) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[4] Radd al-Muhtaar (3/418) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[5] Al-‘Adawee’s notes to Sharh Risaalah Ibn Abee Zayd (2/411); Also see Hukm-ul-Liyhah fil-Islaam of Shaikh Muhammad Al-Haamid (pg. 17) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[6] Adillatu Tahreem Halq-il-Lihyah (96) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[7] ibid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[8] Ghadhaa-ul-Albaab&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-4426898605683210647?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/4426898605683210647/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=4426898605683210647&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4426898605683210647'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4426898605683210647'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/05/forbiddance-of-shaving-beard.html' title='Forbiddance Of Shaving The Beard'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-8802279890976233077</id><published>2008-05-18T00:23:00.002+08:00</published><updated>2008-05-19T14:36:08.172+08:00</updated><title type='text'>Innovations in Religion and Worship</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Praise be to Allaah.&lt;br /&gt;The purpose for which we were created is to worship Allaah alone with no partner or associate, as Allaah says (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;“And I (Allaah) created not the jinn and mankind except that they should worship Me (Alone)”&lt;br /&gt;[al-Dhaariyaat 51:56]&lt;br /&gt;Allaah has not left us each to choose his own way of worship, rather He has sent His Messenger (peace and blessings of Allaah be upon him) and revealed His holy Book, to show people the way and guide them. So there is nothing that is worship and goodness and guidance that Allaah loves, but it has been explained by the Messenger (peace and blessings of Allaah be upon him).&lt;br /&gt;No two Muslims dispute that Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him) is the best and most pious of mankind, the one who worshipped Allaah and turned to Him the most. Hence the one who is truly guided is the one who follows his path and walks in his footsteps.&lt;br /&gt;Adhering to the path of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) is not something that is optional, rather it is an obligation that Allaah has enjoined upon His slaves, as He says (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;“And whatsoever the Messenger (Muhammad) gives you, take it; and whatsoever he forbids you, abstain (from it). And fear Allaah; verily, Allaah is Severe in punishment”&lt;br /&gt;[al-Hashr 59:7]&lt;br /&gt;“It is not for a believer, man or woman, when Allaah and His Messenger have decreed a matter that they should have any option in their decision. And whoever disobeys Allaah and His Messenger, he has indeed strayed into a plain error”&lt;br /&gt;[al-Ahzaab 33:36]&lt;br /&gt;“Indeed in the Messenger of Allaah (Muhammad) you have a good example to follow for him who hopes for (the Meeting with) Allaah and the Last Day”&lt;br /&gt;[al-Ahzaab 33:21]&lt;br /&gt;The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) stated that every innovated kind of worship would be rejected and thrown back at the one who does it, no matter what it is. He said: “Every action that is not in accordance with this matter of ours [i.e., Islam] will be rejected.” Narrated by Muslim, 1718, from the hadeeth of ‘Aa’ishah (may Allaah be pleased with her).&lt;br /&gt;No deed will be accepted unless it is done sincerely for the sake of Allaah and in accordance with the Sunnah of the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him). This is what is meant by the words of Allaah (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;“that He may test you which of you is best in deed”&lt;br /&gt;[al-Mulk 67:2]&lt;br /&gt;Al-Fudayl ibn ‘Iyyaad said: (This means) that which is most sincere and most correct. They said, O Abu ‘Ali, what most sincere and most correct? He said: If a deed is not sincere and not correct, it will not be accepted. If it is correct but is not sincere, it will not be accepted unless it is both sincere and correct. Sincere means that it is done for the sake of Allaah and correct means that it is in accordance with the Sunnah.&lt;br /&gt;Whoever wants to attain the pleasure of Allaah, he has to adhere to the Sunnah of His Messenger (peace and blessings of Allaah be upon him). All paths to Allaah are blocked, except this path, the path of His Prophet Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him).&lt;br /&gt;Because the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) was compassionate towards his ummah and cared deeply for them, he did not leave anything good without explaining it to them. So whoever today invents an act of worship, dhikr or wird and claims that it is good, is accusing the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) – whether he realizes it or not – of not conveying the religion as Allaah commanded him to do. Hence Imam Maalik (may Allaah have mercy on him) said: Whoever introduces any innovation into Islam claiming that it is good is implying that Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him) betrayed the message entrusted to him, because Allaah says (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;“This day, I have perfected your religion for you, completed My Favour upon you, and have chosen for you Islam as your religion”&lt;br /&gt;[al-Maa'idah 5:3]&lt;br /&gt;So whatever was not part of the religion of Islam at that point should never be part of the religion of Islam today.&lt;br /&gt;The Sahaabah, Taabi’een and imams issued many warnings against innovation.&lt;br /&gt;Hudhayfah ibn al-Yamaan said: Every act of worship which the companions of the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) did not do, do not do it.&lt;br /&gt;Ibn Mas’ood said: Follow and do not innovate, for the religion is complete. Adhere to the old way (i.e., the way of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) and the Sahaabah)&lt;br /&gt;The question which should be put to the one who invented this dhikr is:&lt;br /&gt;Did the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) do this? Did the Sahaabah do this?&lt;br /&gt;The obvious answer is that reciting these soorahs these number of times – 100 times or 7 or 79 – is something that was not narrated from the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), or from any of his companions. The same is true of the du’aa’s recited in this manner for the number of times mentioned.&lt;br /&gt;It should be said to this innovator: do you think that you have discovered something good that was not known to the Prophet or his companions?&lt;br /&gt;Or do you think that you or your shaykh have the right to introduce new laws and to define news dhikrs and when they should be said and how often they should be repeated, just as the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) had that right?&lt;br /&gt;Undoubtedly both of these are manifest misguidance.&lt;br /&gt;Let us think about the report narrated from ‘Abd-Allaah ibn Mas’ood by al-Daarimi in his Sunan, according to which Abu Moosa al-Ash’ari said to ‘Abd-Allaah ibn Mas’ood: “O Abu ‘Abd al-Rahmaan, I have just seen in the mosque something new that I was not sure about, but I think I have not seen anything but something good, praise be to Allaah.” He said, “What was it?”&lt;br /&gt;He said, “You will see it tomorrow.” He said, “I saw some people in the mosque sitting in circles waiting for the prayer. In every circle there was a man and in their hands were pebbles. He would say, ‘Say Allaahu akbar one hundred times,’ so they would say Allaahu akbar (takbeer) one hundred times. Then he would say, ‘Say Laa ilaaha ill-Allaah (tahleel) one hundred times, so they would say Laa ilaaha ill-Allaah one hundred times. Then he would say, ‘Say Subhaan Allaah (tasbeeh) one hundred times,’ and they would say Subhaan Allaah one hundred times.”&lt;br /&gt;He said, “What did you say to them?”&lt;br /&gt;He said, “I did not say anything to them. I was waiting for your opinion.”&lt;br /&gt;He said, “Why did you not tell them to count their bad deeds and promise them that none of their good deeds would be lost?’ Then he went away and we went with him, until he came to one of those circles. He stood over them and said, “What is this that I see you doing?”&lt;br /&gt;They said, “O Abu ‘Abd al-Rahmaan, these are pebbles with which we count the takbeer, tahleel and tasbeeh.”&lt;br /&gt;He said, “Count your bad deeds, for I promise you that nothing of your good deeds will be lost. Woe to you, O ummah of Muhammad, how soon you have drifted into the way of doom even though the companions of your Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) are still alive amongst you, and his garments and the vessels he used are still not worn out or broken. By the One in Whose hand is my soul, either you are following a way that is more guided than the way of Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him), or you are starting a way that is the way of misguidance.”&lt;br /&gt;They said, “By Allaah, O Abu ‘Abd al-Rahmaan, we did not intend anything but good.”&lt;br /&gt;He said, “How many of those who intend good never attain it.”&lt;br /&gt;Not everyone who seeks or intends good attains it and is guided to it. Not every act of worship is accepted, unless it is in accordance with the Sunnah of Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him).&lt;br /&gt;This denunciation by Ibn Mas’ood (may Allaah be pleased with him) puts an end to the argument presented by innovators, because they always say, “What reason can there be not to recite dhikr, prayers and Qur’aan? We only intend good and to draw closer to Allaah.”&lt;br /&gt;It should be said to them: Worship must be something that is prescribed in sharee’ah in essence and in its form and the manner in which it is done. If a specific number is prescribed in sharee’ah then no one has the right to go beyond that, and if no number or way is specified then no one has the right to invent a limit for it, because that implies that one is assuming the role of a lawgiver.&lt;br /&gt;This is further supported by the report narrated from Sa’eed ibn al-Musayyib (may Allaah have mercy on him). He saw a man praying more than two rak’ahs after dawn had come (i.e., Fajr), and he told him not to do that. The man said, “O Abu Muhammad, will Allaah punish me for praying?!”&lt;br /&gt;He said, “No, but He will punish you for going against the Sunnah.”&lt;br /&gt;Look at the understanding of this great Taabi’i, may Allaah have mercy on him. That is because the regular Sunnah is to pray only two rak’ahs after the dawn has come, not more than that, then to pray the obligatory prayer of Fajr.&lt;br /&gt;A similar report was narrated from Imam Maalik (may Allaah have mercy on him). A man came to him and said: “O Abu ‘Abd-Allaah, from where should I enter ihraam?”&lt;br /&gt;He said, “From Dhu’l-Hulayfah, from where the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) entered ihraam.”&lt;br /&gt;He said, “I want to enter ihraam from the Mosque, from near the grave (meaning the grave of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him)).”&lt;br /&gt;He said, “Do not do that, for I fear fitnah (trial, affliction) for you.”&lt;br /&gt;He said, “What fitnah is that? It is just a few miles I am adding.”&lt;br /&gt;He said, “What fitnah is greater than your thinking that you have found something good that the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) failed to do?! I heard that Allaah says (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;‘And let those who oppose the Messenger’s (Muhammad’s) commandment (i.e. his Sunnah legal ways, orders, acts of worship, statements) (among the sects) beware, lest some Fitnah (disbelief, trials, afflictions, earthquakes, killing, overpowered by a tyrant) should befall them or a painful torment be inflicted on them’&lt;br /&gt;[al-Noor 24:63].”&lt;br /&gt;This is the understanding of the Sahaabah, Taabi’een and Imams. As for the people of bid’ah, they say, “What fitnah? It is only dhikr and prayer and a few miles by which we seek to draw closer to Allaah.”&lt;br /&gt;No wise person should be deceived by the words of these people, for the Shaytaan has made their deeds appear attractive to them, and they hate to go against their shaykhs and the leaders of their tareeqahs.&lt;br /&gt;Sufyaan ibn ‘Uyaynah (may Allaah have mercy on him) said: Bid’ah (innovation) is dearer to Iblees (Satan) than sin, because a person may repent from sin, but not from innovation.&lt;br /&gt;It should be noted that no one ever invents a bid’ah but he forsakes thereby a Sunnah that is equal to it or greater than it. Hence those who favour innovated dhikrs are the most ignorant of people about the Prophet’s dhikr which the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) persisted in reciting. You will rarely find any of them who says in the morning and evening, Subhaan-Allaah wa bi hamdihi (Glory and praise be to Allaah) one hundred times; or Asbahna ‘ala fitrat il-Islam wa kalimat il-ikhlaas wa deeni nabiyyina Muhammad sall-Allaahu ‘alay wa sallim wa millati abeena Ibraaheema haneefan wa maa kaana min al-mushrikeen (We have awoken on the fitrah of Islam and the word of sincerity and the religion of our Prophet Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him) and the religion of our father Ibraaheem, pure monotheism, and he was not of those who associate others with Allaah); or Asbahna wa asbah al-mulk Lillaahi Rabb il-‘Aalameen. Allaahumma inni as’aluka khayra hadha’l-yawm fa-thahu wa nasrahu wa noorahu wa barakatahu wa hudaahu, wa a’oodhu bika min sharri ma fihi wa sharri ma ba’dahu (We have awoken and dominion belongs to Allaah, the Lord of the Worlds. O Allaah I ask You for the good of this day and its goodness, support, help, light, blessing and guidance. And I seek refuge with You from the evil of what is in it and the evil of what comes after it): or Subhaan Allaah ‘adada khalqihi, Subhaan Allaah ridaa nafsihi, Subhaan Allaah zinata ‘arshihi, Subhaan Allaah midaada kalimaatihi (Glory be to Allaah the number of His creation, Glory be to Allaah as much as He is pleased with, Glory be to Allaah the weight of His Throne, Glory be to Allaah the extent of His words).&lt;br /&gt;And there are other dhikrs with which you may be content, from the books that contain the dhikrs for the morning and the evening, etc.&lt;br /&gt;The point is that it is not permissible to join your parents in these innovated dhikrs and say them the number of times you mention.&lt;br /&gt;With regard to what you mentioned about Soorat al-Feel and throwing stones when saying tarmeehim (striking them), this is a myth and is nonsense. It is not permissible to do this or to seek to draw closer to Allaah by doing it. How many enemies did the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) confront, and he did not pray against them in this manner. There is the fear that this is a way of drawing closer to the devils and seeking their help.&lt;br /&gt;With regard to the belief that the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) was light (noor), there is no basis for this and it was not narrated either in the Qur’aan or saheeh Sunnah. Allaah has told us that the Prophet Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him) was a human being like us, except that Allaah favoured him with revelation and the message. Allaah says (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;“Say (O Muhammad): ‘I am only a man like you. It has been revealed to me that your Ilaah (God) is One Ilaah (God i.e. Allaah)’”&lt;br /&gt;[al-Kahf 18:110]&lt;br /&gt;“Say (O Muhammad): ‘I am only a human being like you. It is revealed to me that your Ilaah (God) is One Ilaah (God — Allaah), therefore take Straight Path to Him (with true Faith Islamic Monotheism) and obedience to Him, and seek forgiveness of Him. And woe to Al‑Mushrikoon (the polytheists, idolaters, disbelievers in the Oneness of Allaah)’”&lt;br /&gt;[Fussilat 41:6]&lt;br /&gt;Some of the extreme Sufis believe that he was light, and that he was the first thing created by Allaah, and that the rest of creation was created from his light. This is a lie and is misguidance for which they have no evidence apart from a false, fabricated hadeeth.&lt;br /&gt;We ask Allaah to help you and your parents to avoid innovation and its people.&lt;br /&gt;And Allaah knows best.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-8802279890976233077?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/8802279890976233077/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=8802279890976233077&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8802279890976233077'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8802279890976233077'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/05/innovations-in-religion-and-worship.html' title='Innovations in Religion and Worship'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-688986681827998201</id><published>2008-05-18T00:19:00.004+08:00</published><updated>2008-05-19T15:02:28.814+08:00</updated><title type='text'>لا خير في عبادة لم يفعلها النبي صلى الله عليه وسلم وأصحابه</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:courier new;font-size:130%;"&gt;ولهذا قال الإمام مالك رحمه الله : من ابتدع في الإسلام بدعة يراها حسنة فقد زعم أن محمداً صلى الله عليه وسلم ، خان الرسالة ؛ لأن الله يقول: " اليوم أكملت لكم دينكم" فما لم يكن يومئذ دينا فلن يكون اليوم دينا.&lt;br /&gt;والتحذير من الابتداع ، كثير في كلام الصحابة والتابعين والأئمة :&lt;br /&gt;قال حذيفة بن اليمان : كل عبادة لم يتعبدها أصحاب رسول الله صلى الله عليه وسلم فلا تعبدوها.&lt;br /&gt;وقال ابن مسعود : اتبعوا ولا تبتدعوا ، فقد كفيتم ، عليكم بالأمر العتيق .&lt;br /&gt;والسؤال الذي ينبغي أن يوجه لمن اخترع هذه الأذكار:&lt;br /&gt;هل فعل هذا رسول الله صلى الله عليه وسلم؟&lt;br /&gt;هل فعل هذا أصحابه رضوان الله عليهم؟&lt;br /&gt;والجواب المعلوم : أن قراءة السور المذكورة بهذه الأعداد : 100، 7 ، 79 شيء لم يرد عن النبي صلى الله عليه وسلم ، ولا عن أحد من أصحابه ، وكذلك الأدعية التي بهذه الكيفية المذكورة وتكرارها .&lt;br /&gt;ويقال لهذا المخترع : هل تظن أنك سبقت إلى خير لم يعلمه الرسول ولا أصحابه ؟&lt;br /&gt;أم تظن أن لك أو لشيخك حق التشريع ، وتحديد الأذكار ، وأوقاتها ، وأعدادها ، كما أن للرسول صلى الله عليه وسلم ذلك الحق ؟&lt;br /&gt;ولاشك أن هذا أو ذاك ضلال مبين .&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:courier new;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;ولنعتبر بما جاء عن عبد الله بن مسعود رضي الله ، فيما رواه الدارمي في سننه أن أبا موسى الأشعري قال لعبد الله بن مسعود : يا أبا عبد الرحمن إني رأيت في المسجد آنفا أمرا أنكرته ولم أر والحمد لله إلا خيرا .&lt;br /&gt;قال فما هو ؟&lt;br /&gt;فقال : إن عشت فستراه . قال : رأيت في المسجد قوما حلقا جلوسا ينتظرون الصلاة في كل حلقة رجل وفي أيديهم حصى فيقول كبروا مائة فيكبرون مائة فيقول هللوا مائة فيهللون مائة ويقول سبحوا مائة فيسبحون مائة.&lt;br /&gt;قال : فماذا قلت لهم ؟&lt;br /&gt;قال : ما قلت لهم شيئا انتظار رأيك وانتظار أمرك.&lt;br /&gt;قال : أفلا أمرتهم أن يعدوا سيئاتهم وضمنت لهم أن لا يضيع من حسناتهم. ثم مضى ومضينا معه حتى أتى حلقة من تلك الحلق فوقف عليهم فقال ما هذا الذي أراكم تصنعون ؟&lt;br /&gt;قالوا : يا أبا عبد الرحمن حصى نعد به التكبير والتهليل والتسبيح .&lt;br /&gt;قال : فعدوا سيئاتكم فأنا ضامن أن لا يضيع من حسناتكم شيء ، ويحكم يا أمة محمد ما أسرع هلكتكم هؤلاء صحابة نبيكم صلى الله عليه وسلم متوافرون وهذه ثيابه لم تبل وآنيته لم تكسر ، والذي نفسي بيده إنكم لعلى ملة هي أهدى من ملة محمد أو مفتتحو باب ضلالة.&lt;br /&gt;قالوا : والله يا أبا عبد الرحمن ما أردنا إلا الخير.&lt;br /&gt;قال : وكم من مريد للخير لن يصيبه .&lt;br /&gt;فليس كل من أراد الخير أصابه ووفق له ، وليس كل عبادة متقبلة ، حتى تكون على سنة محمد صلى الله عليه وسلم.&lt;br /&gt;وهذا الإنكار من ابن مسعود رضي الله عنه يقضي على حجة أهل الاختراع والابتداع ، فإنهم دائما يقولون : وأي مانع من الأذكار والصلوات والقرآن ؟! ونحن لا نريد بها إلا الخير والتقرب إلى الله .&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;فيقال لهم: إن العبادة يجب أن تكون مشروعة في أصلها وفي هيئتها وكيفيتها ، وما كان منها في الشريعة مقيدا بعدد لم يكن لأحد أن يتجاوزه ، وما كان مطلقا لم يكن لأحد أن يخترع له حدا ، فيضاهي بذلك الشرع.&lt;br /&gt;وما يؤكد هذا المعنى ما جاء عن سعيد بن المسيب رحمه الله ، فقد رأى رجلا يصلي بعد طلوع الفجر أكثر من ركعتين ، فنهاه ، فقال الرجل : يا أبا محمد ! يعذبني الله على الصلاة ؟!&lt;br /&gt;قال : "لا ، ولكن يعذبك على خلاف السنة".&lt;br /&gt;فانظر هذا الفقه من هذا التابعي الجليل رحمه الله . وذلك لأن السنة أن يصلي بعد طلوع الفجر السنة الراتبة ركعتين فقط ولا يزيد ، ثم يصلي الفريضة . وقريب من هذا ما جاء عن الإمام مالك رحمه الله ، فقد أتاه رجل فقال : يا أبا عبد الله ! من أين أحرم؟&lt;br /&gt;قال : من ذي الحليفة ، من حيث أحرم رسول الله صلى الله عليه وسلم .&lt;br /&gt;فقال: إني أريد أن أحرم من المسجد من عند القبر. ( يعني قبر النبي صلى الله عليه وسلم ) .&lt;br /&gt;قال: " لا تفعل فإني أخشى عليك الفتنة ".&lt;br /&gt;فقال: وأي فتنة في هذه؟! إنما هي أميال أزيدها .&lt;br /&gt;قال: وأي فتنة أعظم من أن ترى أنك سبقت إلى فضيلة قصر عنها رسول الله صلى الله عليه وسلم؟! إني سمعت الله يقول : ( فَلْيَحْذَرِ الَّذِينَ يُخَالِفُونَ عَنْ أَمْرِهِ أَنْ تُصِيبَهُمْ فِتْنَةٌ أَوْ يُصِيبَهُمْ عَذَابٌ أَلِيمٌ ) النور / 63 .&lt;br /&gt;فهذا فقه الصحابة والتابعين والأئمة ، وأما أهل البدع فيقولون : وأي فتنة ، إنما هي ذكر وصلاة وأميال نتقرب بها إلى الله !&lt;br /&gt;فلا ينبغي لعاقل أن يغتر بكلام هؤلاء ، فإن الشيطان قد زين لهم أعمالهم ، وكرهوا أن يخالفوا شيوخهم وأرباب طريقتهم.&lt;br /&gt;قال سفيان بن عيينة رحمه الله : البدعة أحب إلى إبليس من المعصية ، لأن المعصية يتاب منها ، والبدعة لا يتاب منها .&lt;br /&gt;واعلم أنه ما ابتدع إنسان بدعة إلا وترك من السنة مثلها أو أعظم منها ، ولهذا تجد أصحاب الأذكار المخترعة أجهل الناس بالأذكار النبوية التي واظب عليها النبي صلى الله عليه وسلم ، فقلما يوجد منهم من يقول في صباحه ومسائه : سبحان الله وبحمده مائة مرة ، أو يقول : أصبحنا على فطرة الإسلام وكلمة الإخلاص ودين نبينا محمد صلى الله عليه وسلم وملة أبينا إبراهيم حنيفا وما كان من المشركين . أو يقول : أصبحنا وأصبح الملك لله رب العالمين اللهم إني أسألك خير هذا اليوم فتحه ونصره ونوره وبركته وهداه وأعوذ بك من شر ما فيه وشر ما بعده . أو يقول : سبحان الله عدد خلقه ، سبحان الله رضا نفسه ، سبحان الله زنة عرشه ، سبحان الله مداد كلماته .&lt;br /&gt;إلى غير ذلك مما يمكنك الوقوف عليه في الكتب المعنية بأذكار الصباح والمساء وغيرها .&lt;br /&gt;والحاصل أنه لا يجوز لك أن تشارك والديك في هذه الأذكار المبتدعة ، بالأعداد التي ذكرت .&lt;br /&gt;وأما ما ذكرته عن سورة الفيل ، ورمي الأحجار عند قوله " ترميهم " فهذه خرافة وشعوذة ، لا يجوز الإقدام عليها ولا التقرب إلى الله بها ، وما أكثر الأعداء الذين واجههم الرسول صلى الله عليه وسلم ، فلم يدع عليهم بهذه الطريقة ، وإنه ليُخشى أن يكون في ذلك تقرب إلى الشياطين واستعانة بهم.&lt;br /&gt;وأما اعتقاد أن الرسول صلى الله عليه وسلم كان نورا ، فهذا لا أصل له ، ولم يرد به كتاب ولا سنة صحيحة ، وقد أخبرنا الله تعالى أن النبي محمداً صلى الله عليه وسلم بشر مثلنا ، غير أن الله تعالى فضله بالوحي والرسالة ، فقال : ( قُلْ إِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ مِثْلُكُمْ يُوحَى إِلَيَّ أَنَّمَا إِلَهُكُمْ إِلَهٌ وَاحِدٌ ) الكهف / 110.&lt;br /&gt;وقال : ( قُلْ إِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ مِثْلُكُمْ يُوحَى إِلَيَّ أَنَّمَا إِلَهُكُمْ إِلَهٌ وَاحِدٌ فَاسْتَقِيمُوا إِلَيْهِ وَاسْتَغْفِرُوهُ وَوَيْلٌ لِلْمُشْرِكِينَ ) فصلت / 6 . ومن غلاة المتصوفة من يعتقد أنه نور ، وأنه أول خلق الله ، ومن نوره خلقت المخلوقات ، وهذا كذب وضلال ، وليس لهم فيه مستند إلا حديث باطل موضوع .&lt;br /&gt;نسأل الله أن يجنبك ووالديك البدع وأهلها .&lt;br /&gt;والله أعلم .&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-688986681827998201?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/688986681827998201/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=688986681827998201&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/688986681827998201'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/688986681827998201'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/05/blog-post.html' title='لا خير في عبادة لم يفعلها النبي صلى الله عليه وسلم وأصحابه'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-7657255664143104247</id><published>2008-03-29T19:04:00.005+08:00</published><updated>2008-04-01T00:02:51.446+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Solat'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Saf'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kedudukan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tuntutan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Perintah'/><title type='text'>Saf Di Dalam Solat: Kedudukan, Perintah &amp; Tuntutannya</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Saf Di Dalam Solat: Kedudukan, Perintah &amp;amp; Tuntutannya&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Solat merupakan satu perkara yang sangat penting di dalam agama Islam. Meluruskan saf juga merupakan suatu kewajipan bagi orang-orang mu'min. Akan tetapi, pada masa sekarang, ianya tidak dititikberatkan lagi. Di bawah ini, merupakan suatu artikel yang ana rasa amat bagus untuk dibaca supaya kita dapat mempraktikkan apa yang telah disuruh oleh Rasulullah Sallallahu Alaihi Wasallam. Wallahu A'lam. -TholibatulIlm&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Best View: http://fiqh-sunnah.blogspot.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebaik-baik Saf Dan Keutamaan Saf&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Jabir bin Samirah ia berkata, “Rasulullah bersabda, “Tidakkah kalian ingin berbaris, sebagaimana para malaikat berbaris di hadapan Rabb mereka.” Maka kami bertanya, “Bagaimanakah para malaikat berbaris di hadapan Rabb?’ Beliau menjawab, “Mereka menyempurnakan barisan yang depan dan saling merapat di dalam saf.” (Hadis Riwayat Muslim, no. 430)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari Abu Hurairah, Rasulullah s.a.w. bersabda, “Seandainya orang-orang tahu (pahala) yang terdapat di dalam seruan (azan) dan barisan (saf) pertama kemudian mereka tidak mendapatkan cara untuk mencapainya kecuali dengan cara melakukan undian, pasti mereka akan mengadakannya.” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 615. Muslim, no. 137)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sesungguhnya Allah ‘azza wa jalla dan para Malaikat-Nya berselawat ke atas barisan (saf) yang pertama atau saf yang awal.” (Dinilai hasan oleh al-Albani di dalam Sahih at-Targhib wa at-Tarhib, 1/197)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menyempurnakan Saf Yang Hadapan Dahulu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari Anas r.a. bahawa Rasulullah s.a.w. bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sempurnakanlah saf pertama, kemudian saf berikutnya. Jika kurang (saf pertama telah penuh/tidak mencukupi), maka hendaklah ia mengambil saf yang belakang.” (Hadis Riwayat an-Nasa’i, 2/93)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Posisi Makmum di Dalam Solat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 – Kedudukan Saf Secara Umum Bagi Lelaki Dan Wanita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari Abu Hurairah, dia berkata, Rasulullah s.a.w. bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sebaik-baik saf bagi lelaki adalah yang paling hadapan dan seburuk-buruknya adalah yang paling belakang. Sebaik-baik saf wanita adalah yang paling belakang dan seburuk-buruknya adalah yang paling hadapan.” (Hadis Riwayat Muslim, no. 440)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 - Imam (Depan), 2 - Makmum Lelaki (Belakang Imam, Depan Saf Wanita), 3 - Makmum Wanita (Belakang)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2 – Apabila solat berjamaah mengandungi dua orang lelaki, iaitu seorang imam dan seorang makmum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila imam solat berjamaah hanya dengan seorang makmum, maka dia (makmum) disunnahkan berdiri di sebelah kanan imam (sejajar dengannya), sebagaimana yang dinyatakan oleh Ibnu Abbas r.a. bahawa beliau pernah solat berjamaah bersama Rasulullah pada suatu malam dan berdiri di sebelah kirinya. Maka Rasulullah memegang kepala Ibnu Abbas dari belakang lalu memindahkannya ke sebelah kanannya. (Hadis Riwayat Muslim, No. 763. Bukhari, no. 183)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka, kedudukan imam adalah di sebelah kiri makmum, dan makmum di sebelah kanan imam dalam keadaan satu barisan (satu saf) sebelah menyebelah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 - Imam (Kiri), 2 - Makmum (Kanan)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3 – Solat dengan dua orang makmum (atau lebih) bersama imam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Jabir bin Abdillah al-Anshaari:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“… Rasulullah s.a.w. berdiri untuk menunaikan solat, lalu akupun datang dan berdiri di samping kiri beliau. Rasulullah meraih tanganku lalu memindahkanku ke sebelah kanan beliau. Kemudian datang pula Jabbar bin Shakr r.a., ia berwudhu’ lalu mengikuti solat kami, ia berdiri di samping/sebelah kiri Rasulullah. Beliaupun meraih tangan kami berdua lalu memindahkan kami ke belakang beliau...” (Hadis Riwayat Muslim, no. 3006)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika tiga orang makmum atau lebih solat bersama imam, maka mereka berdiri di belakang imam menurut kesepakatan para ulama. Hadis-hadis yang menyebutkan tentang masalah ini terlalu banyak untuk disebutkan satu persatu. Makmum tidak boleh berada di depan imam, kerana tidak sah bermakmum bersama seorang imam kecuali jika imam tersebut berada di depan mereka. Jumhur ulama berpendapat, barangsiapa berada di depan imam maka batal solatnya. Imam Malik, Ishaq, Abu Tsaur dan Daud membolehkannya, jika tempat terlalu sempit. (Rujuk: Sahih Fiqih Sunnah, jil. 2, hal. 239, Abu Malik Kamal as-Sayyid Salim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4 – Solat seorang wanita bersama imam lelaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Anas, ia berkata, “Aku solat bersama seorang anak yatim di belakang Nabi s.a.w., dan ibuku (ummu Sulaim) di belakang kami. (Hadis Riwayat Bukhari, no. 727)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika seorang lelaki dan seorang wanita solat bersama imam maka lelaki berdiri sejajar di sebelah kanan imam, sementara wanita ber-saf sendirian di belakang keduanya. Diriwayatkan dari Anas, “Bahawa Rasulullah s.a.w. mengimaminya, dan seorang wanita bersama mereka, maka beliau menempatkannya di sebelah kanannya, dan wanita tersebut di belakang mereka.” (Hadis Riwayat Muslim, no. 269) (Rujuk: Sahih Fiqih Sunnah, jil.2, hal. 240, Abu Malik Kamal as-Sayyid Salim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang lelaki boleh menjadi imam solat bagi isterinya atau salah seorang mahramnya. Dan tidak boleh seorang lelaki mengimami seorang wanita asing (bukan mahramnya) seorang diri, berdasarkan keumuman hadis berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tidak boleh bagi seorang lelaki berduaan dengan seorang wanita, kerana yang ketiganya adalah syaitan.” (Hadis Riwayat at-Tirmidzi, no. 1171)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang lelaki boleh mengimami sejumlah wanita. Akan tetapi hal ini dibolehkan apabila aman dari fitnah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 - Imam (Depan), 2 - Makmum Wanita (Belakang)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 - Depan - Imam (Kiri), Makmum Lelaki (Kanan), 2 - Belakang &amp;amp; Tengah (Saf Wanita)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5 – Solatnya seorang wanita bersama kaum wanita yang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Hajirah, dari Ummu Salamah, “Bahawa ia mengimami mereka, dan ia berdiri di tengah-tengah mereka.” (Hadis Riwayat Abdurrazzaq, 3/140) Jika seorang wanita solat mengimami jamaah kaum wanita, maka ia berdiri di tengah-tengah mereka dalam keadaan satu barisan (saf) bersama yang lainnya. Hendaklah ia tidak maju (mengambil posisi ke hadapan).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6 – Posisi kanak-kanak dalam saf solat berjemaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Anas, ia berkata, “Aku solat bersama seorang anak yatim di belakang Nabi s.a.w., dan ibuku (ummu Sulaim) di belakang kami. (Hadis Riwayat Bukhari, no. 727)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut Sheikh al-Albani:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak mengapa anak-anak berdiri di saf kaum lelaki dewasa, jika saf tersebut masih ada ruang. Dan solatnya kanak-kanak lelaki yatim bersama Anas di belakang Rasulullah s.a.w. adalah hujjah dalam masalah ini. (Rujuk: Tamam al-Minah, hal. 282) (Dinukil dari Sahih Fiqih Sunnah, jil.2, hal. 241-242, Abu Malik Kamal as-Sayyid Salim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7 – Solat di samping (sebelah) imam kerana saf sudah penuh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Barangsiapa memasuki masjid dan ia mendapati masjid sudah penuh dan saf-saf sudah sempurna, maka dia boleh membelah saf dan berdiri di samping imam. Ini adalah sebagaimana yang dilakukan Rasulullah s.a.w. di ketika beliau sakit. Daripada Aisyah r.ha, dia menyatakan, “Nabi s.a.w. dalam sakitnya yang mengakibatkan beliau wafat, ketika merasa lebih baik, beliau keluar dan mendapatkan Abu Bakar sedang solat bersama yang lain. Ketika Abu Bakar melihat beliau, ia ingin mundur, maka beliau (Nabi s.a.w.) mengisyaratkan kepadanya agar tetap di posisinya/tempatnya semula. Lalu Rasulullah s.a.w. dipapah oleh dua orang sehingga beliau duduk sejajar di sebelah kiri Abu Bakar r.a.. Maka, Abu Bakar mengikuti solat Rasulullah s.a.w., sedangkan orang-orang mengikuti solat Abu Bakar.” (Hadis Riwayat Muslim, no. 418)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam suatu penjelasan yang lain berkenaan kisah kepergian Nabi s.a.w. ke Bani ‘Amr bin ‘Auf untuk mendamaikan di antara mereka dan solat Abu Bakar bersama manusia, disebutkan, “...Rasulullah s.a.w. datang, sementara orang-orang sedang mengerjakan solat, maka beliau masuk hingga dalam saf...” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 684) Dalam riwayat yang lain, “Beliau membelah saf-saf hingga berdiri di saf yang paling depan.” (Rujuk: Sahih Fiqih Sunnah, jil.2, hal. 239-240, Abu Malik Kamal as-Sayyid Salim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perintah Dan Tuntutan Merapatkan Saf&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Persoalan menjaga saf dan merapatkan saf di dalam solat adalah merupakan suatu permasalahan yang kian terabai. Ramai dari kalangan masyarakat hari ini, mengambil mudah dalam hal ini sebagaimana yang banyak berlaku di masjid-masjid sekeliling kita. Saf-saf solat mereka kelihatan renggang, tidak sekata, dan lebih mengecewakan adalah apabila para imam sendiri tidak ambil endah berkenaan hal ini. Sedangkan jika dilihat kepada hadis-hadis Rasulullah s.a.w. dan atsar para sahabat, dalam persoalan merapatkan saf ini, sungguh betapa dititik beratkan kesempurnaannya, dan malah jika gagal menyempurnakannya, ada pula hadis-hadis yang berbentuk ancaman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meluruskan dan merapatkan saf (barisan) dalam solat berjamaah adalah merupakan suatu hal yang sangat diperintahkan (dituntut), sebagaimana di dalam hadis Nabi s.a.w., (maksudnya), “Luruskan saf-mu, kerana sesungguhnya meluruskan saf itu merupakan sebahagian dari kesempurnaan solat”. (Hadis Riwayat Muslim, no. 433) Dalam Riwayat yang lain, “Sesungguhnya meluruskan saf itu merupakan sebahagian dari mendirikan solat.” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 722. Muslim, no. 435) “Sesungguhnya menegakkan saf (meratakan saf), adalah sebahagian dari kebaikan solat.” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 723)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hadis tersebut dan hadis-hadis lain yang seumpamanya, kata lbnu Hazm, merupakan dalil wajibnya merapikan saf sebelum dan sepanjang melaksanakan solat. Kerana menyempurnakan solat itu wajib, sedang kesempurnaan saf merupakan sebahagian dari kesempurnaan solat, maka merapikan saf merupakan kewajiban. Juga lafaz ‘amr (perintah) dalam hadis di atas menunjukkan wajib. Selain itu, Rasulullah s.a.w. setiap kali akan memulakan solat (berjemaah), selalu menghadap kepada jamaah dan memerintahkan untuk meluruskan saf, sebagaimana yang diriwayatkan oleh Anas bin Malik r.a.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Umar bin Khaththab r.a. pernah memukul Abu Utsman al-Nahdi kerana keluar dari barisan solatnya. Juga Bilal pernah melakukan hal yang sama, seperti yang dikatakan oleh Suwaid bin Ghaflah bahawa Umar dan Bilal pernah memukul bahu kami dan mereka tidak akan memukul orang lain, kecuali kerana meninggalkan sesuatu yang diwajibkan. (Rujuk Fathul Bari, 2/447). Anas r.a. ketika tiba di kota Madinah ditanya, “Apa yang engkau ingkari dari perbuatan kami sejak sepeninggalan Rasulullah?” Dia menjawab, “Tidak ada perbuatan kalian yang aku ingkari kecuali ketika kalian tidak meluruskan saf-saf kalian.” (Diriwayatkan oleh Bukhari di dalam Sahihnya, no. 724)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bahkan Rasulullah s.a.w. sebelum memulakan solat, beliau berjalan merapikan saf dan memegang dada dan bahu para sahabat lalu bersabda, “Hendaklah kalian meluruskan saf-saf kalian atau Allah akan membalikkan wajah-wajah kalian.” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 717, Muslim, no. 436)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam riwayat Abu Hurairah r.a.. dia berkata, “Rasulullah biasa masuk memeriksa ke saf-saf bermula dari satu hujung (sisi) ke hujung yang lain, memegang dada dan bahu kami seraya bersabda, “Jangan lah kalian berbeza (tidak lurus safnya), kerana akan menjadikan hati kalian berselisih.” (Hadis Riwayat Muslim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam hadis yang lain yang diriwayatkan oleh Imam Muslim dari an-Nu’man bin Basyir: beliau berkata, “Dahulu Rasullullah meluruskan saf kami sehingga sampai seperti meluruskan anak panah hingga beliau memandang kami telah faham apa yang beliau perintahkan kepada kami (sehingga saf kami telah rapi – pent.), kemudian suatu hari beliau keluar (untuk solat) kemudian beliau berdiri, hingga ketika beliau akan bertakbir, beliau melihat seseorang yang dadanya terkehadapan, maka beliau bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Wahai para hamba Allah, hendaklah kalian benar-benar meluruskan saf atau Allah akan memperselisihkan wajah-wajah kalian”. (Diriwayatkan oleh Muslim, no. 436)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedangkan hadis yang diriwayatkan dari Anas r.a., Beliau bersabda, “Luruskan dan rapatkan saf-saf kalian, kerana sesungguhnya aku melihat kalian dari balik punggungku.” (Diriwayatkan oleh Abu Ya’la di dalam al-Musnad, no. 3720, al-Mukhlis di dalam al-Fawaid (1/10/2), Sa’id ibn Manshur di dalam al-Sunan, dan al-Ismaili sebagaimana di dalam Fathul Bari (2/211). Sanad hadis ini adalah sahih menurut syarat al-Bukhari dan Muslim seperti disebutkan di dalam al-Silsilah as-Sahihah)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imam al-Qurthubi berkata, “Yang dimaksudkan dengan perselisihan hati pada hadis di atas adalah bahawa ketika seseorang tidak lurus di dalam safnya dengan berdiri ke depan atau ke belakang, menunjukkan kesombongan di dalam hatinya yang tidak mahu diatur. Yang demikian itu, akan merosakkan hati dan memungkinkan menimbulkan perpecahan.” (Rujuk: Fathul Bari 2/443) Pendapat ini juga didukung oleh Imam al-Nawawi, beliau berkata, “Berbeza hati maksudnya, terjadi di antara mereka kebencian dan permusuhan serta pertentangan hati. Perbezaan ketika ber-saf merupakan perbezaan zahir dan perbezaan zahir adalah wujud dari perbezaan batin iaitu hati.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara Qadhi Iyyadh menafsirkannya dengan mengatakan “Allah akan mengubah hati mereka secara fizikal, sebagaimana di dalam riwayat lain (Allah akan mengubah wajah mereka)”. Hal itu merupakan ancaman yang berat dari Allah. Sebagaimana Dia mengancam orang yang mengangkat kepalanya sebelum imam (i’tidal), maka Allah akan mengubah wajahnya menjadi wajah keldai. Imam al-Kirmani menyimpulkan, “Akibat dari pertentangan dan perbezaan di dalam saf, boleh menimbulkan perubahan anggota atau tujuan atau juga perbezaan balasan dengan memberikan balasan yang sempurna bagi mereka yang meluruskan saf dan memberikan balasan keburukan bagi mereka yang tidak meluruskan safnya.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berdiri di dalam saf bukan hanya sekadar berbaris lurus, tetapi juga dengan merapatkan kaki dan bahu antara satu dengan yang lainnya seperti yang dilakukan oleh para sahabat. Dari Ibnu Umar r.a., Rasulullah s.a.w. bersabda, “Rapatkanlah saf, dekatkan (jarak) antara saf-saf itu dan ratakan bahu-bahu.” (Hadis Riwayat Abu Daud dan an-Nasai, disahihkan oleh Ibnu Hibban)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam riwayat lain, Rasulullah s.a.w. bersabda, “Demi jiwaku yang ada di tangan-Nya, aku melihat syaitan masuk di celah-celah saf, sebagaimana masuknya anak kambing.” (Diriwayatkan oleh Abu Daud, no. 666. an-Nasa’i, 2/93. Ahmad, 2/97)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bahkan sehingga ada sebahagian ulama yang mewajibkan hal itu, sebagaimana perkataan Sheikh al-Albani rahimahullah dalam mengulas sabda Nabi s.a.w. “...atau Allah akan memperselisihkan wajah-wajah kalian,” dengan menyatakan, “Sesungguhnya ancaman seperti ini tidak boleh dikatakan termasuk perkara yang tidak diwajibkan, sebagaimana tidak samar lagi.” Akan tetapi sungguh amat sangat disayangkan, sunnah meluruskan dan merapatkan saf ini telah diremehkan bahkan dilupakan kecuali oleh segelintir kaum muslimin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berkata Sheikh Masyhur Hasan Salman (Rujuk: Majalah FATAWA, vol. 3/no.11, November 2007/Dzulqae’dah 1428):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila jamaah solat tidak melaksanakan sebagaimana yang dilakukan oleh Anas dan al-Nu’man maka akan selalu ada celah dan ketidaksempurnaan dalam saf. Dan pada kenyataannya (kebanyakannya) para jemaah solat apabila mereka merapatkan saf maka akan luaslah saf (menampung banyak jemaah) khususnya saf pertama kemudian yang kedua dan yang ketiga. Apabila mereka tidak melakukannya, maka:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama: Mereka terjerumus dalam larangan syar’i, iaitu tidak meluruskan dan meluruskan saf.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedua: Mereka menyediakan celah untuk syaitan dan Allah akan memutuskan mereka, sebagaimana hadis dari Umar bin Khaththab r.a. bahawasanya Nabi s.a.w. bersabda, “Tegakkan saf-saf kalian dan rapatkan bahu-bahu kalian dan tutuplah celah-celah dan jangan kalian tinggalkan celah untuk syaitan, barangsiapa yang menyambung saf nescaya Allah akan menyambungnya dan barangsiapa memutuskan saf nescaya Allah akan memutuskannya.” (Hadis Riwayat Abu Daud, disahihkan oleh Ibnu Khuzaimah dan al-Hakim) “Dan barangsiapa memutuskan saf (tidak merapatkan atau memenuhkan saf), maka Allah akan memutuskan hubungan dengan-Nya.” (Hadis Riwayat Abu Daud, no. 785)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketiga: Terjadi perselisihan dalam hati-hati mereka dan timbul banyak pertentangan di antara mereka, sebagaimana dalam hadis an-Nu’man terdapat faedah yang menjadi terkenal dalam ilmu jiwa, iaitu sesungguhnya rosaknya zahir mempengaruhi rosaknya batin dan begitu jugalah sebaliknya. Di samping itu bahawa sunnah meluruskan dan merapatkan saf menunjukkan rasa persaudaraan dan saling tolong-menolong, sehingga bahu si miskin menempel dengan bahu si kaya dan kaki orang lemah merapat dengan kaki orang kuat, semuanya dalam satu barisan seperti bangunan yang kuat, saling menopang satu sama lainnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keempat: Mereka kehilangan pahala yang besar yang dikhabarkan melalui hadis-hadis yang sahih, di antaranya sabda Nabi s.a.w., “Sesungguhnya Allah dan para malaikatnya berselawat kepada orang yang menyambung saf.” (Hadis Riwayat Ahmad, Ibnu Majah, Ibnu Khuzaimah dan al-Hakim. Dinilai Sahih oleh al-Albani di dalam Kitabnya Sahih at-Targhib wa at-Tarhib, 1/335)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cara-Cara Merapatkan Saf Yang Betul&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 – Merapatkan bahu dengan bahu, lutut dengan lutut, dan mata kaki dengan mata kaki sebagaimana hadis berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dari Nu’man bin Basyir r.a. berkata: Aku melihat seseorang merapatkan bahunya dengan bahu saudaranya, merapatkan (melekatkan) lututnya dengan lutut saudaranya dan mendekatkan mata kakinya dengan mata kaki saudaranya.” (Hadis Riwayat Bukhari, Kitab Azan, no. 76. Abu Daud, no. 616)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2 – Meratakan/meluruskan telapak kaki dengan talapak kaki saudaranya dan meluruskan telapak kaki ke arah kiblat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dari Anas bin Malik r.a. berkata, “(Pada waktu solat) masing-masing dari kami meratakan bahunya dengan bahu saudaranya dan telapak kakinya dengan telapak kaki saudaranya.” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 725)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Baginda menghadapkan hujung-hujung kedua-dua jari-jemari kaki baginda ke arah Kiblat”. (Hadis Riwayat Bukhari dan Abu Daud) Baginda s.a.w. mengarahkan jari jemari kakinya ke arah kiblat. (Rujuk: Tuntutan Rasulullah Dalam Ibadah, hlm. 19. Ibn Qaiyyim al-Jauziyah – Dinukil dari buku: Solatlah Sebagaimana Rasulullah s.a.w. Solat, Oleh Ustaz Rasul Dahri)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Betul - Kaki diluruskan ke arah hadapan (Kiblat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salah - Kaki tidak lurus ke hadapan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3 – Menutup ruang/celahan di antara saf.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari Ibnu Umar bahawa Rasulullah s.a.w. bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tegakkanlah saf-saf, sejajarkanlah bahu-bahu kalian, tutupkanlah celah-celah, dan lembutkanlah diri kalian untuk disentuh tangan-tangan saudara kalian. Jangan biarkan celah-celah untuk dimasuki syaitan. Barangsiapa yang menyambung saf, maka Allah menyambungnya dan barangsiapa yang memutuskan saf, maka Allah memutuskannya.” (Hadis Riwayat Abu Daud, no. 666. an-Nasa’i, 2/93. Ahmad, 2/97. Juga dinilai Sahih oleh al-Albani di dalam Sahih Abi Daud, 1/197) Di dalam riwayat lain, Rasulullah s.a.w. bersabda, “Demi jiwaku yang ada di tangan-Nya, aku melihat syaitan masuk di celah-celah saf, sebagaimana masuknya anak kambing.” (Hadis Riwayat Abu Daud, no. 667. Dinilai Sahih oleh al-Albani di dalam Sahih Sunan Abi Daud, 1/198)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4 – Meletakkan posisi badan dalam keadaan yang baik/betul.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari an-Nu’man bin Basyir: beliau berkata, “Dahulu Rasullullah meluruskan saf kami sehingga sampai seperti meluruskan anak panah hingga beliau memandang kami telah faham apa yang beliau perintahkan kepada kami (sehingga saf kami telah rapi – pent.), kemudian suatu hari beliau keluar (untuk solat) kemudian beliau berdiri, hingga ketika beliau akan bertakbir, beliau melihat seseorang yang dadanya terkehadapan, maka beliau bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Wahai para hamba Allah, hendaklah kalian benar-benar meluruskan saf atau Allah akan memperselisihkan wajah-wajah kalian”. (Diriwayatkan oleh Muslim, no. 436)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keudukan/susunan Saf Yang Betul Dan Rapi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedukan/Susunan Saf Yang Salah yang mana banyak terjadi di sekeliling kita Masa ini&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Larangan Membuat Saf Sendirian&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang makmum dilarang membuat saf sendirian, berdasarkan hadis yang diriwayatkan oleh Wabishah bin Mi’bad, bahawa Rasulullah s.a.w. melihat seseorang solat di belakang saf sendirian, maka beliau memerintahkan untuk mengulang solatnya. (Hadis Riwayat Ahmad, Abu Daud, at-Tirmidzi. Disahihkan oleh al-Albani di dalam Sahih Sunan Abi Daud, 1/299 dan Irwaa’ul Ghalil, no. 541)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut Sheikh Muhammad bin Soleh al-Utsaimin (rujuk: asy-Syarhul Mumti’, 4/376-385), jika seseorang menjumpai saf yang sudah penuh, sementara ia sendirian dan tidak ada yang ditunggu, maka boleh baginya solat sendiri di belakang saf itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk menjaga keutuhan, seseorang dibolehkan untuk maju atau bergerak ke hadapan ketika mana mendapati ada saf di hadapannya yang terputus. Sabda Nabi s.a.w. yang diriwayatkan oleh Abu Juhaifah, beliau bersabda, “Barangsiapa yang memenuhi celah yang ada pada saf maka Allah akan mengampuni dosanya.” (Hadis Riwayat al-Bazzar dengan sanad yang hasan)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiada langkah paling baik melebihi yang dilakukan oleh seseorang untuk menutupi celah di dalam saf. Dan semakin banyak teman dan saf dalam solat berjamaah akan semakin afdhal, sebegaimana yang diriwayatkan oleh Ubay bin Ka’ab, Rasulullah s.a.w. bersabda, “Solat seorang bersama seseorang lebih baik daripada solat sendirian, dan solat bersama dua orang lebih baik dari solat bersama seseorang. Dan bila lebih banyak maka yang demikian lebih disukai oleh Allah ‘Azza wa Jalla.” (Muttafaq ‘Alaih)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terpisahnya Makmum Dengan Imam Kerana Dinding&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diriwayatkan dari Aisyah, dia berkata, “Rasulullah s.a.w. solat pada malam hari di kamarnya. Sementara dinding kamar itu pendek, sehingga orang-orang dapat melihat Nabi s.a.w., maka sejumlah orang berdiri mengikuti solatnya...” (Hadis Riwayat Bukhari, no. 729)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Memasuki Saf Dalam Keadaan Tenang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan ketika memasuki saf untuk solat disunnahkan untuk melakukannya dengan tenang iaitu tidak terburu-buru, sebagaimana yang diriwayatkan oleh Abi Bakrah, bahawasanya ia solat dan mendapati Nabi sedang ruku’ lalu dia ikut ruku’ sebelum sampai kepada saf, maka Nabi berkata kepadanya, “Semoga Allah menambahkan kepadamu semangat (kemahuan), tetapi jangan kamu ulangi lagi.” (Hadis Diriwayatkan oleh Bukhari) Dan dalam Riwayat Abu Daud, ada tambahan, “Ia ruku’ sebelum sampai di saf lalu dia berjalan menuju saf.” (Rujuk artikel berkenaan hal ini di pautan berikut: http://fiqh-sunnah.blogspot.com/2008/02/082-persoalan-masbuk-ketika-imam-sedang.html)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rujukan/Disusun Daripada:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 – Majalah FATAWA, vol. 3/no.11, November 2007/Dzulqa’dah 1428.&lt;br /&gt;2 – Kertas Kerja: Merapatkan, Meluruskan, &amp;amp; Meratakan Saf Dalam Solat, Oleh Ustaz Rasul bin Dahri.&lt;br /&gt;3 – Solatlah Sebagaimana Rasulullah s.a.w. Solat, Oleh Ustaz Rasul Dahri.&lt;br /&gt;4 - Shahih Fiqih Sunnah, Jilid 2, Oleh Sheikh Abu Malik Kamal as-Sayyid Salim.&lt;br /&gt;5 – Ensiklopedi Shalat Menurut al-Qur’an dan as-Sunnah, Jilid 2, oleh Dr. Sa’id ‘Ali bin Wahf al-Qahthani.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-7657255664143104247?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/7657255664143104247/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=7657255664143104247&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7657255664143104247'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7657255664143104247'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/03/saf-di-dalam-solat-kedudukan-perintah.html' title='Saf Di Dalam Solat: Kedudukan, Perintah &amp; Tuntutannya'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-5430178398597603694</id><published>2008-03-06T16:47:00.004+08:00</published><updated>2008-03-31T23:51:59.469+08:00</updated><title type='text'>Bilakah Masanya Ghibah (Mengumpat) Dibenarkan?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Bilakah Masanya Ghibah (Mengumpat) Dibenarkan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dipetik Dari: www.bahaya-syirik.blogspot.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Persoalan Ghibah Secara Umum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أَتَدْرُوْنَ مَا الْغِيْبَةُ ؟ قَالُوْا الله ورسولُهُ أَعْلَمُ . قَالَ : ذِكْرُكَ أَخَاكَ بِمَا يَكْرَهُ قِيْلَ : أَفَرَأَيْتَ إِنْ كَانَ فِيْ أَخِيْ مَا أَقُوْلُ ، قَالَ : إِنْ كَانَ فِيْهِ مَا تَقُوْلُ فَقَدْ اغْتَبْتَهُ وَإِنْ لَمْ يَكُنْ فِيْهِ فَقَدْ بَهَتَّهُ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tahukah kamu apa itu ghibah? Mereka menjawab Allah dan Rasul-Nya lebih tahu. Bagaimana pendapat kamu jika apa yang aku katakan ada pada orang itu? Baginda menjawab: Engkau telah menghibah dia tetapi bila tidak ada padanya maka engkau telah berdusta kepadanya”. (Hadis Riwayat Muslim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Erti ghibah atau umpat (mengumpat) ialah: Kata-kata yang bermaksud untuk menodai nama orang (merugikan orang). Kata-kata mengeji (mengejek). (Lihat: KAMUS DEWAN, Edisi Ketiga, Dewan Bahasa dan Pustaka) Atau memperkatakan tentang keburukan orang lain di belakangnya yang tidak disukai oleh orang tersebut. Rasulullah sallallahu ‘alaihi wa-sallam telah menjelaskan erti ghibah dengan sabdanya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أَنْ تَذْكُرَ الرَّجُلُ بِمَا فِيْهِ مِنْ خَلْفِهِ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ghibah adalah engkau menyebut-nyebut seseorang tentang apa yang ada padanya dari belakangnya (tanpa diketahuinya)”. (Lihat: Sahihul Jami’ No. 4062. Al-Albani)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أَلْغِيْبَةٌ ذِكْرُكَ أَخَاكَ بَمَا يَكْرَهُ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ghibah ialah engkau menyebut-nyebut saudaramu dengan sesuatu yang dia tidak disukainya”. (Lihat: Sahihul Jami’ No. 4062. Al-Albani)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiap mukmin wajib mengetahui hakikat ghibah agar tidak diperangkap oleh iblis (talbisu-iblis-تلبيس ابليس) melalui ghibah yang diharamkan oleh Allah dan Rasul-Nya. Ghibah yang haram atau yang batil wajib ditinggalkan. Namun para ulama Salaf as-Soleh tidak mengharamkan secara mutlak semua jenis ghibah, sama ada ghibah yang melalui perkataan, kritikan, tulisan, ucapan, perbuatan dan sebagainya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara umumnya, ghibah adalah dilarang sebagaimana dalil berikut,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hai orang-orang yang beriman, jauhilah kebanyakan pra-sangka (kecurigaan), kerana sebahagian dari pra-sangka itu dosa. Dan janganlah mencari-cari keburukan orang dan janganlah menggunjingkan satu sama lain. Adakah seseorang di antara kamu yang suka memakan daging saudaranya yang sudah mati? Maka tentulah kamu merasa jijik kepadanya. Dan bertakwalah kepada Allah. Sesungguhnya Allah Maha Penerima Taubat lagi Maha Penyayang.” (al-Hujurat 49: 12)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kecelakaanlah bagi setiap pengumpat lagi pencela…” (al-Humazah 104: 1)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam suatu riwayat dikemukakan bahawa Utsman dan Ibnu Umar berkata: "Masih segar terdengar di telinga kami bahwa ayat ini (104: 1, 2) turun berkenaan dengan Ubay bin Khalaf, seorang tokoh Quraisy yang kaya raya, yang selalu mengejek dan menghina Rasul dengan kekayaannya." (Diriwayatkan oleh Ibnu Abi hatim yang bersumber dari Utsman dan Ibnu Umar)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam riwayat lain dikemukakan bahwa ayat ini (104: 1, 2, 3) turun berkenaan dengan al-Akhnas bin Syariq yang selalu mengejek dan mengumpat orang. Ayat ini turun berkenaan sebagai teguran terhadap perbuatan seperti itu. (Diriwayatkan oleh Ibnu Abi hatim yang bersumber dari as-Suddi)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam riwayat lain dikemukakan bahwa ayat ini (104:1-3) turun berkenaan dengan Jamil bin Amir al-Jumbi seorang tokoh musyrik yang selalu mengejek dan menghina orang. (Diriwayatkan oleh Ibnu jarir yang bersumber dari seorang suku Riqqah)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam riwayat lain dikemukakan bahawa Ummayah bin Khalaf selalu mencela dan menghina Rasulullah apabila berjumpa dengannya. Maka Allah menurunkan ayat ini (104: sampai akhir surat) sebagai ancaman siksa yang sangat dahsyat terhadap orang-orang yang mempunyai anggapan dan berbuat seperti itu. (Diriwayatkan oleh Ibnul Mundzir yang bersumber dari Ibnu Ishaq)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ghibah (Mengumpat) Yang Dibenarkan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Para ulama Salaf as-Soleh telah menghalalkan ghibah dalam beberapa hal:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama: Dibolehkan menghibah, mengkritik keburukan, kesesatan, kekufuran, penyimpangan dan kenifakan para penyesat. Iaitu dengan niat untuk memberikan peringatan dan nasihat kepada umat Islam agar berwaspada terhadap mereka. Malah menurut kesepakatan ulama, dibolehkan menghibah dan menyebut bid’ah dan keburukan mereka supaya menjadi peringatan kepada orang-orang yang beriman agar menjauhi mereka dan bid’ah-bid’ahnya. Amalan inilah yang dipilih oleh Imam Ahmad rahimahullah sebagaimana yang dapat difahami dari jawapan beliau ketika ditanya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;قَالَ مُحَمَّدُ بْنُ بَنْدَار الْجرْجَانِي للا مَامِ اَحْمَد : اِنَّهُ لَيَشْتَدُّ عَلَيَّ اَنْ اَقُوْلَ : فُلاَنٌ كَذَا وَفُلاَنٌ كَذَا ، فَقَالَ اَحْمَدُ : اِذَا سَكَتَّ اَنْتَ وَسَكَتُّ اَنَا , فَمَتَى يَعْرِفُ الْجَاهِلُ الصَّحِيْحَ مِنَ السَّقِيْمِ ؟&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Telah bertanya Muhammad bin Bandar al-Jurjani kepada Imam Ahmad: Sesungguhnya amat berat bagiku untuk mengatakan: Si Fulan itu begini dan Si Fulan itu begini. Maka berkata Imam Ahmad: Jika engkau mendiamkan diri dan aku mendiamkan diri, maka bilakah Si Jahil akan mengetahui yang benar dan yang keji (yang berpenyakit di hatinya)?” (Lihat: مجموع الفتاوى 28/231. Ibnu Taimiyah. Lihat: شرح علل الترمزي , 1/350)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imam Ahmad dengan ketegasannya menghibah (menceritakan keburukan) seseorang ahli bid’ah jika sudah jelas bid’ahnya. Beliau ditanya berkenaan Husin al-Karabisi (ahli bid’ah), beliau menjawab:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;هُوَ مُبْتَدِعٌ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dia Ahli Bid’ah”. (Lihat: تاريخ بغداد 8/65-66)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di jalur riwayat yang lain, Imam Ahmad berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اِيَّاك ، اِيَّاكَ وَحُسَيْنُ الْكَرَابِيْسِي ، لاَ تُكلّمهُ ، وَلاَ تكلم مَنْ يُكَلِّمَهُ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hati-hati, hati-hatilah terhadap Husin al-Karabisi, janganlah engkau bercakap dengannya, janganlah engkau bercakap dengan orang yang berbual dengannya!”. (Lihat: تاريخ بغداد 8/65-66)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut Imam Ahmad rahimahullah: Apabila seseorang itu telah ternyata sebagai ahli bid’ah, maka beliau berpendirian wajib mendedahkan (menghibah) ahli bid’ah tersebut dan bid’ah yang dilakukannya. Ketika beliau ditanya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;قِيْلَ للاِمَامِ اَحْمَد : اَلرَّجُلُ يَصُوْمُ وَيُصَلِّي وَيَعْتَكِفُ اَحَبَّ اِلَيْكَ اَوْ يَتَكَّلَمُ فِى اَهْلِ الْبِدَعِ ؟ فَقَالَ : اِذَا صَامَ وَصَلَّى وَاعْتَكَفَ فَاِنَّمَا هُوَلِنَفْسِهِ وَاِذَا نَكَلَّمَ فِىاَهْلِ الْبِدَعِ فَاِنَّمَاللمُسْلِمِ هَذَا اَفْضَلُ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ditanyakan kepada Imam Ahmad: Manakah yang paling engkau cintai, seorang yang solat, puasa dan i’tikaf ataukah orang yang memperkatakan (menghibah) ahli bid’ah? Maka beliau berkata: Apabila seseorang itu bersolat, puasa dan i’tikaf, itu hanya untuk dirinya sendiri. Apabila membincangkan (menghibah) keburukan ahli bid’ah, maka itu untuk kaum Muslimin. Inilah yang lebih utama”. (Lihat: مجموع الفتاوى 28/231. Ibn Taimiyah)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abu Zur’ah rahimahullah juga menjelaskan tentang al-Harith al-Mahasibi dan kitab-kitabnya, beliau berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اِيَّاكَ وَهَذَهِ الْكُتُبُ ، هَذِهِ كُتُبٌ بِدْعٌ وَضَلاَلَةٌ ، فَعَلَيْك بِالأَثَرِ.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hendaklah kamu berhati-hati terhadap buku-buku ini. Ini buku-buku (kitab-kitab) bid’ah dan sesat. Maka wajib bagi kamu berpegang kepada atsar (pegangan para sahabat)”. (Lihat: الاجوبة المفيدة عن اسئلة المناهج الجديدة hlm. 13. Soleh bin Fauzan)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walaupun mereka yang dighibah mempunyai beberapa kebaikan, namun pendirian dan sikap para ulama Salaf as-Soleh dengan niat untuk membanteras kemungkaran, kejahatan dan kesesatan, maka melalui kaedah Jarh wa-Ta’dil dibolehkan menghibah mereka demi untuk menghalang dari tersebarnya kemungkaran. Sebagai contoh, para ulama Salaf as-Soleh telah menghibah golongan Jahmiyah, Mu’tazilah, Khawarij dan semua firqah yang sesat dan penyesat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Begitu juga dibolehkan menghibah keburukan para perawi hadis demi untuk menyelamatkan kesahihan hadis, maka mereka tidak dilarang menghibah para perawi dengan menyebut kesalahan-kesalahannya, seperti dikatakan Si Fulan mungkar, tidak dipercayai, lemah, pelupa, kazzab (pembohong) dan sebagainya. Imam asy-Syaukani berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dan yang menjadi hujah atas hal ini adalah dalil-dalil yang jelas seperti hadis mengenai nasihat kepada Allah, kitab-Nya, Rasulnya dan para pemimpin Islam khususnya dan umat Islam umumnya kerana menjelaskan pembohongan para pendusta adalah merupakan nasihat yang paling besar kepada Allah dan Rasul-Nya”. (Lihat: Raf’u ar-Raibah. Hlm. 27. Tahqiq Muhammad Ibrahim asy-Syaibani. Maktabah Ibnu Taimiyah)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibnu Taimiyah juga banyak membantah, mengkritik dan menghibah Ahli Kalam, Jahmiyah, Mu’tazilah, Sufiyah dan Asy’ariyah. Ibnu Taimiyah menghibah al-Akhnai’i الأخنائي)), al-Bakari dan selain mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam persoalan yang sama, Sheikh Dr. Rabi’ al-Madkhali pernah membantah kenyataan Salman al-Audah sebagaimana berikut, yang mana Salman al-Audah pernah berkata mengenai keadilan muwazanah, menurut beliau:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ketika kamu mengkritik sesebuah tulisan, maka tidak adil jika hanya mengatakan: Kitab ini termuat hadis-hadis palsu atau lemah dan pendapat-pendapat yang janggal. Kamu menyebut sudut keburukannya sedangkan melupakan sudut kebaikannya dari kitab tersebut. Misalnya jika kitab tersebut mengandungi berbagai-bagai kebaikan dan kajian ilmiyah maka jika hanya mendedahkan separuh dari kitab itu bererti telah melalaikan setengah yang lain, ini adalah tindakan yang curang. Ramai yang hanya memandang pada sudut kesalahan sahaja pada sebuah kitab yang ditahzir تحذير (diberi peringatan) disebabkan kitab itu mengandungi hadis lemah, atau disebabkan kesalahan pada suatu masalah. Seandainya kita perhatikan secara teliti kitab yang ditulis oleh para ulama dengan muwazanah ini, nescaya kita tidak akan temui suatu kitab pun yang sunyi dari kesalahan”. (Lihat: منهج اهل السنة والجماعة فى نقد الرجال والكتب والطوائف Dr. Rabi’ bin Hadi)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syeikh Rabi’ bin Hadi Umair al-Madkhali hafizahullah apabila mengulas pendapat Salman al-Audah, beliau berkata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Adil lawannya zalim, apabila pada sesebuah kitab terdapat pelbagai bid’ah dan khurafat di dalamnya, kemudian ada orang Islam menasihati agar kaum muslimin berwaspada terhadap kitab tersebut maka ini bukanlah suatu kezaliman sedikitpun. Demikian juga apabila seorang memiliki aib atau bid’ah, lalu disebut hal tersebut, ini bukan bererti zalim atau mengumpat (ghibah). Tetapi ini adalah bentuk nasihat (yang dituntut. Pent.) dan merupakan suatu tanggungjawab menurut kalangan para ulama Islam. Yang dinamakan kezaliman adalah apabila meletakkan sesuatu tidak pada tempatnya, sedangkan menyebut aib dan bid’ah yang terdapat dalam sesebuah kitab atau aib yang terdapat pada seseorang dengan tujuan nasihat bagi kaum muslimin, maka itu adalah merupakan hal yang dituntut secara syariat. Tujuannya adalah untuk mewujudkan kemaslahatan serta menghindari pelbagai kerosakan”. (Lihat: منهاج اهل السنة والجماعة فى نقد الرجال والكتب والطوائف , Syeikh Rabi’ bin Hadi)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan penjelasan di atas, bahawa menghibah penyelewengan dan hakikat kesesatan bid’ah yang ditulis oleh para penulis dan aktiviti bid’ah, semua itu adalah tindakan yang wajar menurut kesepakatan kaum muslimin agar umat berwaspada dan menjauhi kegiatan bid’ah, khurafat dan syirik. Malah dibolehkan menghibah dengan menyusun banyak kitab untuk melawan dan mengkritik ahli bid’ah (penyebar bid’ah), memberi peringatan kepada ahli Sunnah agar berhati-hati terhadap ahli bid’ah demi membela sunnah. Imam Yahya bin Yahya an-Naisaburi berkata: Membela sunnah lebih baik daripada jihad. (Keseluruhan wasiat ini dinukil dari: Manhaj Ahli Sunnah Dalam Mengkritik Tokoh, Kitab Dan Aliran. Oleh Sheikh Dr. Rabi’ bin Hadi Umair al-Madkhali)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut Syeikh Soleh bin Fauzan bin Abdullah al-Fauzan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اذا كان الْمنتَقَد من اهل السنة والجماعة ، واخطاؤه فى الامور التي لا تخِلّ بالعقيدة ، فنعم ، هذا تُذكر ميزاته وحسناته ، وتُغمر زلاته فى نصرته للسنة&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apabila yang dikritik itu Ahli Sunnah wal-Jamaah dan kesalahannya dalam perkara yang tidak berkaitan dalam masalah akidah. Ya! Sewajarnya disebut keistimewaan dan kebaikannya dan ditutup ketergelincirannya kerana pembelaannya terhadap sunnah”. (Lihat: الاجوبة المفيدة عن اسئلة المناهج الجديدة hlm. 29. Syeikh Dr. Soleh bin Fauzan al-Fauzan, Darus Salaf)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beliau berkata lagi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وَاَمَّا اذا كان المردود عليه من اهل السنة والجماعة فان الردَّ يكون بادب ، وينبَّه على اغلاطه التى تكون فى مسائل الفقه ومسائل الاستنباط والاجتهاد فنقول : فلان اخطا فى كذا والصواب كذا بالدليل غفر الله له ، وهكذا اجتهاده ، وهكذا كما كانت الردود بين الفقهاء من المذاهب الاربعة وغيرهم ، وهكذا لا بقدح فى مكانته العلمية اذا كان من اهل السنة والجماعة. واهل السنة والجماعة ليسوا معصومين ، عندهم اخاء وقد يفوت احدهم الدليل او اختلال الاستنباط ، فلا نسكت على الخطأ وانما نبينه مع الاعتذار عنه. لِقَوْلِ النبي صَلَّى اللهُ عليه وسلم :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sedangkan apabila yang dikritik itu adalah Ahli Sunnah wal-Jamaah, dalam mengkritik harus menggunakan adab-sopan. Kemudian menjelaskan kesalahannya dalam masalah-masalah fiqh, istimbat dan ijtihad. Beginilah bantah-membantah di kalangan fuqaha antara imam yang empat dan selain mereka. Ini dalam masalah-masalah fiqh. Dan ini tidak tercela secara ilmiyah. Ahli Sunnah wal-Jamaah tidak maksum. Mereka mempunyai kekeliruan-kekeliruan, kadang-kadang mereka belum mendaptkan dalil atau salah istimbat. Maka kita jelaskan kesalahannya dan tidak diam atas hal ini. Kemudian kita memberi uzur kepadanya kerana Nabi sallallahu ‘alaihi wa-sallam bersabda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اِذَا اجْتَهَدَ الْحَاكِمُ فَاَصَابَ فَلَهُ اَجْرَانِ ، وَاِنْ اجْتَهَدَ فَاَخْطَاَ فَلَهُ اَجْرٌ وَاحِدٌ.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apabila seorang hakim (mujtahid) telah berijtihad dan benar maka baginya dua pahala. Apabila dia berijtihad dan salah maka baginya satu pahala”. (Hadis Riwayat Bukhari. 6919. Dan Muslim. 1718)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اما اذا كان فى مسائل العقيدة فانه لا يجوز لنا ان نمدح المضللين والمخلفين لأهل السنة والجماعة من : معتزلة ، وجهمية ، وزنادقة وملاحدة ، واناس مشبوهين فى هذا العصر وما اكثرهم&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Adapun dalam masalah-masalah akidah, tidak dibenarkan bagi kita memuji-muji penyesat dan penyimpang dari Ahli Sunnah wal-Jamaah, seperti Mu’tazilah, Jahmiyah, Zanadiqah dan Mulahadah. Dan dewasa ini terlalu ramai manusia yang tergelincir (lantaran masalah yang timbulkankan oleh para penyesat. Pent.)”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اَمَّا اذا كان المنتَقَد من اهل الضلال ، ومن اهل الانحراف ومن اهل المبادئ الهدَّامة او المشبوهة ، فهذا لايجوز لنا ان نذكر حسناته ان كان له حسنات&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Oleh kerana itu jika yang dikritik para penyesat, penyeleweng dan pencipta prinsip-prinsip yang menghancurkan dan syubhat, maka tidak boleh bagi kita menyebutkan kebaikan-kebaikannya walaupun dia mempunyai banyak kebaikan”. (Hadis Riwayat Bukhari, 6919. Dan Muslim, 1718)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selanjutnya beliau menjelaskan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;لأننا اذا ذكرناها فان هذا يغرر بالناس ، فيحسنون الظن بهذا الضال ، او المبتدع ، او هذا الخرافى ، او الحزبي ، فيقبلون افكار هذا الضال ، او هذا المبتدع ، او ذاك المتحزب&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jika sekiaranya kita menyebutkan kebaikan-kebaikannya, ini bererti kita menipu manusia, sehingga mereka bersangka baik (فيحسنون الظن) kepada penyesat ini atau ahli bid’ah atau ahli khurafat atau orang-orang yang suka hizbi. Mereka (orang awam. Pent.) akan menerima buah fikiran penyesat, ahli bid’ah atau (orang-orang) hizbi tersebut”. (Hadis Riwayat Bukhari, 6919. Dan Muslim, 1718)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedua: Dibolehkan menghibah semasa membuat aduan atau meminta bantuan kepada pihak yang berkuasa seperti menceritakan sifat seseorang semasa membuat aduan atau laporan kepada mereka. Memberi keterangan kepada hakim, mahkamah sivil, mahkamah syariah dan sebagainya, iaitu berdasarkan hadis:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dari Aisyah radiallahu ‘anha berkata: Hindun, isteri Abu Sufyan pernah mengadu kepada Rasulullah: Sesungguhnya Abu Sufyan orang yang lokek, tidak memberi nafkah yang cukup buat anak-anakku, sehingga aku mengambil dari hartanya tanpa pengetahuan darinya”. (Hadis Riwayat Bukhari dan Muslim)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketiga: Dibolehkan ghibah dan menceritakan sifat orang yang dighibah untuk meminta fatwa. Seperti seseorang berkata: Si Fulan telah menzalimiku dengan membuat itu dan ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keempat: Kerana kemaslahatan umum. Seperti peranan akhbar (mas media) menceritakan sifat seseorang yang hilang agar mudah dikesankan. Begitu juga dalam usaha membenteras keganasan, maksiat, mengesan orang-orang yang membahayakan orang-orang awam dan sebagainya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kelima: Menyebut (Menghibah) keaiban (menjarh) saksi palsu (yang membuat pengakuan atau persaksian palsu) dalam persoalan yang berkaitan dengan nyawa (darah) kehormatan atau harta. Iaitu berdasarkan sabda Rasulullah sallallahu ‘alaihi wa-sallam:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;لَيُّ الْوَاجِدِ يُحِلُّ عِرْضَهُ وُعُقُوْبَتَهُ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Seseorang yang mampu membayar hutang, tetapi tidak membayarnya, maka halal kehormatannya dan hartanya”. (Hadis ini disahihkan oleh syeikh al-Albani rahimahullah. Lihat: Al-Misykah, No. 2919)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut al-Munawi rahimahullah ketika mensyarahkan hadis di atas ini bahawa: لَيُّ الْوَاجِدِ bermaksud: “Orang kaya”. (Lihat: Kitab Faidhul Qadir (dalam mensyarahkan hadis ini). Oleh al-Munawi) Di dalam kalimah عُقُوْبَتُهُ ia membawa maksud: “Seorang hakim membantu melaksanakan hukuman terhadap yang tidak mahu membayar hutangnya dengan cara disebat atau dipenjarakan”. (Lihat: Kitab Faidhul Qadir (dalam mensyarahkan hadis ini). Oleh al-Munawi) Penjelasan ini menandakan bahawa orang kaya yang tidak mahu membayar hutangnya boleh dighibah sebagai peringatan kepadanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walau bagaimanapun tidak dihalalkan menghibah orang yang telah bertaubat dari kesalahannya, sebagaimana larangan Rasulullah sallallahu ‘alaihi wa-sallam terhadap mereka yang menghibah al-Aslami radiallahu ‘anhu yang telah bertaubat, yang mana setelah bertaubat beliau mendatangi Rasulullah sallallahu ‘alaihi wa-sallam untuk membersihkan dirinya dari dosa berzina sehingga dilaksanakan hukuman rejam ke atasnya. (Lihat: Al-Ghibah wa-Atsaruha fi al-Muhtama, Bab 2, Syeikh Husin al-Awayisyah)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak Menyebutkan Kebaikan (Muwazanah/Timbangan) Kepada Ahli Bid’ah (Perosak Agama) Ketika Mengkritik Kesesatannya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Erti atau makna muwazanah (موازنة) secara bahasa ialah: “Penilaian Seimbang”. Namun maksud yang dikehendaki oleh pencetus manhaj ini ialah: Apabila mengkritik tentang keburukan atau kesalahan seseorang wajib disebutkan juga kebaikan-kebaikannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Para ulama Salaf as-Soleh tidak menerima secara mutlak dan tidak menolak secara mutlak akan prinsip muwazahan, keranaa muwazanah (الموازنة) termasuk bab al-Insaf (الانصاف) atau ‘adl.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi kenyataan sebenar dari penggunaan kalimah (Muwazanah) yang bid’ah ini telah disalah guna oleh golongan ahli bid’ah seperti golongan Ikhwanul Muslimin dan yang sealiran dengannya. Mereka mendifinisikan muwazanah secara hawa nafsu. Muwazanah meurut mereka ialah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apabila menilai, mengkritik atau mengomentar seseorang individu atau jamaah tentang keburukannya, maka wajib ada muwazanah iaitu (menimbang) sudut kebaikannya dengan menyebut kebaikannya di samping muwazanah (menimbang) sudut keburukannya, supaya berlaku adil dan tidak berlaku zalim. Sama ada bermuwazanah pada hasil tulisan seperti kitab, makalah, ceramah, sikap, amalan atau sebagainya”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manhaj muwazanah yang seperti ini adalah manhaj yang bid’ah kerana ia sangat asing, malah ternyata amat bertentang dengan manhaj Salaf as-Soleh. Muwazanah telah menjadi manhaj baru kepada ahli bid’ah dan kepada orang-orang yang gemar membela bid’ah seperti kelompok Khawarij dan golongan hizbiyah. Golongan pertama yang menyerukan “Muwazanah” ialah Yayasan al-Hikmah, Ikhwanul Muslimin dan Sururiyun. (Lihat: إعلام اخوان بما قاله المحدث العلامة مقبل الوادعي أبوعبدالرحمن في الداعية عبدالرحمن عبدالخالق وجمعيته ومجلتة الفرقان. )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walaupun orang-orang munafik, orang-orang fasik, orang-orang syirik, orang-orang zalim, Yahudi, Nasrani serta Majusi, mereka juga mempunyai kebaikan-kebaikan. Namun, Allah Subhanahu wa-Ta’ala sebagai Rabb (Tuhan) kita, dalam membantah orang-orang fasik, zalim, syirik atau orang-orang kafir sama ada Yahudi, Nasrani dan Majusi yang nyata telah berbuat dosa maka Allah tidak menyebut kebaikan mereka walaupun sedikit. Inilah manhaj yang wajib kita ikuti sebagai manhaj pegangan para Nabi, para Rasul dan para ulama Salaf as-Soleh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pendirian para ulama Salaf as-Soleh dalam mengkritik dan membantah kemungkaran, kejahatan dan kesesatan Jahmiyah, Mu’tazilah, Khawarij dan semua firqah yang sesat dan penyesat, sama sekali tidak menyebutkan kebaikan mereka. Kerana semua kebaikan mereka tertutup dan terhapus dengan kejahatan, kesesatan, kekufuran dan bid’ah-bid’ah yang mereka lakukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Begitu juga, al-Quran telah memuji orang-orang beriman, tetapi tidak menyebutkan kesalahan mereka, sebaliknya mencela orang-orang kafir dan munafik namun tidak menyebutkan pula kebaikan mereka. (Lihat: منهج اهل السنة والجماعة فى نقد الرجال والكتب والطوائف Rabi’ bin Hadi Umair al-Madkhali)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adakah Dibolehkan Mengkritik Keburukan Pemerintah/Pemimpin/Penguasa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka hal ini telah dijelaskan secara panjang lebar sebagaimana di dalam artikel-artikel yang lalu yang mana boleh dicapai/dilihat melalui capaian link berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 – Sikap Ahlus Sunnah Terhadap Pemerintah (http://an-nawawi.blogspot.com/2007/12/sikap-rakyat-terhadap-pemerintah-yang.html)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2 – Menasihati Pemerintah Menurut as-Sunnah – (http://an-nawawi.blogspot.com/2007/09/menasihati-pemerintah-menurut-as-sunnah.html)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kesimpulan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kritikan secara terang-terangan atau mengumpat/ghibah ke atas sesuatu individu atau kumpulan tertentu adalah dibolehkan dengan beberapa syarat yang ketat yang iaitu mana jika mereka (yang di-ghibah) yang mana sikapnya/pemikirannya membahayakan kelangsungan aktiviti umat dalam persoalan agama (bagi tujuan menjaga/menjamin ketulenan agama), dalam persoalan aqidah, dan keselamatan nyawa, atau dengan sebab menerangkan persoalan jenayah di dalam mahkhamah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adapun mengumpat bagi tujuan memburuk-burukkan individu tertentu tanpa sebarang sebab yang boleh membahayakan kepada umat/masyarakat, maka itu adalah tidak dibolehkan dan ditegah sama sekali. Dan perlulah difahami bahawa dalam persoalan dibenarkan mengumpat inibukanlah tujuan utamanya untuk memburukkan pihak yang diumpat, tetapi lebih kepada bertujuan menyelamatkan ummat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adapun mengumpat pemerintah/penguasa, ia memiliki kaedah yang berbeza dan sebenarnya dilarang kerana ia memiliki prinsip dan adab yang khusus sebagaimana yang dijelaskan melalui pelbagai hadis-hadis Rasulullah s.a.w.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-5430178398597603694?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/5430178398597603694/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=5430178398597603694&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5430178398597603694'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5430178398597603694'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/03/bilakah-masanya-ghibah-mengumpat.html' title='Bilakah Masanya Ghibah (Mengumpat) Dibenarkan?'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-2344014774465240546</id><published>2008-02-09T01:32:00.001+08:00</published><updated>2008-03-31T23:51:28.507+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='knowledge'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='seeking'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='da&apos;wah'/><title type='text'>Seeking Knowledge For The Beginners</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Seeking Knowledge for the Beginners&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Shaykh Saalih ibn Fowzaan al-Fowzaan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reference: Al Ajiwibah Al Mufeedah ‘an Asilat Al Manaahij Al Jadeedah: Q:51. /Beneficial Answers to Questions on New Methodologies."(Q:51).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Category: Da'wah&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;What guidance and advice can you give to the students who are at the beginning stages [of gaining knowledge]?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;My advice to the students of knowledge who are at the beginning stages, is that they study under the trustworthy scholars, those who are trustworthy with regards to their ‘Aqeedah, their knowledge and their advice, and that they start with the smaller, summarized books that are available in the different sciences and to memorize them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Along with this, that they take the explanation of these books from their scholars, little by little/step by step. Specifically the curriculums that are found in the institutions of knowledge and in the Islaamic colleges, as it contains gradual knowledge for the student, where he takes it little by little and thereby achieves a lot of good.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If however a student is not part of a school or college programme, then it is upon him to regularly attend the lessons of the scholars in the Masaajid, whether the lessons are in Fiqh or in Arabic Grammar on in ‘Aqeedah or the like.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for what some of the youth do now, where they begin with the lengthy and detailed books, or you find that one of them buys books and sits in his house and reads them , then this is not correct and this is not learning, rather this is deception and vanity.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This is what has lead to some people speaking in the affairs of knowledge and issuing Fataawa in affairs without knowledge and speaking about Allaah without knowledge, due to not building oneself upon a firm foundation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So it is essential that one sits in front of the scholars in the circles of knowledge, along with having patience and endurance.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As Imaam As-Shaafi'ee-Rahimahullah- said:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"And whoever does not taste (for a moment) the humility of learning, shall drink from the cup of ignorance for the rest of his life."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Translator: Abdur-Raoof Muhammad, Abu Sumayyah&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Date Published: Monday, 06 June 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This article has been read 2,702 times&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Print this article&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The translator affirms the accuracy of his translation of this article. Should you have any comment(s) and/or correction(s) to suggest, please write to us at:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;admin@madeenah.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;...and your email will be passed on to him, inshaa.-Allaah.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-2344014774465240546?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/2344014774465240546/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=2344014774465240546&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/2344014774465240546'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/2344014774465240546'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/seeking-knowledge-for-beginners.html' title='Seeking Knowledge For The Beginners'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-6444459575120888871</id><published>2008-02-08T02:03:00.004+08:00</published><updated>2008-04-01T00:01:49.853+08:00</updated><title type='text'>هل يوجد في الإسلام بدعة حسنة</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;هل يوجد في الإسلام بدعة حسنة&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;سؤال:&lt;br /&gt;السؤال : قرأت عدّة مقالات للأشعرية والصوفية حول تقرير مبدأ البدعة الحسنة ومما استدلوا به قصة الصحابي الذي قال في الرفع من الركوع ربنا ولك الحمد حمدا كثيرا طيبا مباركا فيه وأن النبي صلى الله عليه وسلم أقرّ ذلك ويقولون أن ابن حجر يدعم هذا الرأي وأنّه وصف ابن تيمية بأنه عبد يقود الآخرين إلى الضلال ، هل من تعليق ؟&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الجواب:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الجواب :&lt;br /&gt;الحمد لله&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أولا : كيف يمكن أن تكون هناك بدعة حسنة وقد قال النبي صلى الله عليه وسلم : " كلّ بدعة ضلالة وكلّ ضلالة في النّار " رواه النسائي 1560&lt;br /&gt;فإذا قال قائل بعد ذلك إنّ هناك بدعة حسنة فماذا يمكن أن يكون إلا معاندا للرسول صلى الله عليه وسلم .&lt;br /&gt;ثانياً : أنّ الحمد بعد الرّفع من الركوع ذكر معروف ثابت عن النبي صلى الله عليه وسلّم وغاية ما فعله ذلك الصحابي أنّه أتى بصيغة من صيغ الحمد فكيف يمكن أن يُستدلّ به على اختراع عبادات وأذكار لا أصل لها في الشّرع .&lt;br /&gt;ثالثاً : أنّ فعل ذلك الصّحابي ليس حجّة بنفسه وأنّه لم يعتبر عملا صحيحا إلا بعد إقرار النبي صلى الله عليه وسلم وليس قبل ذلك ، وأنّى لهذا المبتدع الحصول على إقراره صلى الله عليه وسلم بعد وفاته .&lt;br /&gt;رابعا : أننا لو سلمنا بصحة ما استدلّ به ذلك المحتجّ فإنه لا يعدو أن يكون واقعة عين لا عموم لها وأما دلالة حديث كلّ بدعة ضلالة فصريح في العموم قطعاً ومن المعلوم عند العلماء أنّ المنطوق مقدّم على المفهوم .&lt;br /&gt;خامسا : كيف يمكننا معرفة الحُسْن من عدمه بعقولنا المجرّدة دون وحي . أوليس احتمال الاختلاف واردا فما يراه هذا حسنا لا يراه الآخر كذلك فما هو المقياس إذاً ؟ وعلى عقل من نعوّل وإلى عقل من نحتكم ؟ أليس هذا هو الاضطراب وعين الفوضى؟&lt;br /&gt;سادسا : ( وهو تأكيد للوجه الثالث ) أن النبي صلى الله عليه وسلم إذا أقرّ صحابيا على عبادة فعلها أو ذكر قاله ونحو ذلك فإنّه يكون مشروعا بإقرار النبي صلى الله عليه وسلم ويكون حينئذ سنّة حسنة ، وأمّا بعد النبي صلى الله عليه وسلم وبعد انقطاع الوحي فكيف نعرف أنّ هذا الذّكر أو العبادة المستحسنة التي اخترعها فلان من الناس هي صحيحة وأنّ الشارع يقرّها ؟ هذا غير ممكن وبالتالي لم يعد أمامنا الآن في مسائل العبادات إلاّ الاقتصار على ما ورد في الشّرع لا غير .&lt;br /&gt;أما العلامة الحافظ ابن حجر رحمه الله فقد نقل عن شيخ الإسلام ابن تيمية نقولا متعددة في فتح الباري وأقرّ بعضها واعترض على بعضها وهذا من شأن العلماء فهم يتحاورون ويناقش بعضهم كلام بعض بغية الوصول إلى الحقّ والصواب وقد يكون الحقّ مع المعتَرِض وقد يكون مع المُعتَرَض عليه ، أما تلك العبارة السيئة التي نقلت في السؤال فإنّ علمنا بأدب ابن حجر رحمه الله وورعه ومعرفته لقيمة العلم والعلماء يجعلنا نجزم ببطلان تلك العبارة والله يغفر للجميع ويأجرهم على اجتهادهم وعنايتهم .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الإسلام سؤال وجواب&lt;br /&gt;الشيخ محمد صالح المنجد&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-6444459575120888871?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/6444459575120888871/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=6444459575120888871&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6444459575120888871'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6444459575120888871'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/blog-post_6440.html' title='هل يوجد في الإسلام بدعة حسنة'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-4656873471245619847</id><published>2008-02-08T02:03:00.003+08:00</published><updated>2008-03-31T23:50:19.648+08:00</updated><title type='text'>There is no such thing as bid’ah hasanah in Islam</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Question:&lt;br /&gt;Bismillahir rahmaanir raheem,&lt;br /&gt;As salaamu 'alaykum,&lt;br /&gt;I have read a number of refutations written by the ash'areeyah/soofiyah regarding the concept "bid'ah hasanah" - they justify this concept by the narration in Bukhaaree's saheeh when the sahabi said "Rabbanaa lakal hamd hamdan katheeran tayyiban mubaarakan fih" when coming out of rukoo' and rasulullah ( ) approved. They say Ibn Hajr was of this opinion and supported this view. Also they quote Ibn Hajr as condemning Ibn Taymiyyah as "a slave who is leading others astray." Any comments on this?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Answer:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Praise be to Allaah, the Lord of the Worlds, and peace and blessings be upon his truthful Prophet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Firstly, how can there be any such thing as bid’ah hasanah (“good innovation”) when the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) said: “Every bid’ah is a going astray and every going astray is in Hell-fire”. So, if anyone says that there is such a thing as bid’ah hasanah, he can only be insisting on going against the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secondly, saying “al-hamdu Lillaah… (praise be to Allaah…) when coming out of rukoo’ is a well-known phrase of dhikr which is proven in sound ahaadeeth reported from the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him). All that this Sahaabi did was to come up with a new phrase expressing praise to Allaah. How can this be used as evidence to support innovations in worship and dhikr that have no basis in the sources of Islam?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Thirdly, what this Sahaabi did cannot be taken as evidence in and of itself. It was not even considered to have been a correct action until after the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) had approved it, and not before. But how on earth could this innovator obtain the approval of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) after he has passed away?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fourthly, if we accept the use of this report as evidence, it is still no more than an isolated incident which cannot be generalized, whereas the hadeeth “every bid’ah is a going astray” is clearly a general statement. It is a well-known principle among the ‘ulamaa’ (scholars) that what is stated clearly takes precedence over what is merely implied.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fifthly, how can we know what is good or not with our limited minds alone and without the input of Revelation? Is there not the possibility of differences of opinion? What one person sees as good will be seen differently by another, so what would the standard be? Whose reasoning could we rely on or refer to? Would this not be confusion, even anarchy itself?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sixthly (which confirms the third point made above), when the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) approved of an act of worship or a dhikr (remembrance of Allaah) on the part of one of his Sahaabah, it would thus become a part of sharee’ah and hence be regarded as a sunnah hasanah. But with the death of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) and the ceasing of Revelation, how can we know whether innovated acts of worship or dhikr are correct or would be approved? We have no way of knowing, so we should limit ourselves only to the forms of worship that have been narrated in sound reports.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The great scholar al-Haafiz ibn Hijr (may Allaah have mercy on him) narrated many comments by Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah in Fath al-Baari; he agreed with some and disagreed with others. This is the business of the scholars: they discuss and debate with one another, with the aim of reaching the truth – which may lie with the one who is disagreeing or with the one whose opinion is being criticized. As for the unpleasant comment quoted in the question, from what we know of Ibn Hijr (may Allaah have mercy on him) and his good manners, fear of Allaah, awareness of the value of knowledge and respect for the scholars, we are sure that this comment is a fabrication. May Allaah forgive all the scholars and reward them for their efforts and concern.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Islam Q&amp;amp;A&lt;br /&gt;Sheikh Muhammed Salih Al-Munajjid&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-4656873471245619847?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/4656873471245619847/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=4656873471245619847&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4656873471245619847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/4656873471245619847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/there-is-no-such-thing-as-bidah-hasanah.html' title='There is no such thing as bid’ah hasanah in Islam'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-8938062900413226369</id><published>2008-02-08T01:53:00.001+08:00</published><updated>2008-04-01T00:01:35.700+08:00</updated><title type='text'>البدعة الحسنة</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;البدعة الحسنة&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;سؤال:&lt;br /&gt;السؤال :&lt;br /&gt;أريد أن أعرف ما هي البدعة ؟ كثير من الناس اسمعهم يطلقون على أمور متعددة أنها بدعة وهذا مما سبب تشويشاً عندي . ثم أليس هنالك حديث يفيد أن النبي صلى الله عليه وسلم قد قال : بأن كل من يقدم أمراً جديداً مفيداً يُثاب ؟ إذا كان ذلك كذلك فلماذا تعتبر البدع كلها مذمومة ؟ .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الجواب:&lt;br /&gt;الجواب:&lt;br /&gt;الحمد لله&lt;br /&gt;أولا : ينبغي معرفة معنى البدعة شرعا&lt;br /&gt;وتعريفها : هي طريقة مخترعة في الدّين يُقصد بها التعبّد والتقرب إلى الله تعالى .&lt;br /&gt;وهذا يعني أنّه لم يرد بها الشّرع ولا دليل عليه من الكتاب أو السنة ولا كانت على&lt;br /&gt;عهد النبي صلى الله عليه وسلم وأصحابه ، وواضح من التعريف أيضا أنّ المخترعات الدنيوية لا تدخل في مفهوم البدعة المذمومة شرعا .&lt;br /&gt;وأمّا بالنسبة لاستشكالك أيها السائل فإن كنت تقصد بالتعارض حديث أبي هريرة وحديث جرير بن عبد الله رضي الله عنهما فتعال بنا نتعرّف على نصّهما ومعناهما :&lt;br /&gt;عن جرير بن عبد الله البجلي رضي الله عنه قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ سَنَّ سُنَّةَ خَيْرٍ فَاتُّبِعَ عَلَيْهَا فَلَهُ أَجْرُهُ وَمِثْلُ أُجُورِ مَنْ اتَّبَعَهُ غَيْرَ مَنْقُوصٍ مِنْ أُجُورِهِمْ شَيْئًا وَمَنْ سَنَّ سُنَّةَ شَرٍّ فَاتُّبِعَ عَلَيْهَا كَانَ عَلَيْهِ وِزْرُهُ وَمِثْلُ أَوْزَارِ مَنْ اتَّبَعَهُ غَيْرَ مَنْقُوصٍ مِنْ أَوْزَارِهِمْ شَيْئًا . " رواه الترمذي رقم 2675 وقال هَذَا حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ&lt;br /&gt;وهذا الحديث له مناسبة وقصة توضّحه وتبيّن المراد من قوله من سنّ سنّة خير وهذه القصة هي ما جاء في صحيح الإمام مسلم عَنْ جَرِيرِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ راوي الحديث نفسه قَالَ جَاءَ نَاسٌ مِنْ الأَعْرَابِ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَيْهِمْ الصُّوفُ فَرَأَى سُوءَ حَالِهِمْ قَدْ أَصَابَتْهُمْ حَاجَةٌ فَحَثَّ النَّاسَ عَلَى الصَّدَقَةِ فَأَبْطَئُوا عَنْهُ حَتَّى رُئِيَ ذَلِكَ فِي وَجْهِهِ قَالَ ثُمَّ إِنَّ رَجُلا مِنْ الأَنْصَارِ جَاءَ بِصُرَّةٍ مِنْ وَرِقٍ ثُمَّ جَاءَ آخَرُ ثُمَّ تَتَابَعُوا حَتَّى عُرِفَ السُّرُورُ فِي وَجْهِهِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً حَسَنَةً فَعُمِلَ بِهَا بَعْدَهُ كُتِبَ لَهُ مِثْلُ أَجْرِ مَنْ عَمِلَ بِهَا وَلا يَنْقُصُ مِنْ أُجُورِهِمْ شَيْءٌ وَمَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً سَيِّئَةً فَعُمِلَ بِهَا بَعْدَهُ كُتِبَ عَلَيْهِ مِثْلُ وِزْرِ مَنْ عَمِلَ بِهَا وَلا يَنْقُصُ مِنْ أَوْزَارِهِمْ شَيْءٌ ." رواه مسلم رقم 1017&lt;br /&gt;ومزيد من التوضيح في رواية النسائي عن جرير بن عبد الله رضي الله عنه قَالَ كُنَّا عِنْدَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي صَدْرِ النَّهَارِ فَجَاءَ قَوْمٌ عُرَاةً حُفَاةً مُتَقَلِّدِي السُّيُوفِ عَامَّتُهُمْ مِنْ مُضَرَ بَلْ كُلُّهُمْ مِنْ مُضَرَ فَتَغَيَّرَ وَجْهُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِمَا رَأَى بِهِمْ مِنْ الْفَاقَةِ فَدَخَلَ ثُمَّ خَرَجَ فَأَمَرَ بِلالا فَأَذَّنَ فَأَقَامَ الصَّلاةَ فَصَلَّى ثُمَّ خَطَبَ فَقَالَ يَا أَيُّهَا النَّاسُ اتَّقُوا رَبَّكُمْ الَّذِي خَلَقَكُمْ مِنْ نَفْسٍ وَاحِدَةٍ وَخَلَقَ مِنْهَا زَوْجَهَا وَبَثَّ مِنْهُمَا رِجَالا كَثِيرًا وَنِسَاءً وَاتَّقُوا اللَّهَ الَّذِي تَسَاءَلُونَ بِهِ وَالأَرْحَامَ إِنَّ اللَّهَ كَانَ عَلَيْكُمْ رَقِيبًا وَ اتَّقُوا اللَّهَ وَلْتَنْظُرْ نَفْسٌ مَا قَدَّمَتْ لِغَدٍ تَصَدَّقَ رَجُلٌ مِنْ دِينَارِهِ مِنْ دِرْهَمِهِ مِنْ ثَوْبِهِ مِنْ صَاعِ بُرِّهِ مِنْ صَاعِ تَمْرِهِ حَتَّى قَالَ وَلَوْ بِشِقِّ تَمْرَةٍ فَجَاءَ رَجُلٌ مِنْ الأَنْصَارِ بِصُرَّةٍ كَادَتْ كَفُّهُ تَعْجِزُ عَنْهَا بَلْ قَدْ عَجَزَتْ ثُمَّ تَتَابَعَ النَّاسُ حَتَّى رَأَيْتُ كَوْمَيْنِ مِنْ طَعَامٍ وَثِيَابٍ حَتَّى رَأَيْتُ وَجْهَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَتَهَلَّلُ كَأَنَّهُ مُذْهَبَةٌ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً حَسَنَةً فَلَهُ أَجْرُهَا وَأَجْرُ مَنْ عَمِلَ بِهَا مِنْ غَيْرِ أَنْ يَنْقُصَ مِنْ أُجُورِهِمْ شَيْئًا وَمَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً سَيِّئَةً فَعَلَيْهِ وِزْرُهَا وَوِزْرُ مَنْ عَمِلَ بِهَا مِنْ غَيْرِ أَنْ يَنْقُصَ مِنْ أَوْزَارِهِمْ شَيْئًا . " رواه النسائي في المجتبى : كتاب الزكاة باب التحريض على الصّدقة&lt;br /&gt;فيتبين من خلال القصة والمناسبة أنّ معنى قوله صلى الله عليه وسلم " من سنّ في الإسلام سنّة حسنة " أي : من أحيا سنّة من سنن النبي صلى الله عليه وسلم أو دلّ عليها أو أمر بها أو عمل بها ليقتدي به من يراه أو يسمع عنه ، ويدلّ على ذلك أيضا حديث أبي هُرَيْرَةَ رضي الله عنه قَالَ جَاءَ رَجُلٌ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَحَثَّ عَلَيْهِ ( أي حثّ على التصدّق عليه ) فَقَالَ رَجُلٌ عِنْدِي كَذَا وَكَذَا قَالَ فَمَا بَقِيَ فِي الْمَجْلِسِ رَجُلٌ إِلاّ تَصَدَّقَ عَلَيْهِ بِمَا قَلَّ أَوْ كَثُرَ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ اسْتَنَّ خَيْرًا فَاسْتُنَّ بِهِ كَانَ لَهُ أَجْرُهُ كَامِلاً وَمِنْ أُجُورِ مَنْ اسْتَنَّ بِهِ وَلا يَنْقُصُ مِنْ أُجُورِهِمْ شَيْئًا وَمَنْ اسْتَنَّ سُنَّةً سَيِّئَةً فَاسْتُنَّ بِهِ فَعَلَيْهِ وِزْرُهُ كَامِلا وَمِنْ أَوْزَارِ الَّذِي اسْتَنَّ بِهِ وَلا يَنْقُصُ مِنْ أَوْزَارِهِمْ شَيْئًا . رواه ابن ماجة في سننه رقم 204&lt;br /&gt;فيتبيّن من خلال ما سبق بما لا يدع مجالا للشكّ أنّه لا يمكن أن يكون مراد النبي صلى الله عليه وسلم تجويز الابتداع في الدّين أو فتح الباب لما يسمّيه بعض الناس بالبدعة الحسنة وذلك لما يلي:&lt;br /&gt;1- أنّ النبي صلى الله عليه وسلم كان يكرر مرارا وتكرارا أنّ : " كلّ محدثة بدعة وكلّ بدعة ضلالة وكل ضلالة في النار " . رواه النسائي في سننه : صلاة العيدين : باب كيف الخطبة والشاهد من هذا الحديث مروي من طريق جابر رضي الله عنه عند أحمد ومن طريق العرباض بن سارية عند أبي داود ومن طريق ابن مسعود رضي الله عنه عند ابن ماجة .&lt;br /&gt;وكان صلى الله عليه وسلم يقول إِذَا خَطَبَ : أَمَّا بَعْدُ فَإِنَّ خَيْرَ الْحَدِيثِ كِتَابُ اللَّهِ وَخَيْرُ الْهُدَى هُدَى مُحَمَّدٍ وَشَرُّ الأُمُورِ مُحْدَثَاتُهَا وَكُلُّ بِدْعَةٍ ضَلالَةٌ .. " رواه مسلم رقم 867&lt;br /&gt;فإذا كانت كلّ بدعة ضلالة فكيف بقال بعد ذلك أنّ هناك في الإسلام بدعة حسنة . هذا لعمر الله صريح المناقضة لما قرّره النبي صلى الله عليه وسلم وحذّر منه .&lt;br /&gt;2- أن النبي صلى الله عليه وسلم قد أخبر أنّ من ابتدع في الدّين بدعة محدثة فإنّ عمله حابط مردود عليه لا يقبله الله كما جاء ذلك في حديث عائشة رضي الله عنها قالت : قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ أَحْدَثَ فِي أَمْرِنَا هَذَا مَا لَيْسَ فِيهِ فَهُوَ رَدٌّ . " رواه البخاري فتح رقم 2697 فكيف يجوز بعد ذلك أن يقول شخص بجواز البدعة والعمل بها .&lt;br /&gt;3- أنّ المبتدع الذي يضيف إلى الدّين ما ليس منه يلزم من فعله هذا عدة مساوئ كلّ واحد منها أسوأ من الآخر ومنها :&lt;br /&gt;- اتهام الدّين بالنقص وأنّ الله لم يكمله وأن فيه مجالا للزيادة وهذا مصادم لقوله تعالى : ( اليوم أكملت لكم دينكم وأتممت عليكم نعمتي ورضيت لكم الإسلام دينا ) .&lt;br /&gt;- أنّ الدّين بقي ناقصا من أيام النبي صلى الله عليه وسلم حتى جاء هذا المبتدع ليكمله من عنده .&lt;br /&gt;- أنّه يلزم من إقرار البدعة اتهام النبي صلى الله عليه وسلم بأحد أمرين : إما أن يكون جاهلا بهذه البدعة الحسنة !! أو أنه قد علمها وكتمها وغشّ الأمة فلم يبلّغها .&lt;br /&gt;- أنّ أجر هذه البدعة الحسنة قد فات النبي صلى الله عليه وسلم وأصحابه والسلف الصالح حتى جاء هذا المبتدع ليكسبه ، مع أنّه كان ينبغي عليه أن يقول في نفسه " لو كان خيرا لسبقونا إليه".&lt;br /&gt;- أنّ فتح باب البدعة الحسنة سيؤدي إلى تغيير الدّين وفتح الباب للهوى والرأي ، لأنّ كلّ مبتدع يقول بلسان حاله إنّ ما جئتكم به أمر حسن ، فبرأي من نأخذ وبأيهم نقتدي؟&lt;br /&gt;- إن العمل بالبدع يؤدي إلى إلغاء السنن وقول السّلف الذي يشهد به الواقع : ما أحييت بدعة إلا وأميتت سنّة . والعكس صحيح .&lt;br /&gt;نسأل الله أن يجنبنا مضلات الهوى والفتن ما ظهر منها وما بطن والله تعالى أعلم .&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-8938062900413226369?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/8938062900413226369/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=8938062900413226369&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8938062900413226369'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/8938062900413226369'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/blog-post_08.html' title='البدعة الحسنة'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-1252488396903157292</id><published>2008-02-08T01:49:00.004+08:00</published><updated>2008-04-01T00:01:19.957+08:00</updated><title type='text'>الصلاة النارية. الحكم في قراءة المولد،</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;الصلاة النارية&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;سؤال:&lt;br /&gt;"اللهم صلي صلاةً كاملة وسلم سلاما تاما على سيدنا محمد الذي (الذي كما ينطق بها بعضهم) تنحل به العقد، وتتفرج به الكرب، وتقضى به الحوائج ، وتنال به الرغائب، وحسن الخواتيم ويستسقى الغمام بوجهه الكريم وعلى آله وصحبه في كل لمحة ونفس"&lt;br /&gt;ما ورد أعلاه يسمى بالصلاة النارية في الهند وتقرأ 4444 مرة إذا وقعت فاجعة أو كارثة في إحدى البيوت حيث يؤتى بالعديد من التلاميذ ورئيس المدرسة .&lt;br /&gt;1- ما هو معنى الكلمات الواردة أعلاه ؟&lt;br /&gt;2- يقول الناس بأنه إذا كانت الكلمات لا تحتوي على شرك، فلا مانع من الاستمرار في قراءتها لأنها ليست ضارة فهي نوع من أنواع الذكر وأنها تذكرهم بالله وأننا نقوم بنوع من الدعاء الاضافي ليقربنا من الله وليبعد عنا بعض المصائب.&lt;br /&gt;3- ما هو الحكم في قراءة المولد، هل هناك أي ضرر من قراءته على نحو دوري من قبل تلاميذ المدرسة أو من إمام المسجد؟ .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الجواب:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الحمد لله&lt;br /&gt;1. الكلمات الواردة في الصلاة المبتدعة واضحة ، ولا بأس من بيانها أكثر :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" تنحلُّ به العقد " : أي : يجد المخرج لما يواجهه من تعقيدات وأمور يصعب حلّها عليه .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وقد يراد به : يسكن به الغضب .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" تنفرج به الكُرب " : أي : يزول الغم والحزن من النفس .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" تقضى به الحوائج " : أي : يحصل ما يريده ويسعى قضائه .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" تنال به الرغائب وحسن الخواتيم " : أي : تتحقق أمنياته سواء ما في الدنيا أو ما في الآخرة ، ومنه : أن يختم له بخير .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" يستسقى الغمام بوجهه الكريم " : أي : يطلب منه دعاء الله تعالى بإنزال المطر .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;والغمام : السحاب .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. ما قاله لكم بعض الناس أن هذه الصلاة لا تحوي شركاً ، وأنه يجوز لكم الاستمرار بها .. إلخ : باطل وذلك لما احتوته تلك الصلاة المزعومة من مخالفات شرعيَّة واضحة منها :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أ. أنه جعلها تقال عند المصائب ، وهذا من اختراع الأسباب في إحداث العبادة .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ب. أنه جعل لها حدّاً ( 4444 ) مرة ! وهذا من اختراع الكم في إحداث العبادة .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ت. أنه جعل قراءتها جماعية ، وهذا من اختراع الكيف في إحداث العبادة .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ث. أن فيها عبارات مخالفة للشرع ، وشركاً وغلواً في النبي صلى الله عليه وسلم ، ونسبة أفعال له لا يصح أن تنسب إلا لله عز وجل ، كقضاء الحوائج ، وحل العُقد ، ونيل الرغائب ، وحسن الخاتمة . وقد أمر الله نبيه صلى الله عليه وسلم أن يقول : ( قل إني لا أملك لكم ضراً ولا رشداً ) ،&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ج. أنه ترك ما جاء به الشرع ، وذهب ليخترع صلاة ودعاءً من عنده ، وفي هذا اتهام للنبي صلى الله عليه وسلم بالتقصير في بيان ما يحتاجه الناس ، وفيه استدراك على الشرع .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;قال النبي صلى الله عليه وسلم : "منْ أَحْدَثَ في أَمْرِنَا هذا مَا لَيْسَ مِنْهُ فَهُوَ رَدٌّ" .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;رواه البخاري ( 2550 ) ومسلم ( 1718 ) ، وفي رواية "مسلم" ( 1718 ) : "مَنْ عَمِلَ عَمَلاً لَيْسَ عَلَيْهِ أَمْرُنَا فَهُوَ رَدٌّ".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;قال ابن رجب الحنبلي رحمه الله : وهذا الحديث أصلٌ عظيمٌ مِن أصول الإسلام، وهو كالميزان للأعمال في ظاهرها، كما أنَّ حديث "الأَعْمَالُ بِالنِّيَّات" ميزانٌ للأعمال في باطنها، فكما أنَّ كلَّ عملٍ لا يُراد به وجهُ الله تعالى ؛ فليس لعامله فيه ثوابٌ ، فكذلك كلُّ عملٍ لا يكون عليه أمر الله ورسوله؛ فهو مردودٌ على عامله، وكلُّ مَن أحدث في الدين ما لم يأذن به الله ورسوله فليس مِن الدين في شيءٍ.أ.ه "جامع العلوم والحكم" (1/180)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وقال النووي رحمه الله : وهذا الحديث قاعدةٌ عظيمةٌ مِن قواعد الإسلام ، وهو مِن جوامع كَلِمه صلى الله عليه وسلم ؛ فإنَّه صريحٌ في رد البدع والمخترعات، وفي الرواية الثانية زيادة وهي: أنَّه قد يعاند بعض الفاعلين في بدعةٍ سُبق إليها، فإذا احتُج عليه بالرواية الأولى - أي: " مَن أحدث " - يقول: أنا ما أحدثتُ شيئاً، فيُحتج عليه بالثانية - أي : "مَن عمل "- التي فيها التصريح بردِّ كلِّ المحدثات، سواء أحدثها الفاعل، أو سُبق بإحداثها... وهذا الحديث مما ينبغي حفظه، واستعماله في إبطال المنكرات، وإشاعة الاستدلال به.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"شرح مسلم" (12/16).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. أما بالنسبة للمولد : فإن عمله بدعة ، ولو كان خيراً لسبقنا أكثر الناس حبّاً للنبي صلى الله عليه وسلم وهم الصحابة رضي الله عنهم ، وما يُقرأ فيه فأكثره ضعيف أو موضوع على سيرة النبي صلى الله عليه وسلم ، وفيه غلوٌّ بنبينا صلى الله عليه وسلم ، وهذه أقوال العلماء :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;أ. سئل شيخ الإسلام ابن تيمية رحمه الله عمن يعمل كل سنة ختمة في ليلة مولد النبي صلى الله عليه وسلم هل ذلك مستحب أم لا ؟&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;فأجاب :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الحمد لله ، جمع الناس للطعام في العيدين وأيام التشريق سنة ، وهو من شعائر الإسلام التي سنها رسول الله صلى الله عليه وسلم للمسلمين وإعانة الفقراء بالإطعام في شهر رمضان هو من سنن الإسلام ، فقد قال النبي صلى الله عليه وسلم : " من فطَّر صائما فله مثل أجره " ، وإعطاء فقراء القراء ما يستعينون به على القرآن عمل صالح في كل وقت ، ومن أعانهم على ذلك كان شريكهم في الأجر " .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وأما اتخاذ موسم غير المواسم الشرعية كبعض ليالي شهر ربيع الأول التي يقال إنها ليلة المولد ، أو بعض ليالي رجب ، أو ثامن عشر ذي الحجة ، أو أول جمعة من رجب ، أو ثامن شوال الذي يسميه الجهال " عيد الأبرار " ، فإنها من البدع التي لم يستحبها السلف ولم يفعلوها والله سبحانه وتعالى أعلم .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" الفتاوى الكبرى " ( 4 / 415 ) .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ب. قال ابن الحاج :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وقد ارتكب بعضهم في هذا الزمان ضد هذا المعنى وهو أنه إذا دخل هذا الشهر الشريف - أي : ربيع الأول - تسارعوا فيه إلى اللهو واللعب بالدف والشبابة وغيرهما كما تقدم .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;فمن كان باكيا فليبك على نفسه وعلى الإسلام وغربته وغربة أهله والعاملين بالسنة .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ويا ليتهم لو عملوا المغاني ليس إلا بل يزعم بعضهم أنه يتأدب فيبدأ المولد بقراءة الكتاب العزيز وينظرون إلى من هو أكثر معرفة بالهنوك والطرق المهيجة لطرب النفوس فيقرأ عشرا ، وهذا فيه من المفاسد وجوه :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;منها : ما يفعله القارئ في قراءته على تلك الهيئة المذمومة شرعاً والترجيع كترجيع الغناء ، وقد تقدم بيان ذلك .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الثاني : أن فيه قلة أدب وقلة احترام لكتاب الله عز وجل .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الثالث : أنهم يقطِّعون قراءة كتاب الله تعالى ويقبلون على شهوات نفوسهم من سماع اللهو بضرب الطار والشبابة والغناء والتكسير الذي يفعله المغني وغير ذلك .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الرابع : أنهم يظهرون غير ما في بواطنهم وذلك بعينه صفة النفاق وهو أن يظهر المرء من نفسه شيئا وهو يريد غيره اللهم إلا فيما استثني شرعاً ؛ وذلك أنهم يبتدئون القراءة وقصد بعضهم وتعلق خواطرهم بالمغاني .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الخامس : أن بعضهم يقلل من القراءة لقوة الباعث على لهوه بما بعدها وقد تقدم .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;السادس : أن بعض السامعين إذا طول القارئ القراءة يتقلقلون منه لكونه طول عليهم ولم يسكت حتى يشتغلوا بما يحبونه من اللهو ، وهذا غير مقتضى ما وصف الله تعالى به أهل الخشية من أهل الإيمان لأنهم يحبون سماع كلام مولاهم لقوله تعالى في مدحهم { وإذا سمعوا ما أنزل إلى الرسول ترى أعينهم تفيض من الدمع مما عرفوا من الحق يقولون ربنا آمنا فاكتبنا مع الشاهدين } فوصف الله تعالى من سمع كلامه بما ذكر وبعض هؤلاء يستعملون الضد من ذلك فإذا سمعوا كلام ربهم عز وجل قاموا بعده إلى الرقص والفرح والسرور والطرب بما لا ينبغي فإنا لله وإنا إليه راجعون على عدم الاستحياء من عمل الذنوب يعملون أعمال الشيطان ويطلبون الأجر من رب العالمين ، ويزعمون أنهم في تعبد وخير ويا ليت ذلك لو كان يفعله سفلة الناس ولكن قد عمت البلوى فتجد بعض من ينسب إلى شيء من العلم أو العمل يفعله وكذلك بعض من ينسب إلى المشيخة أعني في تربية المريدين وكل هؤلاء داخلون فيما ذكر .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ثم العجب كيف خفيت عليهم هذه المكيدة الشيطانية والدسيسة من اللعين ، ألا ترى أن شارب الخمر إذا شربه أول ما تدب فيه الخمرة يحرك رأسه ساعة بعد ساعة فإذا قويت عليه ذهب حياؤه ووقاره لمن حضره وانكشف ما كان يريد ستره عن جلسائه .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;فانظر رحمنا الله وإياك إلى هذا المغني إذا غنى تجد من له الهيبة والوقار وحسن الهيئة والسمت ويقتدي به أهل الإشارات والعبارات والعلوم والخيرات يسكت له وينصت فإذا دب معه الطرب قليلا حرك رأسه كما يفعله أهل الخمرة سواء بسواء كما تقدم ، ثم إذا تمكن الطرب منه ذهب حياؤه ووقاره كما سبق في الخمرة سواء بسواء فيقوم ويرقص ويعيط وينادي ويبكي ويتباكى ويتخشع ويدخل ويخرج ويبسط يديه ويرفع رأسه نحو السماء كأنه جاءه المدد منها ويخرج الرغوة أي الزبد من فيه وربما مزق بعض ثيابه وعبث بلحيته .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وهذا منكر بيِّن ؛ لأن النبي صلى الله عليه وسلم نهى عن إضاعة المال ولا شك أن تمزيق الثياب من ذلك هذا وجه .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الثاني : أنه في الظاهر خرج عن حد العقلاء إذ أنه صدر منه ما يصدر من المجانين في غالب أحوالهم .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" المدخل " ( 2 / 5 -7 ) .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ج. قالت اللجنة الدائمة :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;إقامة احتفال بمناسبة مولده صلى الله عليه وسلم لا يجوز لكونه بدعة محدثة لم يفعلها رسول الله صلى الله عليه وسلم ولا خلفاؤه الراشدون ، ولا غيرهم من العلماء في القرون الثلاثة المفضلة .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" فتاوى اللجنة الدائمة " ( 3 / 2 ) .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;د. سئل الشيخ ابن باز : هل يحل للمسلمين أن يحتفلوا في المسجد ليتذكروا السيرة النبوية الشريفة في ليلة 12 ربيع الأول بمناسبة المولد النبوي الشريف بدون أن يعطلوا نهاره كالعيد؟ واختلفنا فيه ، قيل : بدعة حسنة ، وقيل : بدعة غير حسنة ؟&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;فأجاب :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ليس للمسلمين أن يقيموا احتفالا بمولد النبي صلى الله عليه وسلم في ليلة 12 من ربيع الأول ولا في غيرها ، كما أنه ليس لهم أن يقيموا أي احتفال بمولد غيره عليه الصلاة والسلام؛ لأن الاحتفال بالموالد من البدع المحدثة في الدين؛ لأن النبي صلى الله عليه وسلم لم يحتفل بمولده في حياته صلى الله عليه وسلم وهو المبلغ للدين والمشرع للشرائع عن ربه سبحانه وتعالى ولا أمر بذلك ولم يفعله خلفاؤه الراشدون ولا أصحابه جميعا ولا التابعون لهم بإحسان في القرون المفضلة ، فعلم أنه بدعة ، وقد قال صلى الله عليه وسلم : " من أحدث في أمرنا هذا ما ليس منه فهو رد " متفق على صحته ، وفي رواية مسلم - وعلقها البخاري جازما بها - : " من عمل عملا ليس عليه أمرنا فهو رد " .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;والاحتفال بالموالد ليس عليه أمره صلى الله عليه وسلم بل هو مما أحدثه الناس في دينه في القرون المتأخرة فيكون مردودا ، وكان عليه الصلاة والسلام يقول في خطبته يوم الجمعة : " أما بعد فإن خير الحديث كتاب الله وخير الهدي هدي محمد صلى الله عليه وسلم وشر الأمور محدثاتها وكل بدعة ضلالة " رواه مسلم في صحيحه ، وأخرجه النسائي بإسناد جيد وزاد : " وكل ضلالة في النار " .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ويغني عن الاحتفال بمولده صلى الله عليه وسلم تدريس سيرته عليه الصلاة والسلام وتاريخ حياته في الجاهلية والإسلام في المدارس والمساجد وغير ذلك ، ويدخل في ذلك بيان ما يتعلق بمولده صلى الله عليه وسلم وتاريخ وفاته من غير حاجة إلى إحداث احتفال لم يشرعه الله ولا رسوله ولم يقم عليه دليل شرعي . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;والله المستعان ونسأل الله تعالى لجميع المسلمين الهداية والتوفيق للاكتفاء بالسنة والحذر من البدعة . " فتاوى الشيخ ابن باز " ( 4 / 289 ) .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;والله أعلم.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-1252488396903157292?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/1252488396903157292/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=1252488396903157292&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1252488396903157292'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1252488396903157292'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/blog-post.html' title='الصلاة النارية. الحكم في قراءة المولد،'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-5178415935231364403</id><published>2008-02-08T01:49:00.003+08:00</published><updated>2008-04-01T00:00:51.207+08:00</updated><title type='text'>Bid'ah Hasanah ("Good Innovations")</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Bid'ah Hasanah ("Good Innovations")&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Question:&lt;br /&gt;As Salaam Alaikum Wa Rahmat Allah wa Barakatu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I have a question in the area of what is and isn't Bidaa. Over and over again I hear people terming certain actions as Bidaa. I am however confused. Correct me if I am wrong, but isn't there a hadith by Prophet Muhammed (SAW) that says that anyone who introduces a new helpful hadith will be rewarded. If this is true, then why are all new inovations frowned upon. Jazak Allah Khul Khayer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Answer:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Praise be to Allaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Firstly, we should know what "bid'ah" means according to Islamic teaching.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It is defined as: any invented way in religion that is aimed at worshipping or drawing closer to Allaah. This means anything that is not referred to specifically in Sharee'ah, and for which there is no evidence (daleel) in the Qur'aan or Sunnah, and which was not known at the time of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) and his Companions. At the same time, it is quite obvious that this definition of religious inventions or innovations, which are condemned, does not include worldly inventions [such as cars and washing machines, etc. - Translator].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If your confusion has to do with an apparent contradiction between the hadeeth narrated by Abu Hurayrah and the hadeeth narrated by Jareer ibn 'Abdullaah, then let us examine these two reports and find out what they mean:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jareer ibn 'Abdullaah al-Bajali (may Allaah be pleased with him) said: "The Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) said: 'Whoever starts a good thing and is followed by others, will have his own reward and a reward equal to that of those who follow him, without it detracting from their reward in any way. Whoever starts a bad thing and is followed by others, will bear the burden of his own sin and a burden equal to that of those who follow him, without it detracting from their burden in any way.'" (Reported by al-Tirmidhi, no. 2675. He said, This is a saheeh hasan hadeeth)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There is a story behind this hadeeth, which will explain what "whoever starts a good thing" means. Imaam Muslim reported this story from Jareer ibn 'Abdullaah, who also narrated the hadeeth itself. He said: "Some people from the Bedouin came to the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him), wearing woollen garments. He saw that they were in bad shape and in desperate need, so he urged the people to give them charity. They people were very slow to respond, and it could be seen in his face (that he was upset). Then a man of the Ansaar brought a package of silver, then another came, and another and another, and his face was filled with joy. The Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) said: 'Whoever starts a good thing in Islam, and others do likewise after him, there will be written for him a reward like that of those who followed him, without it detracting in the least from their reward. Whoever starts a bad thing in Islam, and others do likewise after him, there will be written for him a burden of sin like that of those who followed him, without it detracting in the least from their burden.'" (Reported by Muslim, no. 1017)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Further explanation may be found in a report recorded by al-Nisaa'i, also from Jareer ibn 'Abdullah, may Allaah be pleased with him, who said: "We were with the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) early one day, when some people who were almost naked (not dressed properly) and barefoot, with their swords by their sides, came to him. Most, if not all of them, were of (the tribe of) Mudar. The Messenger's face changed when he saw how poor they were (i.e., he became upset). He went into (his house), then he came out and ordered Bilaal to give the call to prayer. He led the people in prayer, then he addressed them, saying: 'O people, "be dutiful to your Lord, Who created you from a single person, and from him He created his wife, and from them both he created many men and women, and fear Allaah through Whom you demand your mutual (rights), and (do not cut the relations of) the wombs (kinship)" [al-Nisaa' 4:1].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Fear Allaah, and keep your duty to Him. And let every person look to what he has sent forth for the morrow…" [al-Hashr 59:18].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Let a man give charity from his dinars, his dirhams, his clothing, his wheat or his dates - even if it is only half a date.' A man from the Ansaar brought a package which he could hardly carry in his hand, then another and another came, until there were two piles, of food and clothing, and I saw the face of the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) beaming with joy. The Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) said: 'Whoever starts a good thing in Islam will have his own reward and a reward equal to that of those who follow him, without it detracting in the least from their reward, and whoever starts a bad thing in Islam will have to bear the burden of his own sin and a burden equal to that of those who followed him, without it detracting in the least from their burden. (Reported by al-Nisaa'i in al-Mujtaba: Kitaab al-Zakaat, Bab al-Tahreed 'ala al-Sadaqah).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;From the context of the story, it is clear that what is meant by the words "whoever starts a good thing (sunnah hasanah) in Islam" means: Whoever revives a part of the Sunnah of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), or teaches it to others, or commands others to follow it, or acts according to it so that others see him or hear about it and follow his example. This is also indicated by the hadeeth narrated by Abu Hurayrah, may Allaah be pleased with him, who said: "A man came to the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), and he urged the people to give him charity. A man said: 'I have such-and-such,' and there was no person left in the gathering who did not give something in charity to him, whether it was a large amount or a little. The Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) said: 'Whoever starts something good, and others follow his lead, will have a complete reward and a reward like that of those who followed him, without it detracting in the least from their reward. Whoever starts something bad, and others follow his lead, will bear a complete burden of sin, and a burden like that of those who followed him, without it detracting in the least from their burden. (Reported by Ibn Maaajah in al-Sunan, no. 204)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It should be clear from the above, with no room for doubt, that the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) was not allowing innovation in matters of deen (religion), nor was he opening the door to what some people call "bid'ah hasanah," for the following reasons:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) stated repeatedly that: "Every newly-invented thing is a bid'ah (innovation), every bid'ah is a going astray, and every going astray will be in the Fire." (Reported by al-Nisaa'i in al-Sunan, Salaat al-'Eedayn, Baab kayfa al-Khutbah). Reports with the same meaning were narrated via Jaabir (may Allaah be pleased with him) by Ahmad, via al-'Irbaad ibn Saariyah by Abu Dawud and via Ibn Mas'ood (may Allaah be pleased with him) by Ibn Maajah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) used to say, when beginning a khutbah (sermon): "… The best of speech is the Book of Allaah and the best of guidance is the guidance of Muhammad. The worst of things are those which are newly-invented, and every innovation is a going astray…" (reported by Muslim, no. 867)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If every bid'ah is a going astray, how can some people then say that there is such a thing in Islam as "bid'ah hasanah"? By Allaah, this is an obvious contradiction of the statement and warning of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) stated that whoever innovates something new in the deen (religion) will have his deed rejected, and Allaah will not accept it, as is stated in the hadeeth narrated by 'Aa'ishah (may Allaah be pleased with her), who said: "The Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) said: 'Whoever innovates something in this matter of ours that is not a part of it will have it rejected.'" (Reported by al-Bukhaari, Fath al-Baari, no. 2697). How can anybody then say that bid'ah is acceptable and it is permitted to follow it?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When a person innovates something and adds to the deen something that does not belong to it, he is implying a number of bad things, each worse than the last, for example:&lt;br /&gt;That the religion is lacking, that Allaah did not complete and perfect it, and that there is room for improvement. This clearly contradicts the statement in the Qur'aan (interpretation of the meaning): "… This day, I have perfected your religion for you, completed My favour upon you, and have chosen for you Islam as your religion…" [al-Maa'idah 5:3]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That the religion remained imperfect from the time of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) until the time when this innovator came along and completed it with his own ideas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) was "guilty" of either of two things: either he was ignorant of this "good innovation," or he knew about it but concealed it, thus letting his ummah down by not conveying it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), his Companions and the righteous salaf (early generations) missed out on the reward of this "good innovation" - until this innovator came along and earned it for himself, despite the fact that he should say to himself, "If it was truly good, they would have been the first to do it."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Opening the door to bid'ah leads to changing the deen (religion) and opens the way for personal whims and opinions, because every innovator implies that what he is introducing is something good, so whose opinion are we supposed to follow, and which of them should we take as a leader?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Following bid'ah leads to the cancelling out of sunnah practices and the ways of the salaf. Real life bears witness that whenever a bid'ah is followed, a sunnah practice dies out; the reverse is also true.&lt;br /&gt;We ask Allaah to save us from the misguidance of personal whims and from all trials whether they are open or secret. And Allaah knows best.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Islam Q&amp;amp;A&lt;br /&gt;Sheikh Muhammed Salih Al-Munajjid&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-5178415935231364403?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/5178415935231364403/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=5178415935231364403&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5178415935231364403'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/5178415935231364403'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/bidah-hasanah-good-innovations.html' title='Bid&apos;ah Hasanah (&quot;Good Innovations&quot;)'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-3281080670369243744</id><published>2008-02-08T01:44:00.001+08:00</published><updated>2008-04-01T00:00:35.766+08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Question:&lt;br /&gt;“Allahumma salli salaatan kaamilatan wasallim salaaman taamman ‘ala sayyidina muhammadin alladhi(allathi in some prose) tan’hil bihi il uq’ad· watatafarrij bih il karb· wataq’dhi bih il hawaa’ij· wa tanaal bih ir raghaa’ib· wa hasan al khawaayitam wa yastasq il ghamaam bi wajhih il kareem wa ‘ala ‘aalihi wa sah’bihi fee kulli lamhatin wa nafs”&lt;br /&gt;The above recitation is called salaat un naaria in india and recited 4444 times whenever a calamity falls in a house by bringing many students and the chief of a madhrasaa.&lt;br /&gt;1. What is the meaning of the above words and is there any shirk in the wordings?&lt;br /&gt;2. People say if there is no shirk we can continue reciting because it is not harmful because it is a type of dhikr and it reminds them of allah and that we are doing some kind of additional dhikr to bring us closer to allah and to removesome museebath.&lt;br /&gt;3. What is the ruling on maulid recitation· is there any harm in reciting it periodically by calling some students of madhrasaa or imam of masjid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Answer:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[The translation of these words is as follows:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“O Allaah, send perfect blessings and complete peace upon our master Muhammad by virtue of whom [as some of them say] all obstacles are removed, distress is relieved, needs are met, desires are fulfilled and a good end may be achieved and by virtue of whose noble face clouds may be sent, and [send blessings and peace] upon his family and companions with every breath and glance.”]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Answer:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Praise be to Allaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. The words of this innovated prayer are clear enough, but there is nothing wrong with explaining them further.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“obstacles are removed” means, a way out is found from whatever obstacles and difficult matters one is faced with.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The phrase may also mean “by virtue of whom anger is calmed.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“distress is relieved” means anxiety and grief are taken away.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“needs are met” means one gets what one is trying to achieve.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“desires are fulfilled and a good end may be achieved” means his wishes are fulfilled whether that is in this world or in the Hereafter, one of which is that one meets a good end.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“by virtue of whose noble face clouds may be sent” means that he is asked to pray to Allaah to send rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. What some people have told you – that this prayer does not involve shirk and that it is permissible for you to continue to recite it – is wrong. This so-called prayer includes things which clearly go against Islam, such as the following:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(i) It is supposed to be said at times of calamity. This is a contrived reason for an innovated act of worship.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(ii) It is supposed to be recited a set number of times, 4444 times. This is a contrived amount for an innovated act of worship.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(iii) It is supposed to be recited in a communal fashion. This is a contrived method for an innovated act of worship&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(iv) It contains phrases which go against Islam, which constitute shirk and which are an exaggeration about the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him). It attributes to him actions which cannot be attributed to anyone other than Allaah, such as meeting people’s needs, relieving distress, fulfilling their desires and granting a good end. Allaah commanded His Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Say: ‘It is not in my power to cause you harm, or to bring you to the Right Path’”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[al-Jinn 72:21 – interpretation of the meaning]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(v) It ignores what is taught in the sharee’ah, and makes up a contrived prayer and supplication. This implies that one is accusing the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) of failing to explain everything that the people need, and that one is trying to fill gaps in the sharee’ah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) said: ‘Whoever innovates anything in this matter of ours (Islam) that is not a part of it, will have it rejected”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Narrated by al-Bukhaari, 2550; Muslim, 1718).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;According to a report narrated by Muslim (1718), he said: “Whoever does any action that is not in accordance with this matter of ours (Islam) will have it rejected.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibn Rajab al-Hanbali (may Allaah have mercy on him) said: “This hadeeth represents one of the most important basic principles of Islam. It is like a yardstick for measuring the outward appearance of actions, just as the hadeeth ‘Actions are but by intentions’ is a yardstick for measuring the inward nature of actions. Just as actions which are not done for the sake of Allaah bring no reward to the one who does them, so too actions which are not done in accordance with the command of Allaah and His Messenger are rejected and thrown back at the one who does them. Everyone who innovates something in the religion for which Allaah and His Messenger have not granted permission, that action has nothing to do with the religion.”(Jaami’ al-‘Uloom wa’l-Hukam, 1/180)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al-Nawawi (may Allaah have mercy on him) said: “This hadeeth is one of the most important basic principles of Islam and is one of the most comprehensive sayings of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him). It is a clear rejection of bid’ah and innovations. The second report adds a further idea, which is that some people may persist in doing some innovated action (bid’ah) for which there is a precedent, and when the first report – ‘Whoever innovates anything…’ – is quoted as proof, such a person may say, ‘But I did not innovate anything. Then the second report – ‘Whoever does any action…’ – may be quoted, which clearly states that all innovated actions are rejected, whether the one who does them invented them or they were previously invented. This hadeeth is one of those which should be memorized and used in denouncing evil actions, and it should be propagated widely.”(Sharh Muslim, 12/16)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. With regard to celebrating the Mawlid (birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him)), doing this is bid’ah. If it was good, those who love the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) more than we do would have done it before us, i.e., the Sahaabah, may Allaah be pleased with them. Most of what is recited on this occasion are weak or fabricated reports of the life of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), and it involves exaggeration about our Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him). There follow the comments of the scholars:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(a) Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah (may Allaah have mercy on him) was asked about the one who completes the reading of the Qur’aan each year on the night of the birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) – is that mustahabb or not?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He replied:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Praise be to Allaah. For the people to come together to eat on the two Eids and the days of Tashreeq is Sunnah. This is one of the symbols of Islam which the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) set out for the Muslims. Helping the poor by giving them food during Ramadaan is also one of the ways of Islam. The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) said: ‘Whoever gives a fasting person food to break his fast will have a reward like his.’ Giving poor Qur’aan-readers that which will help them to devote their time to the Qur’aan is a righteous deed at any time, and whoever helps them in this manner will have a share in the reward.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But taking as special occasions days which are not prescribed in Islam – such as one of the nights of Rabee’ al-Awwal which is called Laylat al-Mawlid (the night of the Prophet’s birthday), or some of the nights of Rajab, or the eighteenth of Dhu’l-Hijjah, or the first Friday of Rajab, or the eighth of Shawwaal, which the ignorant call ‘Eid al-Abraar (the Feast of the Righteous)’ – these are bid’ahs which the salaf did not regard as mustahabb and they did not do these things. And Allaah knows best.”(al-Fataawa al-Kubraa, 4/415)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(b) Ibn al-Haaj said:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Some of them commit actions at this time which go against this meaning. When the month of Rabee’ al-Awwal begins, they hasten to indulge in idle entertainment, playing the daff (hand-drum) and reed flute, and other things as mentioned above.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Whoever wants to weep, let him weep for himself and for Islam, and how it and its people and those who follow the Sunnah have become alienated. If they simply wanted to sing songs and entertain themselves, I wish that they would limit themselves to that. But some of them try to follow proper etiquette, so they start the Mawlid with the recitation of Qur’aan. So they look for the one who can recite in the most melodious fashion and provoke enjoyment, and he reads ten aayahs. There are several things wrong with this:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(i) the way in which the reciter reads in this manner which is condemned in sharee’ah, with a quavering tone like that of a singer. This has been discussed above.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(ii) This involves a lack of proper respect towards the Book of Allaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(iii) They read Qur’aan briefly before turning to what they really desire, which is to listen to the entertainment of the tambourine and reed-flute, and the singing and quavering tones of the singers, etc.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(iv) They show outwardly something different from that which is in their hearts. This is the essence of hypocrisy, whereby a person makes an outward display of something when deep inside he really means something else – this is wrong except in cases specifically exempted by sharee’ah. They start with Qur’aan recitation when the thoughts of some of them are really focused on the singing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(v) Some of them cut the recitation short, because they are thinking too much of the pleasure of that which comes after it, as mentioned above.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(vi) If the Qur’aan reading goes on for a long time, some of the audience begin to show signs of boredom, and they do not settle down until the entertainment they like begins. This is not what is meant by the description which Allaah gives of the humble believers, because they love to hear the words of the Lord, as He says in praise of them (interpretation of the meaning):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘And when they listen to what has been sent down to the Messenger (Muhammad), you see their eyes overflowing with tears because of the truth they have recognized. They say: “Our Lord! We believe; so write us down among the witnesses”’[al-Maa’idah 5:83]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This is how Allaah describes those who listen to His words. But some of these people do the opposite of that. After listening to the word of their Lord, they get up to dance and celebrate and enjoy themselves in unseemly ways. “Truly, to Allaah we belong and truly, to Him we shall return” [al-Baqarah 2:156 – interpretation of the meaning. This phrase is an expression of grief and sorrow] for the lack of shame for committing sins. They do the deeds of the Shaytaan and seek reward from the Lord of the Worlds, claiming that they are doing acts of worship and goodness. Would that only the lowest of people did that, but now this problem has become widespread and you see those who claim to have some knowledge and good deeds doing that, and even some of those who claim to be shaykhs, i.e., those who have followers. All of them are included in what is said above.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It is strange that they have been deceived by this trick of the accursed Shaytaan. Do you not see that a wine-drinker, when the wine first starts to take effect, he begins to move his head non-stop. When the effect becomes stronger, he loses his shame and dignity before those who are with him, and what he wants to conceal will be exposed to his companions. Look at this singer, may Allaah have mercy on you and us. When he starts to sing, you will see people who have dignity and respect, who appear decent and are followed by people of knowledge, falling silent when he starts to sing. Then they start to move their heads a little, exactly like wine-drinkers, as described above. Then when they really start to enjoy the entertainment, they lose their shyness and dignity, exactly like the wine-drinkers, so they get up and start to dance and shout and weep in a show of fake humility. They move in and out and raise their arms and heads towards the heavens as if receiving divine inspiration. They start to foam at the mouth and may even rend their garments and play with their beards.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This is obviously something to be denounced, because the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) forbade wasting money, and rending one’s garments is obviously included in that.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secondly, this obviously goes beyond the limits of common sense, because they act like crazy people most of the time.”(al-Madkhal, 2/5-7)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(c) The Standing Committee said:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Celebrating the birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) is not permitted because it is an invented bid’ah (innovation) which was not done by the Messenger of Allaah (peace and blessings of Allaah be upon him) or by his rightly-guided successors (al-khulafa’ al-raashideen), or by the scholars of the best three generations [i.e., the first three generations of Islam].”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Fataawa al-Lajnah al-Daa’imah, 3/2)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(d) Shaykh Ibn Baaz was asked: is it permissible for the Muslims to hold celebrations in the mosque to commemorate the life of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) on the night of 12 Rabee’ al-Awwal, to celebrate the Mawlid or birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), without taking that day off as an “Eid”? We are having some disputes concerning this. Some say that it is a bid’ah hasanah (“a good innovation”) and some say that it is not a good innovation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He replied:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“The Muslims should not celebrate the birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), whether on the night of 12 Rabee’ al-Awwal or on any other date, just as they should not celebrate the birthday of anyone other than the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), because celebrating birthdays is an innovation which has been introduced into the religion. The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) did not celebrate his birthday during his lifetime, and he is the one who conveyed the religion and laws from Allaah. He did not enjoin that, and it was not done by his rightly guided successors or by any of his Companions or those who followed them in goodness during the best three generations. So it is known to be an innovation, and the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) said: ‘Whoever innovates anything in this matter of ours (Islam) that is not a part of it, will have it rejected’ (Saheeh – agreed upon). According to a report narrated by Muslim, which al-Bukhaari narrated in a mu’allaq majzoom report: “Whoever does any action that is not in accordance with this matter of ours (Islam) will have it rejected.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Celebrating the Mawlid is not in accordance with the command of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), rather it is something which the people innovated and introduced into their religion during later centuries, so it is to be rejected. The Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) used to say in his khutbah (sermon) on Fridays: ‘The best of speech is the Book of Allaah and the best of guidance is the guidance of Muhammad (peace and blessings of Allaah be upon him). The most evil of things are those which are newly-invented, and every innovation is a going-astray.’ This was narrated by Muslim in his Saheeh. It was also narrated by al-Nasaa’i with a jayyid isnaad, adding the words, ‘and every going-astray leads to Hell.’&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Instead of celebrating the birthday of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him), we should study his seerah (biography) and the history of his life during the jaahiliyyah and Islam, in schools, mosques and elsewhere. That includes describing the circumstances of his birth and death, with no need to innovate celebrations which are not prescribed by Allaah or His Messenger, and for which there is no evidence in sharee’ah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allaah is the Source of Strength. We ask Allaah to grant guidance and strength to all the Muslims and to help them to follow the Sunnah and avoid bid’ah.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Fataawa al-Shaykh Ibn Baaz, 4/289)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And Allaah knows best.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-3281080670369243744?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/3281080670369243744/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=3281080670369243744&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/3281080670369243744'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/3281080670369243744'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/02/question-allahumma-salli-salaatan.html' title=''/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-7776142783369606778</id><published>2008-01-17T22:09:00.001+08:00</published><updated>2008-03-31T23:59:17.579+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Questions'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Answers'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Quran'/><title type='text'>The Answers To My Questions.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Sometimes, I really wonder why some things happened to me. The 'Whys' always keep appearing in my mind. Sometimes, I feel that I just couldn't cope with everything that is going on in my life. But, the answers to the 'Whys' can be easily found in the holy book; Al- Qur'an. Knowing the answers have made my heart and mind at ease because I know that Allah has his reasons for everything -Wahuwal 'Alimul Hakim- Found the below article at a certain website and these are the answers to most questions I guess all of us have..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;JANGAN MENGELUH ..........&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Kita Selalu Bertanya.... ......... .......&lt;br /&gt;Dan Al-Quran Sudah&lt;br /&gt;Menjawabnya. ......... .......&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA: KENAPA AKU DIUJI?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Apakah manusia itu mengira bahawa mereka dibiarkan saja dengan&lt;br /&gt;mengatakan; "Kami telah beriman," sedangkan mereka tidak diuji? Dan&lt;br /&gt;sesungguhnya Kami telah menguji orang2 yang sebelum mereka, maka&lt;br /&gt;sesungguhnya Allah mengetahui orang2 yang benar dan, sesungguhnya Dia&lt;br /&gt;mengetahui orang2 yang dusta."&lt;br /&gt;-Surah Al-Ankabut ayat 2-3&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : KENAPA AKU TAK DAPAT APA YG AKU IDAM-IDAMKAN?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Boleh jadi kamu membenci sesuatu padahal ia amat baik bagimu, dan&lt;br /&gt;boleh jadi pula kamu menyukai sesuatu, padahal ia amat buruk bagimu,&lt;br /&gt;Allah mengetahui sedang kamu tidak mengetahui."&lt;br /&gt;- Surah Al-Baqarah ayat 216&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : KENAPA UJIAN SEBERAT INI?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Allah tidak membebani seseorang itu melainkan sesuai dengan&lt;br /&gt;kesanggupannya. "&lt;br /&gt;- Surah Al-Baqarah ayat 286&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : KENAPA AKU FRUST?&lt;/strong&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Janganlah kamu bersikap lemah, dan janganlah pula kamu bersedih hati,&lt;br /&gt;padahal kamulah orang2 yang paling tinggi darjatnya, jika kamu orang2&lt;br /&gt;yang beriman."&lt;br /&gt;- Surah Al-Imran ayat 139&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : BAGAIMANA HARUS AKU MENGHADAPINYA?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Wahai orang-orang yang beriman! Bersabarlah kamu (menghadapi segala&lt;br /&gt;kesukaran dalam mengerjakan perkara-perkara yang berkebajikan) , dan&lt;br /&gt;kuatkanlah kesabaran kamu lebih daripada kesabaran musuh, di medan&lt;br /&gt;perjuangan), dan bersedialah (dengan kekuatan pertahanan di&lt;br /&gt;daerah-daerah sempadan) serta bertaqwalah kamu kepada Allah supaya,&lt;br /&gt;kamu berjaya (mencapai kemenangan). "&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : BAGAIMANA HARUS AKU MENGHADAPINYA?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Dan mintalah pertolongan (kepada Allah) dengan jalan sabar dan&lt;br /&gt;mengerjakan sembahyang; dan sesungguhnya sembahyang itu amatlah berat&lt;br /&gt;kecuali kepada orang-orang yang khusyuk"&lt;br /&gt;- Surah Al-Baqarah ayat 45&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : APA YANG AKU DAPAT DARIPADA SEMUA INI?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Sesungguhnya Allah telah membeli dari orang2 mu'min, diri, harta&lt;br /&gt;mereka dengan memberikan syurga untuk mereka...&lt;br /&gt;- Surah At-Taubah ayat 111&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERTANYA : KEPADA SIAPA AKU BERHARAP?&lt;/strong&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"Cukuplah Allah bagiku, tidak ada Tuhan selain dari Nya. Hanya&lt;br /&gt;kepadaNya aku bertawakkal. "&lt;br /&gt;- Surah At-Taubah ayat 129&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KITA BERKATA : AKU TAK DAPAT TAHAN!!!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;QURAN MENJAWAB&lt;br /&gt;"... ..dan jgnlah kamu berputus asa dari rahmat Allah. Sesungguhnya&lt;br /&gt;tiada berputus asa dari rahmat Allah melainkan kaum yg kafir."&lt;br /&gt;- Surah Yusuf ayat 12&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tholibatul Ilm&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-7776142783369606778?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/7776142783369606778/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=7776142783369606778&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7776142783369606778'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/7776142783369606778'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/01/answers-to-my-questions.html' title='The Answers To My Questions.'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-6810289077797639953</id><published>2008-01-13T00:28:00.001+08:00</published><updated>2008-03-31T23:58:39.063+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cinta'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2007'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Daurah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Batam'/><title type='text'>Cinta Suci Dan Abadi</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Cinta &lt;/strong&gt;yang bertitik puncak pada Penghambaan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang berjalan dengan Keikhlasan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang hidup dengan Pengorbanan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang berjalan dengan Kesetiaan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang berselimut Rindu berbalut Harapan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta &lt;/strong&gt;yang dibentengi Ketakutan&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang diubati dengan Tawakal dan Kesabaran&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang dinikmati dengan rasa Syukur&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang dimahkotakan Iman dan Takwa&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; dalam istana Islam dan Sunnah&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang tidak berhenti di tapal batas Ujian&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang hanya diserahkan kepada Illahi&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; dengan Ittiba' kepada Nabi Muhammad Shollallahu Alaihi Wasallam&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cinta&lt;/strong&gt; yang meneladani mereka yang diRedhai&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Dipetik dari Maqalah Daurah Hang 106 FM&lt;br /&gt;30 Disember 2007&lt;br /&gt;Tholibatul Ilm&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-6810289077797639953?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/6810289077797639953/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=6810289077797639953&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6810289077797639953'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/6810289077797639953'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/01/cinta-suci-dan-abadi.html' title='Cinta Suci Dan Abadi'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-1174934840961753918</id><published>2008-01-10T15:30:00.001+08:00</published><updated>2008-03-31T23:58:03.118+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hafiz Firdaus'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pengajaran'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hijrah'/><title type='text'>Hijrah Sebelum Hijrah: Tujuh Pengajaran Penting</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hijrah Sebelum Hijrah: Tujuh Pengajaran Penting&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Oleh: Kapten Hafiz Firdaus Abdullah &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Jika disebut peristiwa hijrah, pasti ramai yang terus memikirkan penghijrahan umat Islam dari Mekah ke Madinah. Sebenarnya terdapat peristiwa hijrah yang berlaku sebelum itu, iaitu penghijrahan sebahagian umat Islam dari Mekah ke Habasyah, yang kini dikenali sebagai Etophia.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hijrah ini berlaku pada bulan Rejab, tahun kelima sejak Muhammad shallallahu 'alaihi wasallam diangkat menjadi Rasul. [Thabaqat Ibn Sa‘ad (Dar al-Kutub al-Ilmiah, Beirut, 1997), jld. 1, ms. 161] Ia pada mulanya dipimpin oleh ‘Utsman bin Mazh‘un radhiallahu 'anh dan terdiri dari lebih kurang sepuluh orang lelaki, sebahagian mereka bersama ahli keluarga masing-masing. [Sirah Ibn Hisyam (Maktabah al-‘Abikan, Riyadh, 1998), jld. 1, ms. 346] Beberapa bulan kemudian berlaku penghijrahan yang kedua ke Habasyah yang terdiri dari lebih kurang lapan puluh tiga orang lelaki, sebahagian mereka bersama ahli keluarga masing-masing. [Sirah Ibn Hisyam, jld. 1, ms. 352]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Terdapat beberapa pengajaran penting di sebalik peristiwa hijrah ke Habasyah yang sebenarnya dapat kita manfaatkan pada zaman kini. Insya-Allah melalui risalah ini saya akan menerangkan tujuh daripada pengajaran tersebut .&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 1: Plan A, Plan B.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Faktor utama yang menyebabkan penghijrahan ke Habasyah ialah penindasan kaum musyrik ke atas umat Islam di Mekah. Syaikh Mahmud Syakir menerangkan:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sebab utama yang menyebabkan kaum muslimin hijrah ke Habasyah ialah tekanan dan intimidasi luar biasa daripada pihak musyrikin Quraish. Selain itu Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam juga khuatir kaum musyrikin Quraish akan menggunakan kekuatan fizikal untuk memaksa mereka yang telah masuk Islam agar meninggalkan agama yang baru mereka peluk. Kelihatannya inilah yang menjadi sebab utama hijrahnya sahabat-sahabat Nabi shallallahu 'alaihi wasallam ke negara Habasyah. Saat memberikan keterangan latar belakang hijrahnya sahabat-sahabat Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam, semua buku rujukan sejarah Islam menyatakan hal yang baru saja diungkap. [Mausu‘ah Ghuzwat al-Rasul (edisi terjemahan oleh Abdul Syukur Abdul Razzaq atas judul Ensiklopedi Peperangan Rasulullah; Pustaka al-Kautsar, Jakarta, 2005), ms. 29]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Apabila menghadapi penindasan kaum musyrik Mekah, Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam tidak bersikap buntu atau mengalah. Sebaliknya baginda aktif memikirkan jalan keluar untuk menyelamatkan agama umatnya. Plan A ialah tetap tinggal di Mekah. Akan tetapi memandangkan Plan A sukar dilaksanakan, baginda merangka Plan B yang merupakan penghijrahan ke Habasyah.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Di sini terdapat pengajaran yang penting kepada umat Islam. Jika kita menghadapi sesuatu halangan dalam beragama atau berdakwah, jangan bersikap buntu atau mengalah, mahu pun asyik menyalahkan pihak lain. Sebaliknya hendaklah aktif memikir jalan keluar yang membolehkan kita tetap berpegang kepada agama yang dicintai ini dan terus melaksanakan dakwah.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 2: Peka Kepada Suasana Antarabangsa.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam hidup pada zaman yang masih belum mengenal surat khabar, televisyen, telex, fax, satelit, internet, talifon, sistem pesanan ringkas (SMS) dan apa-apa lain alat komunikasi. Di sebalik semua ini, baginda tetap peka kepada suasana antarabangsa dan tahu kepada negara manakah, kepada pemimpin manakah, baginda hendak menghantar umat Islam bagi mendapatkan perlindungan.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ketika melihat umat Islam ditindas oleh kaum musyrik Mekah, Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam bersabda kepada mereka: &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Sesungguhnya di bumi Habasyah terdapat seorang raja yang tidak dizalimi seorang jua orang yang berada di bawah pemerintahannya. Ia adalah negara yang benar, hingga Allah memberi jalan keluar bagi penindasan yang kalian alami.” [Sanad Hasan: Dikeluarkan oleh Ibn Ishaq dan sanadnya dinilai hasan oleh Dr. Akram Dhiya’ al-‘Umari dalam al-Sirah al-Nabawiyyah al-Shahihah (Maktabah al-‘Abikan, Riyadh, 1998), jld. 1, ms.170]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Raja yang dimaksudkan oleh baginda, namanya Ashama bin Bahr. Di Habasyah, raja digelar sebagai Najasyi sebagaimana di negara Mesir, raja di gelar sebagai Firaun. [Ibn Katsir – al-Sirah al-Nabawiyyah (edisi terjemahan oleh Trevor Le Gassick atas judul The Life of the Prophet Muhammad; Garnet Publishing, United Kingdom, 1998), jld. 2, ms, 18.]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Beliau ialah satu-satunya anak bagi ayahnya yang juga merupakan Najasyi sebelum itu. Akan tetapi rakyat memberontak, membunuh ayahnya dan mengangkat pakciknya menjadi Najasyi. Ashama bin Bahr dijual di pasar sebagai hamba dengan harga enam ratus dirham. Pada petang hari Ashama dibeli oleh seorang pedagang, pakciknya mati disambar kilat. Ini menyebabkan negara Habasyah menjadi hiruk pikuk.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Maka sebahagian daripada mereka berkata kepada sebahagian yang lain: “Belajarlah! Demi Allah, sesungguhnya raja kalian yang mampu mengurus persoalan ini ialah raja yang kalian jual pagi tadi. Jika kalian masih mempunyai perhatian terhadap urusan Habasyah, carilah dia.” Maka mereka mencari Ashama bin Bahr dan mengangkatnya sebagai Najasyi. Sejak dari itu beliau memerintah dengan adil dan keadaan di Habasyah kembali aman. [Sirah Ibn Hisyam, jld. 1, ms. 358-359]Keadilan Najasyi Ashama bin Bahr terserlah dalam layanan beliau kepada umat Islam yang datang berhijrah ke negaranya. Umat Islam yang berhijrah menceritakan: “Kami berlabuh di Habasyah di mana kami berjiran dengan sebaik-baik jiran. Agama kami, ibadah kami kepada Allah berada dalam keadaan aman. Kami tidak ditindas dan kami tidak mendengar apa-apa (perkataan buruk) yang kami membencinya.” [Thabaqat Ibn Sa‘ad, jld. 1, ms. 159]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tidak diketahui bagaimana Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam mengetahui perihal Najasyi Ashama yang adil di Habasyah. Kemungkinan besar baginda mendengarnya dari khabar para pedagang yang pernah ke sana. Apa pun, yang penting baginda tetap peka kepada suasana antarabangsa sehingga mampu mengetahui negara manakah yang akan menjamin keamanan umatnya.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pada masa kini, umat Islam tidak begitu peka kepada suasana antarabangsa, termasuklah suasana dunia Islam. Pengetahuan tentang ini adalah penting supaya seandainya ada umat Islam yang ditindas, kita dapat menghulurkan bantuan dan mendoakan mereka. Suasana umat Islam di Palestin, Iraq, Afghanistan dan sebagainya memerlukan perhatian kita. Mereka semua ialah saudara seagama dengan kita. Mereka bukanlah “rakyat negara lain” tetapi umat Islam yang hanya dipisahkan oleh garisan sempadan di atas peta.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 3: Dibolehkan Meminta Perlindungan Kaum Bukan Islam Jika Dalam Suasana Terpaksa.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Satu ciri penting tentang Najasyi Ashama bin Bahr yang belum saya ceritakan ialah agamanya. Beliau dan rakyatnya beragama Kristian. Ketika Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam menyuruh umat Islam untuk berhijrah ke Habasyah, Najasyi Ashama bin Bahr beragama Kristian.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Umat Islam pada dasarnya tidak dibolehkan meminta perlindungan daripada umat agama lain. Umat Islam hendaklah saling membela dan melindung, kecuali dalam suasana terpaksa di mana mereka perlu meminta perlindungan kaum bukan Islam. Allah Subhanahu wa Ta'ala berfirman, maksudnya:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Janganlah orang-orang yang beriman mengambil orang-orang kafir menjadi pelindung dengan meninggalkan orang-orang yang beriman. Dan sesiapa yang melakukan (larangan) yang demikian maka tiadalah dia (mendapat perlindungan) dari Allah dalam sesuatu apapun, kecuali kamu hendak menjaga diri daripada sesuatu bahaya yang ditakuti dari pihak mereka (yang kafir itu). Dan Allah perintahkan supaya kamu beringat-ingat terhadap kekuasaan diri-Nya (menyeksa kamu). Dan kepada Allah jualah tempat kembali. [‘Ali Imran 3:28]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dr. Mahdi Rizqullah Ahmad menjelaskan:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Kaum muslimin diperbolehkan mencari perlindungan kepada orang-orang bukan Islam apabila memang sangat diperlukan. Dalam hal ini tidak ada kategori orang bukan Islam khusus yang boleh kita minta perlindungan. Ertinya, kita boleh mencari perlindungan kepada siapa saja, baik seorang penguasa beragama Kristian seperti Najasyi atau kepada orang-orang musyrik seperti (tindakan) beberapa kaum musyrikin Mekah yang memberi perlindungan kepada beberapa orang Islam. Seperti Abu Thalib yang melindungi Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam dan Muth‘im ibn ‘Adi yang melindungi Rasulullah ketika kembali dari Thaif. [al-Sirah al-Nabawiyyah fi Dhau‘i al-Mashadir al-Ashliyyah: Dirasat Tahliliyyah (edisi terjemahan oleh Yessi Basyaruddin atas judul Biografi Rasulullah; Qisthi Press, Jakarta, 2006), ms. 252]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Umat Islam yang berhijrah ke Habasyah bukan sahaja meminta perlindungan dari seorang raja Kristian, mereka juga mendoakan kemenangan beliau. Ketika mereka di sana, sebahagian rakyat Habasyah ada yang bangkit memberontak ke atas pemerintahan Najasyi Ashama bin Bahr. Najasyi Ashama sendiri turun bersama pasukannya untuk melawan pemberontakan di tebing sungai Nil. Umm Salamah radhiallahu 'anha menerangkan: “Kami (umat Islam di Habasyah) berdoa kepada Allah Ta‘ala agar memenangkan Najasyi atas musuhnya dan memberikan keamanan kepada negaranya.” Setelah itu ternyata kemenangan berpihak kepada Najasyi. [Sirah Ibn Hisyam, jld. 1, ms. 358]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mengulas fenomena ini, Syaikh Abu al-Hasan ‘Ali al-Nadwi berkata:Saat Najasyi diserang musuhnya, maka umat Islam yang berhijrah ke Habasyah membantunya (dengan doa dan sokongan) sebagai pengakuan atas kebaikan sikapnya kepada orang-orang tertindas yang berhijrah ke (negara)nya dan sebagai balasan atas kebaikannya. Hal ini (doa dan sokongan) sesuai dengan ajaran-ajaran moral dalam Islam dan sesuai dengan akhlak umat Islam. [al-Sirah al-Nabawiyyah (edisi terjemahan oleh M. Halabi Hamdi atas judul Sejarah Lengkap Nabi Muhammad; Mardhiyah Press, Yogyakarta, 2005), ms. 143]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Oleh itu jika terdapat individu atau masyarakat bukan Islam yang dikenali dengan kebaikan dan keadilan dizalimi oleh pihak lain, dibolehkan bagi umat Islam mendoa dan mengharapkan keamanan bagi mereka. Jika seorang amoi diserang pencuri, kita patut menolongnya. Jika sebuah negara bukan Islam diserang oleh negara lain, kita patut membantah serangan tersebut. Tindakan seperti ini bukan bererti kita menyokong agama mereka, tetapi semata-mata kerana akhlak Islam yang mengajar umatnya untuk sentiasa menyokong keadilan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 4: Tetap Berdakwah Sekali Pun Dalam Suasana Terhimpit.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ketika menganalisa peristiwa hijrah ke Habasyah, Dr. Muhammad Husein Haykal bertanya:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Amatlah berpatutan jika para pengkaji sirah Muhammad (shallallahu 'alaihi wasallam) bertanya tentang tujuan penghijrahan yang dilakukan oleh umat Islam di bawah suruhan Muhammad, adakah ia semata-mata untuk menyelamatkan diri daripada penindasan kaum musyrik Mekah atau adakah ia suatu strategi politik di mana Muhammad memiliki tujuan yang lebih besar di sebaliknya? [Hayat Muhammad (edisi terjemahan oleh Ismail Raji al-Faruqi atas judul The Life of Muhammad; Islamic Book Trust, Kuala Lumpur, 1993), ms. 97]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tidak dinafikan bahawa tujuan utama Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam menyuruh umat Islam berhijrah ke Habasyah ialah untuk memelihara agama mereka daripada penindasan kaum musyrik Mekah. Walaubagaimana pun keluasan wawasan kepimpinan baginda menyebabkan kita bertanya, mungkinkah ada sesuatu lain yang ingin dicapai oleh baginda?&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sudah tentu ada. Salah satu daripadanya ialah baginda ingin mengembangkan dakwah Islam kepada Habasyah dan kepada Najasyinya, Ashama bin Bahr. Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam yakin sikap adil Najasyi Ashama akan menyebabkan beliau menimbang dengan adil tentang Islam. Kejayaan dakwah Islam di benua Afrika akan membolehkan Islam memiliki pusat yang baru selain Semenanjung Arab.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hakikat ini diketahui oleh para pembesar musyrik Mekah. Oleh kerana itulah, setelah mendapat tahu tentang penghijrahan umat Islam ke Habasyah, mereka mengutus ‘Abdullah bin Abu Rabi‘ah dan ‘Amr bin al-Ash bin Wail ke Habasyah untuk segera membawa balik kumpulan umat Islam yang berlindung di sana. Rombongan disertai dengan pelbagai hadiah menarik untuk merasuah Najasyi dan para menterinya.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ketika sampai ke Habasyah, kedua-dua utusan terlebih dahulu berjumpa dengan para menteri Najasyi Ashama. Mereka berdua memberi hadiah kepada para menteri tersebut sebagai rasuah agar turut memujuk Najasyi Ashama untuk mengembalikan umat Islam ke Mekah. Para menteri bersetuju. Setelah itu kedua-dua utusan menghadap Najasyi Ashama. Mereka mendahului dengan memberi hadiah, kemudian meminta agar Najasyi Ashama mengembalikan umat Islam ke Mekah. Para menteri Najasyi Ashama menyatakan kesetujuan mereka dalam permintaan tersebut.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Walaubagaimana pun Najasyi Ashama tidak mudah terpedaya dengan hadiah dan permintaan kedua-dua utusan tersebut. Sebaliknya beliau memanggil umat Islam yang berlindung di negaranya untuk datang menghadap dan membela diri sendiri. Umat Islam memilih Ja’far bin Abu Thalib radhiallahu 'anh untuk menjadi jurucakap mereka. Ja’far dengan bijak menerangkan hakikat agama Islam dan menerangkan sikap kaum musyrik Mekah terhadap orang-orang yang memilih untuk memeluk Islam.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Setelah itu Ja’far membaca beberapa ayat awal dari surah Maryam. Najasyi Ashama dan paderi-paderinya yang turut hadir ketika itu segera mengakui kebenaran Islam lalu menangis sehingga membasahi janggut mereka. Akhirnya Najasyi menolak kedua-dua utusan tersebut dan mengembalikan hadiah-hadiah mereka. Beliau terus menyatakan jaminannya untuk melindungi umat Islam yang berada di negaranya. [Sirah Ibn Hisyam, jld. 1, ms. 353-358]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Perhatikan keberanian umat Islam, khasnya Ja’far bin Abi Thalib radhiallahu 'anhum dalam peristiwa di atas. Sekali pun mereka dalam keadaan terhimpit dan dalam keadaan simpati di bawah perlindungan orang bukan Islam, mereka tetap berani menerangkan tentang Islam. Usaha dakwah Ja’far bin Abi Thalib dan umat Islam membuahkan kejayaan. Najasyi Ashama bin Bahr akhirnya memeluk Islam. Bahkan beliau juga menjadi pendakwah Islam dan ini tidak lain tidak bukan kepada ‘Amr bin al-Ash sendiri, salah seorang daripada dua utusan musyrik Mekah yang datang menghadapnya sebelum itu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ia berlaku kira-kira sepuluh tahun kemudian, selepas Perang Khandaq. Dalam peperangan yang berlaku pada tahun lima hijrah tersebut, kaum musyrik kalah di tangan umat Islam. Setelah peperangan, ‘Amr bin al-Ash yang masih musyrik saat itu pergi berjumpa dengan Najasyi Ashama bin Bahr di Habasyah. Dia, bagi pihak kaumnya, merancang untuk meminta perlindungan beliau seandainya umat Islam mengalahkan mereka di Mekah.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tatkala sampai di istana, dia berselisih dengan seorang utusan Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam yang bernama ‘Amr bin Umayyah al-Damriy radhiallahu 'anh. ‘Amr bin al-Ash meminta kepada Najasyi Ashama untuk mengizinkannya membunuh ‘Amr bin Umayyah. Najasyi Ashama segera memarahinya, lantas menerangkan tentang Islam dan kebenaran Muhammad shallallahu 'alaihi wasallam sebagai seorang Rasul Allah. Mendengar dakwah itu, ‘Amr bin al-Ash akhirnya memeluk Islam di tangan Najasyi Ashama. Beliau kemudiannya pergi ke Madinah untuk berjumpa dengan Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam dan menyatakan keislaman beliau di hadapan baginda. [Syaikh Muhammad Yusuf al-Khandhlawi – Hayat al-Shahabah (Dar Ibn Katsir, Damsyik, 2000), jld. 1, ms. 290-291]&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 5: Solat Jenazah Ghaib.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Najasyi Ashama bin Bahr meninggal dunia pada tahun sembilan hijrah. [Ibn Hajar al-‘Asqalani – Fath al-Bari bi Syarh Shahih al-Bukhari (Dar al-Fikr, Beirut, 2000), jld. 7, ms. 588] Apabila hal ini dikhabarkan kepada Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam, baginda bersabda, maksudnya: “Pada hari ini seorang lelaki yang soleh telah meninggal dunia. Maka berdirilah dan bersolatlah untuk saudara kamu: Ashama.” [Shahih al-Bukhari, hadis no: 3877 (Kitab Manaqib al-Anshar, Bab kematian Najasyi)]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sekali pun Rasulullah dan para sahabatnya berada di Madinah pada saat itu, mereka melaksanakan solat jenazah kepada Najasyi Ashama bin Bahr yang mayatnya berada di Habasyah. Solat jenazah dilakukan seperti biasa, hanya tidak ada jenazah yang diletakkan di hadapan imam. Ini dikenali sebagai solat jenazah ghaib.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Terdapat perbincangan di kalangan para ilmuan tentang hukum solat jenazah ghaib.Para ahli fiqh Mazhab al-Syafi’e dan Hanbali membolehkannya manakala para ahli fiqh Mazhab Maliki dan Hanafi tidak membolehkannya. Mereka berpendapat ia hanya satu-satunya kes khusus yang berlaku kepada Najasyi Ashama bin Bahr.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pendapat yang dipilih ialah di pertengahan antara dua di atas. Jika seorang muslim meninggal dunia di lokasi yang terdapat orang yang melaksanakan solat jenazah ke atasnya, maka umat Islam di tempat lain tidak perlu melaksanakan solat jenazah ghaib. Umat Islam di tempat lain cukup mendoakan keampunan dan rahmat Allah kepada yang telah meninggal dunia. Sebaliknya jika di lokasi tersebut tidak ada orang Islam yang melaksanakan solat jenazah, maka umat Islam di tempat lain boleh melaksanakan solat jenazah ghaib ke atas orang yang meninggal dunia itu. Demikian pendapat yang dipilih oleh Syaikh al-Islam Ibn Taimiyyah dan Syaikh Muhammad bin Shalih al-‘Utsaimin. [Syaikh Kamal bin al-Sayyid Salim – Shahih Fiqh al-Sunnah (al-Maktabah al-Taufiqiyyah), jld. 1, ms. 648-649]&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 6: Tidak Perlu Merebut Mayat Jika Suasana Tidak Mengizinkan.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Perhatikan bahawa apabila Najasyi Ashama bin Bahr meninggal dunia di Habasyah, Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam tidak mengutus sesiapa untuk pergi mengambil mayatnya untuk dikebumikan di Madinah. Padahal pada tahun sembilan hijrah, umat Islam sudah memiliki kestabilan dan kekuatan yang cukup untuk pergi ke Habasyah dan merebut mayat Najasyi Ashama.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sebaliknya Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam membiarkan jenazah Najasyi Ashama dikebumikan mengikut aturcara Kristian dan disemadikan di kawasan perkuburan orang Kristian. Baginda mengetahui bahawa di sebalik itu semua, di sisi Allah Subhanahu wa Ta'ala, Najasyi Ashama tetap seorang muslim, akan melalui Alam Barzakh sebagai seorang muslim dan akan bangkit di Hari Akhirat kelak sebagai seorang muslim.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mengurusi jenazah seorang muslim mengikut aturcara Islam adalah satu kewajipan, akan tetapi Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam mengetahui jika direbut mayat Najasyi Ashama dari Habasyah, ia akan menimbulkan mudarat yang besar berbanding manfaat. Ini kerana majoriti rakyat Habasyah ketika itu beragama Kristian dan baginda masih mengharapkan usaha dakwah Islam berjaya di sana. Harapan ini akan musnah jika masyarakat Habasyah memiliki pandangan buruk terhadap Islam yang telah “merebut mayat Najasyi mereka”.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pada masa kini, fenomena merebut mayat berlaku di Malaysia. Ia adalah sesuatu yang perlu dipertimbangkan secara serius oleh umat Islam, khasnya pihak-pihak berwajib. Amat menghairankan apabila orang yang memeluk Islam dibiarkan begitu saja, akan tetapi apabila dia meninggal dunia kita sibuk hendak merebut jenazahnya. Saya memiliki risalah yang khas berkenaan hal ini berjudul Cadangan Terhadap Prosedur Merebut Mayat Bagi Orang Yang Diperselisihkan Keislamannya yang dimuatkan dalam Himpunan Risalah Dalam Beberapa Persoalan Ummah (Buku 6) terbitan Jahabersa, Johor Bahru.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Pengajaran # 7: Hukum Pemimpin Yang Tidak Mampu Melaksanakan Syari‘at Islam.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tidak diketahui secara pasti bilakah Najasyi Ashama bin Bahr memeluk Islam. Jelasnya beliau memeluk Islam sebelum tahun lima hijrah sebagaimana peristiwa keislaman ‘Amr bin al-Ash di atas. Seandainya beliau memeluk Islam selewat-lewatnya pada tahun lima hijrah lalu meninggal dunia pada tahun sembilan hijrah, bererti beliau beragama Islam minimum selama empat tahun.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Walaubagaimana pun dalam tempoh empat tahun tersebut, beliau tidak melaksana satu jua syari‘at Islam dalam pemerintahannya. Padahal dalam tempoh tersebut, banyak hukum-hukum Islam, baik ibadah, ekonomi, keluarga, politik dan sebagainya telah disyari‘atkan. Ini berlaku kerana rakyatnya yang majoriti beragama Kristian menentang Islam dan akan menentang beliau jika mereka mengetahui beliau ingin melaksanakan syari‘at Islam di atas bumi Habasyah.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Bukti bagi penentangan ini ialah peristiwa rakyatnya yang pernah memberontak kerana menganggap Najasyi Ashama telah memeluk Islam. Berhadapan dengan situasi ini, Najasyi Ashama menulis di atas sehelai kertas bersaksi bahawa tiada tuhan selain Allah dan Muhammad ialah hamba Allah dan Rasul-Nya. Dia juga bersaksi bahawa ‘Isa bin Maryam ialah hamba Allah, Rasul-Nya, Ruh-Nya dan Kalimat-Nya yang ditiup kepada Maryam. Kertas itu kemudian dilipat dan simpan di dalam kocek bajunya di bahagian kanan dadanya.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Najasyi Ashama seterusnya keluar menemui rakyatnya sambil bertanya: “Wahai orang-orang Habasyah! Bukankah aku orang yang paling berhak ke atas kalian?”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mereka menjawab: “Benar!”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Bagaimana kalian melihat sejarah hidupku di kalangan kalian?”“Sejarah yang baik.”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Jika begitu mengapa?”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Engkau telah keluar dari agama kami dan menyakini ‘Isa ialah hamba (Allah).”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Apa yang kalian katakan tentang ‘Isa?”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“ ‘Isa ialah anak Allah.”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Najasyi Ashama kemudian meletakkan tangannya di dada kanannya seraya berkata, yakni dengan bersaksi ‘Isa ialah anak Maryam dan tidak lebih dari itu, seperti apa yang dia tulis pada surat yang berada dalam kocek bajunya, yang kini berada di bawah tangannya. Mendengar dan melihat sedemikian, orang-orang Habasyah bersurai. [Sirah Ibn Hisyam, jld. 1, ms. 360]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Penentangan yang dihadapi oleh Najasyi Ashama daripada rakyatnya, seandainya mereka mengetahui beliau telah memeluk Islam, adalah hebat. Apatah lagi jika mereka perhatikan dia cuba untuk melaksanakan syari‘at Islam dalam pemerintahannya. Sudah tentu akan ada penentangan yang lebih hebat. Justeru Najasyi Ashama tidak melaksanakan satu jua daripada syari‘at Islam dalam pemerintahannya.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hakikat ini tidak menyebabkan Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam menghukum beliau sebagai kafir. Bahkan apabila beliau meninggal dunia, Rasulullah tetap melaksanakan solat jenazah secara ghaib sambil berkata: “Pada hari ini seorang lelaki yang soleh telah meninggal dunia. Maka berdirilah dan bersolatlah untuk saudara kamu: Ashama.”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Peristiwa ini memiliki pengajaran yang bernilai di sebaliknya, iaitu jika seseorang itu tidak melaksanakan sesuatu syari‘at Islam kerana ketidakmampuannya, maka dia tidak dihukum kafir. Selagi mana dia jujur benar-benar tidak mampu, Allah Subhanahu wa Ta'ala tidak akan menghukuminya. Syaikh al-Islam Ibn Taimiyyah menerangkan pelajaran ini dari peristiwa Najasyi Ashama:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Meski pun Najasyi seorang raja Nasrani, kaumnya tidak mahu tunduk kepadanya untuk masuk Islam. Yang ikut sertanya untuk masuk Islam hanya segelintir orang. Oleh kerana itu ketika beliau meninggal dunia, tidak seorang jua yang mensolatkan (jenazah)nya. Maka Nabi shallallahu 'alaihi wasallam mensolatkannya di Madinah dan orang-orang Islam turut keluar bersama membentuk saf-saf untuk mensolatkannya (di Madinah). Apabila mereka mengkhabarkan tentang kematian beliau pada hari kematiannya, baginda bersabda: “Sesungguhnya saudara kamu yang shalih daripada Habasyah (Etophia) telah meninggal dunia”.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Padahal banyak daripada syari‘at Islam, atau kebanyakan daripadanya, tidak satu jua yang dilaksanakan olehnya. Beliau tidak berhijrah, berjihad, melaksanakan Haji ke Baitullah, bahkan diriwayatkan beliau juga tidak mendirikan solat lima kali sehari, tidak berpuasa pada bulan Ramadhan dan tidak mengeluarkan zakat yang disyari‘atkan. Semua ini kerana (amalan-amalan tersebut) akan menzahirkan (status Islamnya) kepada kaumnya dan mereka akan mengingkarinya. Dan beliau tidak mungkin untuk berselisih dengan mereka. Kita mengetahui secara pasti bahawa tidak mungkin baginya untuk menerapkan hukum al-Qur’an di kalangan mereka (rakyatnya)………… &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;(Selain itu) banyak juga orang yang menjadi qadhi dan imam (pada zaman pemerintahan) Islam dan (pada zaman penjajahan) Tartar, yang adil dan ingin memutuskan sesuatu perkara secara adil (yakni berdasarkan syari‘at Islam), akan tetapi itu tidak mungkin bagi mereka. Bahkan ada orang yang menghalangi mereka dan sesungguhnya Allah tidak membebankan satu jiwa melainkan menurut kemampuannya. ‘Umar bin ‘Abd al-‘Aziz juga dimusuhi dan dihukum kerana sebahagian perkara yang dia tegakkan secara adil. Bahkan ada yang mengatakan, dia diracun kerana pengadilan tersebut.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Najasyi dan orang-orang lain yang semisal keadaannya dengan beliau adalah orang-orang yang berbahagia di dalam syurga, meski pun mereka tidak melaksanakan syari‘at Islam (pada zaman kepimpinan mereka). Ini kerana memang mereka tidak mampu melaksanakannya. Mereka sekadar memutuskan sesuatu perkara mengikut apa yang mereka mampu laksanakan. [Majmu’ al-Fatawa (Dar al-Wafa’, Kaherah, 2001) jld. 19, ms. 218-219]&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Demikian tujuh pengajaran yang ingin saya kongsi bersama para pembaca sekalian berkenaan hijrah sebelum hijrah, iaitu penghijrahan ke Habasyah yang berlaku lapan tahun sebelum penghijrahan ke Madinah. Seandainya kita mengkaji peristiwa hijrah ke Habasyah dengan lebih mendalam, nescaya ditemui pengajaran-pengajaran bermanfaat yang lain. Namun memadailah dengan tujuh pengajaran buat masa ini.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sumber: Artikel ini diterima daripada/dikirimkan oleh Kapten Hafiz Firdaus Abdullah, kepada saya melalui email supaya (disarankan) disebarkan &amp;amp; dimanfaatkan&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;- &lt;a href="http://www.an-nawawi.blogspot.com/"&gt;http://www.an-nawawi.blogspot.com/&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-1174934840961753918?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/1174934840961753918/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=1174934840961753918&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1174934840961753918'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1174934840961753918'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/01/hijrah-sebelum-hijrah-tujuh-pengajaran.html' title='Hijrah Sebelum Hijrah: Tujuh Pengajaran Penting'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-9113346890058388164</id><published>2008-01-07T23:14:00.001+08:00</published><updated>2008-03-31T23:54:59.029+08:00</updated><title type='text'>Penyelewengan Fakta Al-Quran dan As-Sunnah</title><content type='html'>&lt;p align="justify"&gt;Berhati-hati dengan sebahagian dakwah yang hanya menggunakan zauq sebagai pendekatan tetapi dalam masa yang sama,mereka menggunakan hadith-hadith yang palsu dan tafsiran-tafsiran dari Al-quran yang tidak disepakati oleh Rasul ,para Sahabat dan Ulama'-ulama salaf. Walaubagaimanapun, pendedahan ini adalah satu iktibar supaya ummah berjaga-jaga dalam hal seperti ini. Semoga mereka mendapat Taufiq dan Hidayah dari Allah jalla Wa 'Ala ...Ameen&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-f662003d7446f237" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v19.nonxt2.googlevideo.com/videoplayback?id%3Df662003d7446f237%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331117826%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D1C95D8450F3C5FC85207E97A2F78E8F19B75C9F6.83F1537DA5C6DEE68F3ECA38B329C94A5C732D60%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Df662003d7446f237%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DssTUk1Z_pKOTk97tf_c3wSeddks&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v19.nonxt2.googlevideo.com/videoplayback?id%3Df662003d7446f237%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331117826%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D1C95D8450F3C5FC85207E97A2F78E8F19B75C9F6.83F1537DA5C6DEE68F3ECA38B329C94A5C732D60%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Df662003d7446f237%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DssTUk1Z_pKOTk97tf_c3wSeddks&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-9113346890058388164?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=f662003d7446f237&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/9113346890058388164/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=9113346890058388164&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/9113346890058388164'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/9113346890058388164'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/01/penyelewengan-fakta-al-quran-dan-as.html' title='Penyelewengan Fakta Al-Quran dan As-Sunnah'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3916248643641945254.post-1239738867767932008</id><published>2008-01-03T23:10:00.001+08:00</published><updated>2008-01-03T23:10:49.065+08:00</updated><title type='text'>gemok gemok gemok</title><content type='html'>testing testing testing&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3916248643641945254-1239738867767932008?l=thullabul-ilm.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/feeds/1239738867767932008/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3916248643641945254&amp;postID=1239738867767932008&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1239738867767932008'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3916248643641945254/posts/default/1239738867767932008'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://thullabul-ilm.blogspot.com/2008/01/gemok-gemok-gemok.html' title='gemok gemok gemok'/><author><name>tholibulilm</name><uri>http://www.blogger.com/profile/07104075169324895701</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
